Hej! Vi har ett rödmålat torp i Uppland fr 1800-tal (kanske tom 1700-tal viss del). Jag har så länge jag kan minnas drömt om ett vitmålat sommarhus med grön fönsterspröjs. Är det helt galet att måla om ett sådant torp i vitt rent byggnadshistoriskt?…
Hej vi har beställt ett hus som levereras i december. Vi skulle vilja måla med falu rödfärg. Hur klarar huset att stå över vintern obehandlat? För man kan väl inte måla mitt i vintern?
Göran Söderström presenterar nya ”Så renoveras torp och gårdar”.
Att undersöka hur huset varit målat är spännande, och ökar lusten att ställa det i ordning. Du får en bild av hur just det här huset har sett ut tidigare. Den kan du ta till utgångspunkt för ommålning, och därigenom återskapa den ursprungliga karaktär som huset gömmer på. Dessutom, de färglager som kommer i dagen berättar inte bara om detta hus, utan om hela den tid det representerar.
De målade ytorna är en mycket viktig del av den arkitektoniska formen. Vill man återställa byggnadens utseende från 1920-talet räcker det därför inte att skrapa fram och exponera slitna och skadade originalfärgytor. Färgen måste få samma kulör, intensitet och yta som den hade då. Hur ytorna behandlas för att uppnå 1926 års måleri beror dock på deras nuvarande skick och vilken betydelse de har för upplevelsen respektive autenticiteten. Man använder sig därför av alla tillgängliga metoder.
Hur var gamla tiders linoljefärg beskaffad? Ska det vara rå eller kokt linolja i färgen? Vilken linoljefärg är bäst? Enkla frågor kan det tyckas, men det finns inga enkla svar. Här är i alla fall en byggnadsvårdares råd till husägaren som vill måla om sitt hus i sommar.
Vem bryr sig längre om oljespackel? Det kallades förr spackelfärg och var ett viktigt underlag för oljefärg på invändigt snickeri i hundra år. Var rädd om de målade ytskikten, i dem sitter en god del av husets identetet menar Kerstin Karlsdotter Lyckman, som här särskilt pekar på den bortglömda spackelfärgen. Den hör intimt ihop med 1800- och 1900-talens representativa miljöer som eftersträvade en perfekt slät yta.
Under ett par decennier, ungefär från 1930 till 1960, hände mycket inom byggnadsmåleriet. Vill man uppnå ett lyckat resultat vid restaureringen av hus från denna period gäller det därför att ta reda på vad som var typiskt för just det huset och för den aktuella tidsperioden. Måleriet är en betydelsefull del av arkitekturen och det är ju dessutom de målade ytorna vi ser när arbetet är färdigställt.
Färgers betydelse vid upplevelsen av stadsmiljön är ämnet för ett byggforskningsprojekt som författaren genomfört för att utveckla erfarenheter från tjugo år som färgarkitekt i Stockholms innerstad.
Genom att presentera sina arbetsmetoder och peka på vilka aspekter som bör vägas in vid val av kulörer, vill hon öka förståelsen för färgens betydelse i stadsmiljön och göra det lättare att föra samtal om färg.
