Byggnaden som historisk källa – Arkivsökning i byggnadshistoriska arkiv

Museernas insamling av föremål, uppteckningar, foton, uppmätningsritningar m m har pågått sedan slutet av 1800-talet. Deras arkiv utgör en ovärderlig källa till mångsidig kunskap om både husen och människorna.

På samma sätt som det skrivna dokumentet ger oss historisk kunskap är byggnaden i sig en historisk källa. Men den representerar också levande historia. Huset berättar inte bara om ett bestämt byggnadstillfälle utan om en kontinuerlig historisk process, om vi lär oss att läsa byggnadens ”årsringar”. Men då måste vi även ta hjälp av olika typer av arkivmaterial.

Det finns ett förnämligt kartmaterial alltsedan lantmäteriets tillkomst 1628. Det demografiska arkivmaterialet går också långt tillbaka i tiden. Från 1749 finns en total förteckning över befolkningen. Ur kyrkböckerna kan man också få fram uppgifter om levnadsvillkor och livsföring. Museernas insamling av såväl föremål som uppteckningar, foton, uppmätningsritningar etc har pågått sedan slutet av 1800-talet. Den topografiska litteraturen är också omfattande. När det gäller arkiv med byggnadshistoriskt material finns det redan en utmärkt handbok. Arkivguide för byggnadsforskare av Elisabet Stavenow-Hidemark och Fredric Bedoire publicerades första gången 1974 i Fataburen, Nordiska museets årsbok. Därefter har den kommit