Underhåll och renovering av fönster är ett återkommande moment som bör ingå i en underhållsplan. Här finns mycket pengar att tjäna för den som vill göra arbetet själv. Cecilia hassel beskriver hur man kan gå till väga.
För fastighetsägaren är underhåll och renovering av fönster ett återkommande moment som bör ingå i en underhållsplan. Om man kontrollerar fönstren ofta kan man vidta åtgärder på ett tidigt stadium. Ingreppen behöver då inte bli så omfattande och ekonomin blir mindre ansträngd.
Även om du själv inte utför arbetet skulle jag rekommendera att du ändå tar dig an ett par bågar för att få mer kännedom, vilket gör dig säkrare i beställarrollen. Ett alternativ är att gå en kortare kurs om en eller två dagar, där en erfaren fönsterrenoverare förmedlar sin mångåriga kunskap. Det kan vara en god investering och du får en relevant arbetsgång med dig i bagaget.
Innan du anlitar ett företag ska du vara noga med att ta referenser, gärna ringa upp tidigare kunder och titta på utförda arbeten på plats. Företaget ska även kunna presentera en arbetsgång med specifikation över materialval och målerisystem.
Pengar att tjäna
Finns tid, tålamod och lust är det optimala dock att utföra arbetet själv. Här finns stora pengar att tjäna för en ägare av en mindre fastighet eller lägenhet. Dessutom är det ett lärande och du får kvalitetskontroll över hela processen.
Bli inte avskräckt av lokala defekta trädelar och låt dig inte invaggas i tron att fönstren måste bytas ut. Mycket går att laga med enkla handverktyg.
En yrkesverksam fönsterhantverkare tar 7 000 – 9 000 kr plus moms för ett tvåluftsfönster med kopplade bågar med sex rutor inklusive karm från 1920-talet. Då ingår en grundlig renovering med demontering av glas och beslag samt ytbehandling hela vägen. Kostnader för besiktning, resor, komplettering av glas och trälagningar tillkommer.
Var börjar jag?
De frågor jag fått under mina år som lärare i ämnet fönsterrenovering har främst handlat om vilken nivå renoveringen skall ligga på. Var börjar jag? Måste glaset alltid demonteras och varför spricker det så lätt vid demontering? Hur mycket färg skall tas bort? Vilken färgtyp och kittkvalitet är lämpligast? Hur får jag tag på gammalt glas?
Jag börjar alltid med att angripa de bågar som är i sämst kondition. Det är oftast bågarna på sydsidan längst ned. På det sättet får jag en positiv arbetsgång och renoveringsresan blir mentalt lättare. Jag står nästan aldrig på plats och jobbar utan häktar av bågarna. Tänk ergonomiskt med en bra arbetshöjd och stadiga bockar!
Är mindre än ca 20 procent av kittet krackelerat och släppt från falsen är det inte nödvändigt att demontera allt kitt och glas. Laga kittet lokalt, men glöm inte att impregnera det nya kittets alla kontaktytor med kokt linolja. Jobba inte vått i vått utan låt oljan härda innan nytt kitt appliceras.
Kittlampa kan hyras
Är kittet krackelerat i större utsräckning bör det demonteras, liksom glaset. Har du tillgång till en kittlampa vars IR-element värmer oljan i kittet som därigenom mjukgörs underlättas arbetet avsevärt. Glasets spräckfrekvens blir mycket låg.
Kittlampan, specifikt framtagen för demontering av fönsterkitt, har flera fördelar. Genom sin elliptiska reflektor blir värmeprojiceringen koncentrerad på kittet och bågträet belyses inte i samma utsträckning som med en speedheater. Lampan står stadigt på glaset och belyser en längre sträcka än värmepistolen, vilket påskyndar arbetet. Dessutom får du båda händerna fria och kan arbeta med andra moment medan lampan jobbar.
Kittlampan går att hyra hos byggnadsvårdscentra, vissa länsmuseer och större måleributiker. Är ni flera i bekantskapskretsen som skall renovera fönster kan det löna sig att köpa in en för kollektivt bruk. Lampan har ett högt andrahandsvärde.
En billigare variant av IR-lampan är den så kallade ”Speedheatern”, främst framtagen för färgborttagning. Den har två element och belyser ett bredare fält, men kan även fungera som kittlampa. Vid bruk av varmluftspistol får man vara betydligt försiktigare, eftersom den avger högre temperaturer än kittlampan. Glaset slår sig av värmen och spänningar uppstår vid fönsterstiften, där glaset lätt spricker.
