Vi fortsätter vår genomgång av tak och takmaterial. l detta sommarnummer får vi en beskrivning av hur det går till att lägga ett vasstak. Det är en tradition som nästan har gått förlorad, men kunskapen lever kvar och bl.a. genom Hornborgaprojektet har man tagit den tillvara. Antikvarie Ann-Katrin Larsson och arkitekt Mikael Hedin berättar hur man går tillväga.

Det vanligaste taket i hornborgabygden är uppbyggt med ett enkelt lager vass, eventuellt med halm i taksprånget eller öfsen. Vassen har på de äldsta taken uteslutande kommit från Hornborgasjön. Någon gång ligger ett äldre halmtak kvar under vassen.

Till bindningen av vassen används idag galvaniserad järntråd. Den äldre tekniken med vidjor har påträffats enbart i de underliggande halmtaken och materialet var då björk eller vide, i något fall rönn. Täckespröten var sannolikt hassel, men sågad läkt och armeringsjärn förekommer på de yngre taken.

För hornborgabygden gäller att stråtaken har en takvinkel på i medeltal 41° och att taken vanligen bärs upp av en saxkonstruktion. De flesta tak har en enkel variant av sax där man uteslutit kroppås och sparrar och istället lagt räfterna, d.v.s.. ”läkten” som vassen binds på direkt på saxarna. Taksprånget eller öfsen på de inventerade byggnaderna varierar och är utformade på olika