Att restaurera byggnader

Kalmar slott sett från söder före den sena 1800-talsrestaureringen. Fotot är från 1870-talet. Fotograf/Illustratör: Jan Lisinski

Vad ska man ta fasta på när en gammal byggnad restaureras? Ska den återställas till ursprungligt skick eller visa tidens spår? Svaret på frågorna har växlat genom tiderna och beror på vilken historia man egentligen vill berätta. Arkitekt och professor Jan Lisinski skriver här om hur restaureringsideologin förändrats.

0rdet restaurera kommer från latinets restau’ro och betyder återställa, återuppbygga, förnya. Redan denna förklaring rymmer i sig en spännvidd. Läser vi sedan hur ordet restaurering har definierats i byggnadssammanhang finner vi inte oväntat att betydelsen dessutom varierat, beroende både på var vi befinner oss och i vilken tid vi befinner oss. Det handlar helt enkelt om olika sätt att förhålla sig till och berätta vår historia.

Att tolka historien

1882 lägger överintendentsämbetet fram ett förslag på yttre restaurering av Kalmar slott. Ritningarna är signerade av överintendenten Helgo Zettervall som också är den som anger principerna för hela restaureringen. Uppdraget att ta fram arbets- och konstruktionsritningar ger Zettervall till arkitekten Carl Möller. Kalmar slott har då en flerhundraårig period av bristande underhåll och förfall bakom sig. Vasaborgen hade dock en

Intressant, eller hur?

Som medlem får du tillgång till alla våra artiklar och kan ställa frågor om byggnadsvård.
Bli medlem för att läsa vidare eller logga in nedanför.

Inget/Glömt lösenord?
keyboard_arrow_up