När jag var liten växte jag upp i ett hem som bara värmdes med kakelugnar. Av min mamma, som alltid började dagen med att gå runt och tända i kakelugnarna i alla rummen, har jag lärt att tända en brasa. Så här gjorde hon.

Elda i kakelugn

Lägg först ett par större klabbar på varsin sida av eldstaden. Knyckla ihop tidningspapper och, om det finns, näver däremellan. Lägg tunna stickor tvärsöver klabbarna och papperet. Eventuellt kan ett lager till med lite grövre vedträn läggas tvärsöver det förra lagret.

Öppna spjället och dragluckorna fullt och tänd på. Låt brinna i 5-10 minuter, och när det brinner bra, lägg på mer trän. Låt brinna 10-15 minuter till, tills det är full fyr. Stäng eventuellt en eller båda dragluckorna. Det ska sjunga om brasan (man ska höra att den drar in mycket luft). Det är viktigt att man får hög temperatur i eldstaden, så att även teglet hinner värmas upp, för att inte släppa ut mycket oförbrända ämnen i miljön och för att inte få tjära i skorstenen. Stäng dragluckorna, om du inte gjort det förut, och skjut in spjället till hälften.

Lägg sedan in mera ved om du behöver mycket värme, men lägg inte in för många brasor, så att kakelugnen eller rörspisen blir för varm och spricker – dessa ugnar är tröga att värma upp så det tar några timmar innan de ger full värme, men sedan värmer de hela natten. Skjut eventuellt in spjället mer, lyssna på draget – om det »fluffar« och tuffar får elden för mycket luft.

I en del äldre beskrivningar står det att man kan stänga helt, men det vågar inte jag. Använd näsan och lukta om det luktar rök, särskilt om det är en ny kakelugn du eldar, de har alla lite olika behov av drag. Luktar det rök behövs det mer luft, du får öppna spjället mer, eventuellt också dragluckorna.

Om du vill ha luckorna öppna för trivsel eller för att få ut värmen snabbare i rummet, vänta tills brasan tagit sig ordentligt, och öppna spjället mera.

Att ha torr ved är A och O för att få en bra och miljöriktig brasa. Den torraste perioden under året är januari till och med juni, sedan är luftfuktigheten för hög för att veden ska torka tillräckligt. Alltså ska veden huggas och klyvas på våren för att bli bra, det duger inte att göra detta på semestern i juli om man ska ha den till vintern. Helst ska den ligga och torka ett år därefter innan den används. Klyv veden i olika storlekar så att du har rätt smala stickor i början av brasan, och allt grövre vartefter den brinner.
Calle von Essen

Elda i vedspis

Ett hus som har stått ouppvärmt en längre tid har kall och fuktig luft stående i skorstenspipan. Då är det ganska svårt att tända eld i vedspisen utan att det ryker in, om inte denna kalla luft först trycks bort. Detta sker enklast genom att tända några tidningspapper direkt i sotluckan. Den heta röken som bildas när tidningspappret brinner stiger snabbt upp och lyfter bort den gamla tunga luften i pipan så att rökgaserna från spisen kan dra ut genom skorstenen och inte behöver ryka in i rummet.

Tänd sedan på tidningspapper och tunna torra barrvedsstickor tills elden har tagit sig. Småningom kan något grövre ved läggas in i eldstaden. Först kan askluckan gärna stå halvöppen för att ge extra dragluft. Efter en stund kan den stängas och allt grövre – men torr – ved matas in i eldstaden.

Vedspisar kan även eldas med kol och koks, men det är inte så lätt att få fatt i dessa bränslen nuförtiden.

Lars Eric Olsson

4/2000

Byggnadsvårdsföreningen

Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.