fbpx

Kulturarv utan gränser återuppbygger i stor skala

En återuppbyggnad av kulturella symboler är nödvändig för försoning. Så resonerade Kulturarv utan Gränser (KuG) och tog på sig uppdraget att med stöd av Sida och EU restaurera delar av det förstörda kulturarvet på Balkan. Här skriver Madeleine Sjöstedt om organisationen och om uppdraget.

Att förstöra kulturers gemensamma historia är ett effektivt sätt att rasera människors stolthet och identitet. Därför har en massiv förstörelse av kulturarvet i form av kyrkor, moskéer, bibliotek, monument, dokument och museer blivit en del av modern krigföring. Krigen på Balkan visar detta med all önskvärd tydlighet. Men även i Kambodja, Mellanöstern och i Afrika har en systematisk förstörelse av människors gemensamma kulturarv genomförts.

Skyddet av kulturell egendom är en mänsklig rättighet som är stadfäst i 1954 års Haagkonvention. Kulturarv utan gränser bildades med anledning av krigen på Balkan för att arbeta för att återuppbygga och rekonstruera kulturella värden som skadats av konflikter och katastrofer. Projektledarna som är arkitekter och museimänniskor leder arbetet som framför allt sker i Bosnien-Hercegovina och Kosovo. Arbetet expanderar kraftigt under 2003 och 2004.

Kulturfrågorna har sin givna plats i uppbyggnaden av en stat byggd på fred och mänskliga rättigheter. Ingenstans är detta mer tydligt än i länder som härjats av interna konflikter. Att arbeta med kulturarvet är ett sätt att minska risken för att människor i framtiden kränks eller dödas för sin kulturella identitets skull. Så när Kulturarv utan Gränser arbetar med att återuppbygga moskén i Maglaj, kyrkan i Zavala, stadsmuseet i Sarajevo, de karaktäristiska bostadshusen i Jajce och basarbyggnaderna vid Mostar-bron ser vi detta som ett arbete för ett framtida fredligt Balkan.

Museum ska visa vägen

Nationalmuseet i Sarajevo ligger vid den så kallade Krypskyttarnas väg, Snipers alley, och var helt sönderskjutet på utsidan efter kriget. Den strategiska placeringen mitt emot hotellet Holiday Inn var det uppenbara skälet till att myndigheterna önskade få huset snabbt restaurerat. Såväl exteriören som interiören och själva verksamheten har genomgått stora förbättringar med stöd av KuG och Sida.

Under 2003 förväntas arbetena vara klara och huset kan åter stå som ett fantastiskt landmärke vid infarten till staden. För stadsbilden är det av avgörande betydelse. Men även invändigt sker stora förändringar med KuGs stöd. Museiverksamheten ska finna nya vägar där den nya nationens historia ska kunna finnas. Det är en viktig uppgift i en ny stat, men naturligtvis också komplicerat i ett land med små ekonomiska resurser och där fortfarande stora konflikter kring såväl historia som framtid finns.

Kullabyggnader i Kosovo

Den kosovarska kulturen har länge varit negligerad av de styrande i Kosovo. Under kriget skedde en systematisk förstörelse av mycket av det som fanns kvar av det kosovarska kulturarvet. Kullabyggnaderna utgör ett exempel på detta. Dessa är fyrkantiga stenbyggnader som användes som fort om det behövdes. KuG har tillsammans med de lokala instituten för bevarande av kulturarvet och med stöd av Sida och EU genomfört en restaurering av fem sådana kullabyggnader.

Under året fortsätter arbetet med att bygga upp en kompetent organisation för att arbeta med restaureringsfrågor och göra ytterligare restaureringar, men framför allt att stödja Kosovos egna insatser att rädda sin kultur.

Madeleine Sjöstedt är generalsekreterare i Kulturarv utan Gränser sedan oktober 2002.

FAKTA:

Kulturarv utan Gränser (KuG) är en svensk biståndsstiftelse som bildades 1995. Stiftelsens syfte är att här i Sverige skapa opinion och engagemang för vårt gemensamma kulturarv. Arbetet består i rådgivning och uppbyggnad av skadat kulturarv i olika länder med behov av räddningsinsatser. Det handlar om kulturminnesmärken, museer, arkiv och bibliotek. Idag har KuG pågående och avslutade projekt i Bosnien och Hercegovina (BiH), Kosovo, Serbien och Tibet.

Stiftelsen arbetar utifrån 1954 års Haagkonvention om skydd för kulturarvet i händelse av väpnad konflikt och konventionens idé om att vi alla har ett ansvar för vårt gemensamma kulturarv. Styrelsen består av nio ledamöter av vilka sex utses av Riksantikvarieämbetet, Sveriges Arkitekter och svenska ICOM- och ICOMOS. Övriga tre utses av styrelsen själv. Vid kansliet i Stockholm arbetar två personer och antalet anställda utomlands varierar beroende på projekt men just nu har stiftelsen två anställda projektledare samt ett projektkontor i Pristina. KuG:s arbete har huvudsakligen hittills finansierats av Sida och EU.
Slutförda restaureringsprojekt: BiH: moské och gästhus, Maglaj; porttorn i kastell, Banja Luka; nationalmuseum och köpmanshus, Sarajevo; traditionella bostadshus, moskéer och porttorn, Jajce; klosterkyrkor, Zavala och Ozren; basarbyggnader, Mostar. Kosovo: kullabyggnader, Decan, Junik och Peja. Kina: tibetanskt kloster, Gandze, Sichuanprovinsen.

Tillsammans med nationalmuseet i Sarajevo arbetar vi med verksamhetsutveckling genom en styrelseledamot som är anställd vid Statens Museer för Världskultur. Ett samarbete med nationalmuseet i Belgrad, Serbien, har KuG inlett tillsammans med svenska National-museum. Vi har även stött Kosovos kulturarvsadministration och kulturdepartement genom konsultinsatser. Läs mer på www.chwb.org

Madeleine Sjöstedt

3/2003

keyboard_arrow_up