Glimmingehus på Österlen byggdes under medeltiden och har sedan dess genomgått många byggnadsfaser och förändringar. Genom tvärvetenskapliga studier kartläggs nu borgens hela byggnadshistoria och även dess historiska kulturmiljö.
Professor Mats Edström är en av dem som håller i projektet.
Vad ska man ta fasta på när en gammal byggnad restaureras? Ska den återställas till ursprungligt skick eller visa tidens spår? Svaret på frågorna har växlat genom tiderna och beror på vilken historia man egentligen vill berätta. Arkitekt och professor Jan Lisinski skriver här om hur restaureringsideologin förändrats.
Skeppsholmen i Stockholm har de senaste åren kommit i fokus i flera debatter om förvaltningen och förnyelsen av känsliga stadsmiljöer. Det gäller både det nya Moderna Museet och den gamla Skeppsholmsbron. Vid sidan av det stora museibygget har Statens Fastighetsverk gjort en ambitiös satsning på renovering av holmens övriga bebyggelse, som i flera fall var i skriande behov av upprustning. I samband med detta gjordes även ett färgprogram för Skeppsholmen som underlag för beslut om exteriöra färgåtgärder nu och i framtiden.
Maskinhallen, gestaltad av arkitekten Ferdinand Boberg, ingick i den storslagna Konst- och Industriutställningen på Djurgården 1897. Ska hallen återfinna sin plats i Stockholm till Expo 97? Tanken har fascinerat och engagerat arkitekt Bo Sahlin, som undersökt möjligheterna för dess återflyttning.
Tore Stenfelt är smed i Saltsjö-Boo. På gården står hans smedja intill familjens bostadshus och ett uthus. Nu har gårdsmiljön fått ett nytillskott i form av en rödmålad enkelstuga. Inspirerad av litteraturen om torvets förträfflighet som isolermaterial i husets väggar, bjälklag och tak beslöt sig familjen för ett experiment. Här presenteras resultatet.
Museernas insamling av föremål, uppteckningar, foton, uppmätningsritningar m m har pågått sedan slutet av 1800-talet. Deras arkiv utgör en ovärderlig källa till mångsidig kunskap om både husen och människorna.
Mälsåkers slott är ett av våra praktfullaste 1600-talsslott, men har under det senaste seklet behandlats hårdhänt. Nu restaureras slottet med hjälp av en speciell byggnadshytta, som tillkommit för renoveringen. Denna fungerar även som plantskola för specialhantverkare som vill ägna sig åt byggnadsvård.
Vård av industrier är fortfarande en slumrande del av byggnadsvården, men det finns goda exempel.
Ett av dem, Forsviks industriminne vid Vättern, kan uppvisa en kulturmiljö med industribyggnader och bostadshus väl bevarade.
Räddningen av Forsvik inleddes vid mitten av 1980-talet och har lett till att vi idag kan bese denna unika industrimiljö.
Som konstverk har trädgårdar och parker alldeles speciella förutsättningar: gestaltningsmedlen är naturens egna och utsätts därmed för en naturlig förändring – nedbrytning. Den trädgård eller park vi såg i går är alltså inte densamma som vi ser i dag. Även 1700 talets arkitekter tvingades acceptera det faktum att de snart fick överlämna sitt verk i ”Guds händer”.
