Den här typen av trädgårdsmöbel har sin givna plats i bebyggelse från 1900-talets första hälft, men hävdar sig väl också i en modern villaträdgård. Har man dessutom en syrenberså att ställa den i har den »hittat hem«.
Trapphuset är husets hjärta. Det är en del av husets ansikte utåt och har under alla år ägnats stor omsorg. Intresset för detta utrymme har ökat under senare år, inte minst för att det här ofta är lönsamt att göra en restaureringsinsats.
Just nu finns det ett mycket stort intresse för att ta tillvara och restaurera det gemensamhetsutrymme som trapphusen är. I en ny bok skildrar bl. a. byggnadsantikvarie Margareta Cramér och fotografen Nino Monastra trapphus i Stockholm. Här får vi ett smakprov av dem båda.
Eksjö, Hjo och Nora är tre städer med rik trähusbebyggelse. Alla tre har erhållit utmärkelser av Europa Nostra för sin välbevarade stadsmiljö. Kommunerna ligger i olika regioner och har olika historia men binds samman av intresset för att bevara och utnyttja trästaden som en resurs för besöksnäringen.
Det är inte bara tapeternas mönster som har något att berätta. Också papperet, tryckmetoden och färgerna, som åldras på olika vis, kan avslöja mycket om när och hur tapeterna trycktes. Papperet bleks eller mörknar fort beroende på materialets sammansättning, tydligast avläsbart där av ekonomiska skäl bottnen inte har tryckts.
Trädgårdsarkeologi är ett nytt begrepp i Sverige, men har länge praktiserats i till exempel England där den gett allt större betydelse för den trädgårdshistoriska forskningen. Man gräver helt enkelt ut en gammal trädgård för att med ny teknik få så mycket information som möjligt om odlingarna och anläggningarna. Arkeologen och antikvarien Katarina Frost berättar här om denna nya företeelse.
När man reparerar fasaden på ett gammalt trähus, eller vill bygga nytt med traditionell prägel, ställs man inför ett viktigt val. Skall virket vara sågat eller hyvlat?
Att vara årsbarn med 1960-talet är att vara född in i det moderna. I min barndom hade vi allt: tv, tvättmaskin, tetrapak och en oavbrutet ljusnande framtid. Den ständigt ökande standarden skapade en lysande småhusmarknad. Typhusen blev fler och fler, »modernare« och mer varierade.
Typritningar har en gammal tradition i Sverige. De är nästan jämnåriga med det omtänksamma byråkratiska system som skapades under Karl XI. I stället för ett kaos av ogenomtänkta individuella beslut ville man sätta en gemensam hänsyn till det allmänna bästa. Militären, som spelade en central roll i detta system, fick redan 1687 genom Erik Dahlberg mönsterritningar för kompaniofficerarnas boställen- smala längor under låga tak. Nya mönsterritningar utfärdades 1730 och 1732 för det högre befälet. 1752 upprättade överintendenten Carl Hårleman ytterligare ritningar som byggde på två rumsföljder med central hjärtvägg, en plantyp som fortfarande dominerar småhusproduktionen.
I Tänndalen i Härjedalen finns ett slumrande minne från den tid då turismen skapade nya resmål. Med bussars hjälp fann här stora skaror semestrande skidåkare ospårade marker och vilade ut på det nybyggda turisthotellet. Återupptäckandets glädje anas bakom denna artikel av Johan Loock, som har sett ett stycke oförfalskat 1960-tal.
