Biografen som byggnadstyp och kulturmiljö har ett alldeles speciellt förhållande till funktionalismen, i det att bion finner sin form just med början år 1930 – året för Stockholmsutställningen och funktionalismens genombrott i Sverige. Roxy i Södertälje från 1939, är signifikativ, både byggnadsmässigt, ritad av biografarkitekten Björn Hedvall, och historiskt, bion lades ned alldeles nyligen.

Filmvisning introducerades i Sverige 1896, mestadels genom ambulerande förevisare, men också genom mer eller mindre primitiva installationer i befintliga lokaler. Kring 1905 uppfördes de första biograferna som ritats för sitt ändamål. För att skaffa anseende och kulturfernissa till denna konst- och underhållningsform sökte man, med de mest sofistikerade teatrarna som förebild, skapa rikt dekorerade, för att inte säga pompösa eller ibland närmast barockt överlastade biografsalonger. Denna utveckling tog fart i stor skala 1915. Röda Kvarn i Stockholm, från samma år, var den stora inspirationskällan. Biograferna under tiden fram till 1930, uppvisar ett frosseri i jugend, nationalromantik och klassicism, ofta i ohämmad stilblandning.
År 1930 var ett märkesår för biografen. Då slog funktionalismen igenom och samtidigt infördes ljudfilmen på de flesta svenska biograferna. Dessa omvälvande estetiska
Intressant, eller hur?
Som medlem får du tillgång till alla våra artiklar och kan ställa frågor om byggnadsvård.
Bli medlem för att läsa vidare eller logga in nedanför.