Det är sällan bra att vara klåfingrig i I synnerhet om det går ut över gamla hus. Ändå kan hus behöva förändras. De kan behöva repareras på grund av eftersatt underhåll, och man kan vilja ta bort tidigare generationers mindre lyckade förändringar. Det kan också röra sig om tillskott som måste göras för att huset skall kunna användas och därmed bevaras. I dessa sammanhang behöver snickerierna kompletteras.
Få äldre byggnader är idag helt oförändrade. Om- och tillbyggnader har alltid gjorts. Men vad bör man tänka på innan man bygger till idag? P-G Ylander, stadsarkitekt i Hjo, visar här exempel på små och stora välgjorda villatillbyggnader.
När jag var liten växte jag upp i ett hem som bara värmdes med kakelugnar. Av min mamma, som alltid började dagen med att gå runt och tända i kakelugnarna i alla rummen, har jag lärt att tända en brasa. Så här gjorde hon.
Hur lägger man ett skiffertak, som med god marginal överlever sin takläggare? Den konsten lärdes ut av Byggnadsvård Nääs vid en kurs under hösten 2004. Det är spikarna som är den svaga punkten – själva taket kan hålla hur länge som helst. Av Sven Lundstedt.
Vattenbrist, översvämningar, matbrist – många oroande globala företeelser sätts nu av allt fler forskare i samband med koldioxidutsläpp och växthuseffekt. Mycket görs dock för att lindra situationen. De som vill bidra gör klokt i att börja med sin bostad, skriver Anna Joelsson och Ingela Brandén.
Den korsformiga husplanen tycks överallt annars, där den över huvud taget iakttagits, ha betraktats som udda, sent tillkommen eller otypisk. Hustypen tycks ha funnits på många håll i landet, men enligt Ann Renström har den i Ångermanland varit dominerande och karakteristisk. Här berättar hon om husen och sin inventering.
Toggling, pyrning, pickling och stollning var moment som ingick i processen när djurhudar garvades till läder i Kromläderfabriken i Klippan. Den speglar en viktig del av samhällets 1900-talshistoria – men nu ska den rivas. Marken på fabriksområdet är förgiftad av krom och arsenik och kräver sanering. I och med rivningen försvinner de fysiska spåren efter en industriell epok och orten förlorar en spektakulär bebyggelsemiljö, skriver Henrik Borg.
Utvecklingsprocessen hade stannat upp när det gäller verktyg för timring. Men nu lever den igen – det traditionella blir bas för det nya. Genom samarbete mellan kunniga smeder och äldre timmermän kan verktyg utvecklas som uppfyller moderna krav. En viktig del i utvecklingsarbetet har också kunderna. Bara när det gäller timmer-bilan var mer än hundra kunder med i processen, skriver Gabriel Brånby.
En återuppbyggnad av kulturella symboler är nödvändig för försoning. Så resonerade Kulturarv utan Gränser (KuG) och tog på sig uppdraget att med stöd av Sida och EU restaurera delar av det förstörda kulturarvet på Balkan. Här skriver Madeleine Sjöstedt om organisationen och om uppdraget.