Maska av glaset med tjocka blöta trasor eller med tunn masonit klädd med aluminiumfolie. Använd helst en pistol med steglös inställning och ett munstycke med smal öppning och läpp. Vissa moderna kittkvaliteter svarar inte på värme. Då är det mekanisk borttagning som gäller.
Glas – begagnat eller nytt
Glaset är den del av fönstret som är mest kostsamt att ersätta. Det finns en marknad för begagnat äldre fönsterglas av typerna valsat/maskindraget och munblåst. Dessa finns hos byggnadsvårdsdepåer och glasmästerier runt om i landet. Prisbilden kan variera kraftigt. Ett nyproducerat hybridglas på 3 mm, som kan liknas vid ett mellanting av valsat och blåst glas kan bli en god kompromiss när gammalt glas inte går att få tag på.
Profilerna ger karaktär
Snickeriprofiler och beslag som är igensatta av tjocka färglager tycker jag ska friläggas. De ger fönstret karaktär. Efter att ha demonterat glaset kan arbetet med friläggandet påbörjas med hjälp av varmluftspistol. Lämpliga profiler filas fram på en trekantskrapa eller på gamla bitar av bandsågsblad. Beslagen kan läggas i koncentrerad mineralsåpa i ett par dygn så löses färgen upp.
Det räcker att torrskrapa tunna, finkrackelerade linoljefärgsbemålade bågar och karmar. Jag föredrar att arbeta med rena linoljefärger och rent linoljekitt vid renovering av fönster. Det är viktigt att följa fabrikantens rekommendationer och kom ihåg att måla tunt. Linoljekitt- och färg harmonierar, andas, är tidstypiskt och jag vet att det blir lättare att åtgärda i framtiden.
Både plast- och alkydbaserade system kan hålla längre men bygger mer i volym och kräver större framtida skrapinsatser. Skrapmomentet är det som är mest tidskrävande och kanske minst lustfyllt.
Och glöm inte att färg och kittrester ska till miljö-station!
För fastighetsägaren är underhåll och renovering av fönster ett återkommande moment som bör ingå i en underhållsplan. Om man kontrollerar fönstren ofta kan man vidta åtgärder på ett tidigt stadium. Ingreppen behöver då inte bli så omfattande och ekonomin blir mindre ansträngd.
Även om du själv inte utför arbetet skulle jag rekommendera att du ändå tar dig an ett par bågar för att få mer kännedom, vilket gör dig säkrare i beställarrollen. Ett alternativ är att gå en kortare kurs om en eller två dagar, där en erfaren fönsterrenoverare förmedlar sin mångåriga kunskap. Det kan vara en god investering och du får en relevant arbetsgång med dig i bagaget.
Innan du anlitar ett företag ska du vara noga med att ta referenser, gärna ringa upp tidigare kunder och titta på utförda arbeten på plats. Företaget ska även kunna presentera en arbetsgång med specifikation över materialval och målerisystem.
Pengar att tjäna
Finns tid, tålamod och lust är det optimala dock att utföra arbetet själv. Här finns stora pengar att tjäna för en ägare av en mindre fastighet eller lägenhet. Dessutom är det ett lärande och du får kvalitetskontroll över hela processen.
Bli inte avskräckt av lokala defekta trädelar och låt dig inte invaggas i tron att fönstren måste bytas ut. Mycket går att laga med enkla handverktyg.
En yrkesverksam fönsterhantverkare tar 7 000 – 9 000 kr plus moms för ett tvåluftsfönster med kopplade bågar med sex rutor inklusive karm från 1920-talet. Då ingår en grundlig renovering med demontering av glas och beslag samt ytbehandling hela vägen. Kostnader för besiktning, resor, komplettering av glas och trälagningar tillkommer.
Var börjar jag?
De frågor jag fått under mina år som lärare i ämnet fönsterrenovering har främst handlat om vilken nivå renoveringen skall ligga på. Var börjar jag? Måste glaset alltid demonteras och varför spricker det så lätt vid demontering? Hur mycket färg skall tas bort? Vilken färgtyp och kittkvalitet är lämpligast? Hur får jag tag på gammalt glas?
