Ur järnbruken föddes vårt välstånd. Bruksmiljöerna finns delvis kvar, även om järnframställningen har upphört för länge sedan. Här bor människor som hittat andra utkomster och nu förvaltar sitt arv – det svenska brukssamhället, som blivit en viktig kulturbärare.
Ett klokt nyttjande av kajer och vattenområden kan bidra till att ge före detta sjöfartsområden en egen karaktär och identitet. Här finns all anledning till långsiktigt planerande och arkitektoniska visioner, där man även vågar sträcka sig lite över kajkanten! skriver Hans-Lennart Ohlsson.
Mentalsjukhuset Marieberg i Kristinehamn hotas av rivning. Sjukhusområdet är unikt för Sverige, det är bara här som alla de ursprungliga byggnaderna från 1887 finns kvar. De berättar en omistlig del av vår historia som inte får glömmas bort, menar Ingela Broström, som deltagit i ett seminarium om bevarandet av mentalvårdens byggnader.
Glimmingehus på Österlen byggdes under medeltiden och har sedan dess genomgått många byggnadsfaser och förändringar. Genom tvärvetenskapliga studier kartläggs nu borgens hela byggnadshistoria och även dess historiska kulturmiljö.
Professor Mats Edström är en av dem som håller i projektet.
Vård av industrier är fortfarande en slumrande del av byggnadsvården, men det finns goda exempel.
Ett av dem, Forsviks industriminne vid Vättern, kan uppvisa en kulturmiljö med industribyggnader och bostadshus väl bevarade.
Räddningen av Forsvik inleddes vid mitten av 1980-talet och har lett till att vi idag kan bese denna unika industrimiljö.
På femtiotalet fanns det ännu tid för hantverksmässigt byggande, även vid storbyggen. Med åren har man kunnat upptäcka decenniets kvaliteter, inte minst jämfört med senare byggande. Arkitekt Eva Rudberg tar här upp några tankar om ”Det sunda femtiotalet”.
Nästan häften av de svenska städernas äldsta bostäder revs mellan 1960 och 1970. Det var en katastrof utan motstycke för svensk byggnadsvård. Vad kan vi nu lära oss av dessa misstag och hur kan vi undvika liknande kulturmord i framtiden?
Den frågan ställdes av Kulturdepartementet och regeringen gav Bengt 0. H. Johansson i uppdrag att utreda den. Här redogör han för sin undersökning och sina slutsatser.
I programmet för årsmötet i Hjo 11-13 maj 1990 ingick ett besök vid Forsviks industriminnen, där en omfattande renovering av bruksmiljön påbörjades 1983. Inför renoveringen hade Eva Selling uppdraget att inventera bruksområdet och ge synpunkter på bevarandet. Artikeln är ett sammandrag av hennes rapport.
Borgar, befästningar, slott kyrkor, soldattorp och kaserner har alla spelat en historisk roll. Runt dessa har städer och samhällen vuxit upp. Årets tema för Kulturhusens Dag den 14 september är försvarsbyggnader genom tiderna.
Här berättar Eva Selling om svenska gränsland och den uråldriga gränsen mellan Småland och Halland, Skåne och Blekinge.
Vi som lever nu har ett gemensamt: Vår byggkunskap är förbunden med ett industriellt byggande som inleddes på 30- och 40-talen och exploderade med 60- och 70-talens nya teknik och material samt 80-talets klimatiseringsexperiment. Den tusenåriga material- och hantverksteknik som föregått oss är åter på väg att vinna insteg – nu talar mycket för att vi levt inom en parentes i hantverkshistorien och att vi är på väg mot parentesens avslutning! Hantverk och traditionella sunda material har varit byggnadsvårdens område hittills, nu har hela byggindustrin börjat visa intresse.