Jag börjar alltid med att angripa de bågar som är i sämst kondition. Det är oftast bågarna på sydsidan längst ned. På det sättet får jag en positiv arbetsgång och renoveringsresan blir mentalt lättare. Jag står nästan aldrig på plats och jobbar utan häktar av bågarna. Tänk ergonomiskt med en bra arbetshöjd och stadiga bockar!
Är mindre än ca 20 procent av kittet krackelerat och släppt från falsen är det inte nödvändigt att demontera allt kitt och glas. Laga kittet lokalt, men glöm inte att impregnera det nya kittets alla kontaktytor med kokt linolja. Jobba inte vått i vått utan låt oljan härda innan nytt kitt appliceras.
Kittlampa kan hyras
Är kittet krackelerat i större utsräckning bör det demonteras, liksom glaset. Har du tillgång till en kittlampa vars IR-element värmer oljan i kittet som därigenom mjukgörs underlättas arbetet avsevärt. Glasets spräckfrekvens blir mycket låg.
Kittlampan, specifikt framtagen för demontering av fönsterkitt, har flera fördelar. Genom sin elliptiska reflektor blir värmeprojiceringen koncentrerad på kittet och bågträet belyses inte i samma utsträckning som med en speedheater. Lampan står stadigt på glaset och belyser en längre sträcka än värmepistolen, vilket påskyndar arbetet. Dessutom får du båda händerna fria och kan arbeta med andra moment medan lampan jobbar.
Kittlampan går att hyra hos byggnadsvårdscentra, vissa länsmuseer och större måleributiker. Är ni flera i bekantskapskretsen som skall renovera fönster kan det löna sig att köpa in en för kollektivt bruk. Lampan har ett högt andrahandsvärde.
En billigare variant av IR-lampan är den så kallade ”Speedheatern”, främst framtagen för färgborttagning. Den har två element och belyser ett bredare fält, men kan även fungera som kittlampa. Vid bruk av varmluftspistol får man vara betydligt försiktigare, eftersom den avger högre temperaturer än kittlampan. Glaset slår sig av värmen och spänningar uppstår vid fönsterstiften, där glaset lätt spricker.
Maska av glaset med tjocka blöta trasor eller med tunn masonit klädd med aluminiumfolie. Använd helst en pistol med steglös inställning och ett munstycke med smal öppning och läpp. Vissa moderna kittkvaliteter svarar inte på värme. Då är det mekanisk borttagning som gäller.
Glas – begagnat eller nytt
Glaset är den del av fönstret som är mest kostsamt att ersätta. Det finns en marknad för begagnat äldre fönsterglas av typerna valsat/maskindraget och munblåst. Dessa finns hos byggnadsvårdsdepåer och glasmästerier runt om i landet. Prisbilden kan variera kraftigt. Ett nyproducerat hybridglas på 3 mm, som kan liknas vid ett mellanting av valsat och blåst glas kan bli en god kompromiss när gammalt glas inte går att få tag på.
Profilerna ger karaktär
Snickeriprofiler och beslag som är igensatta av tjocka färglager tycker jag ska friläggas. De ger fönstret karaktär. Efter att ha demonterat glaset kan arbetet med friläggandet påbörjas med hjälp av varmluftspistol. Lämpliga profiler filas fram på en trekantskrapa eller på gamla bitar av bandsågsblad. Beslagen kan läggas i koncentrerad mineralsåpa i ett par dygn så löses färgen upp.
Det räcker att torrskrapa tunna, finkrackelerade linoljefärgsbemålade bågar och karmar. Jag föredrar att arbeta med rena linoljefärger och rent linoljekitt vid renovering av fönster. Det är viktigt att följa fabrikantens rekommendationer och kom ihåg att måla tunt. Linoljekitt- och färg harmonierar, andas, är tidstypiskt och jag vet att det blir lättare att åtgärda i framtiden.
Både plast- och alkydbaserade system kan hålla längre men bygger mer i volym och kräver större framtida skrapinsatser. Skrapmomentet är det som är mest tidskrävande och kanske minst lustfyllt.
Och glöm inte att färg och kittrester ska till miljö-station!
Cecilia Hassel är programsamordnare och snickare på Skansen Byggnadsvård och medlem i föreningens styrelse.
Efter applicering av linoljekitt skärs falsen ren med kittkniv. I detta fall en modifierad gammal bordskniv. Fotograf/Illustratör: Johannes Sjögren
Cecilia Hassel
Programsamordnare och snickare på Skansen Byggnadsvård och medlem i föreningens styrelse.
1/2005
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.