Vattenbrist, översvämningar, matbrist – många oroande globala företeelser sätts nu av allt fler forskare i samband med koldioxidutsläpp och växthuseffekt. Mycket görs dock för att lindra situationen. De som vill bidra gör klokt i att börja med sin bostad, skriver Anna Joelsson och Ingela Brandén.
All anledning finns att försöka minska användningen och behovet av el, värme och kyla i våra bostäder. Uppvärmning och elanvändning i byggnader står för en stor del av energianvändningen i Europa. Om vi i Sverige lyckas minska vår elanvändning så kan vi t ex exportera vattenkraft som kan ersätta kolkraft någon annanstans. All energi baserad på fossila resurser (kol, olja, naturgas) ger upphov till koldioxidutsläpp som i sin tur förstärker växthuseffekten och därmed påverkar vårt klimat. Energifrågan har varit brännande aktuell de senaste åren och vi har hunnit bli oroade över de många förväntade effekterna av klimatförändringarna: vattenbrist, matbrist, minskad mångfald av djur och växter, ödeläggande av kusttrakter, bortspolade kulturhistoriska platser, sjukdomar, försörjningsproblem för många människor, massflykt och krig. Men vi har också blivit uppmuntrade av att se att mycket görs för att lindra situationen, och de som vill bidra gör klokt i att börja med sin bostad. God kunskap finns idag om hur energisnåla hus ska byggas, men eftersom byggnadsbeståndet byts ut långsamt är det viktigt att även åtgärda befintliga hus. Man räknar med att de flesta av de hus som kommer att finnas om 50 år redan är byggda. Det är dock viktigt att tänka på att om man börjar ändra på några av de delar i det system som ett hus utgör, så kan effekter uppstå på andra delar. Vi ska här försöka ge en översikt över åtgärder som minskar energianvändningen i äldre hus och peka ut några av fallgroparna.
Rådfrågning
Alla hus är olika och platsen och huset tillsammans ger olika förutsättningar som måste bedömas från fall till fall. För råd om hur du kan minska energianvändningen kan du med fördel vända dig till den kommunala energirådgivaren (gratis och produktneutral). Är du osäker på hur huset kommer att reagera på en föreslagen förändring så se till att ta hjälp av kunniga hantverkare och konsulter som har erfarenhet av just äldre hus. Den kunskap som yrkesverksamma inom nybyggnation har går inte alltid att applicera på äldre byggnader.
Tätning
Tätning kan vara en effektiv åtgärd i äldre hus. I ett otätt hus är ventilationen störst när det är kallt och blåsigt ute, vilket skapar energiförluster. Tätningsåtgärder är ofta både enkla och billiga och gör inte så stor åverkan på huset. Kanske räcker det med att sätta tätningslister kring dörrar och fönster? Andra åtgärder är till exempel att sätta ett tjockt draperi innanför ytterdörren eller komplettera med ytterligare ett dörrblad på in- eller utsidan.
Isolering
Tilläggsisolering medför ofta ganska stora förändringar av husets karaktär. Byggnadsvårdsmässigt måste detta övervägas noga. Ur ren energisynpunkt kan dock extra isolering vara ett bra alternativ för många hus byggda före mitten av 1970-talet.Varje hus har sina egna förutsättningar, men ofta är tilläggsisolering av vinden både effektivast och mest ekonomisk. En total isoleringstjocklek ända upp till 50 cm kan vara lönsam. Isoleringen gör dock att det blir kallare på vinden och om det läcker upp inomhusluft dit så ökar dess relativa fuktighet och det finns risk för kondens som kan ge fuktskador och mögelproblem. Var därför noggrann vid utförandet och se till att ventilationen på vinden är tillräcklig även efter åtgärden. Isolering av ytterväggar kan minska energianvändningen, men är relativt kostsamt och blir därför kanske mest intressant i samband med t ex renovering av fasaden. Isolering kan naturligtvis också göras från insidan av huset, men tänk då på att väggen blir kallare och att det kan bildas kondens som orsakar fuktproblem.
Fråga en fackman om du är osäker. Oavsett om isolering sker på ytterväggens in- eller utsida så kan det också medföra en väsentlig förändring av husets utseende. Även källarväggar kan isoleras, och utvändig isolering av källare kan vara ekonomiskt om det görs i samband med omdränering. Vill man isolera källaren invändigt så krävs det att väggen är torr för att inte riskera fukt- och mögelproblem. Om en bit plast tejpas fast på väggen och kondens bildas på insidan efter en vecka så finns det fukt i väggarna. Detta är inte helt ovanligt eftersom den omgivande marken har en högre fukthalt än insidans luft. Energiförluster kan också minskas genom att gammal hopsjunken isolering i golvens bjälklag byts ut. Ett hus med torpargrund kan isoleras nedåt, men det blir då kallare under huset. Även här måste man då vidta åtgärder för att undvika hög relativ luftfuktighet och kondens. Vid platta på mark är det viktigt att ha god isolering mot marken, inte minst om golvvärme ska läggas.
Fönster
I äldre hus går ofta en betydande del av värmen ut genom fönstren. Värmeförlusterna kan minskas avsevärt genom att man renoverar fönstren ordentligt, tätar runt karmarna och kanske sätter en lös innerbåge eller extra båge på de befintliga. Tänk då på att kontrollera att gångjärnen tål den ytterligare belastning som en extra båge medför. Om man byter ut sina gamla fönster riskerar husets karaktär att ändras. Att byta fönster är också en stor investering som kanske inte lönar sig ekonomiskt förrän på många års sikt. Nya energieffektiva fönster med lågt så kallat U-värde är trots allt ofta den åtgärd som minskar husets ener-gianvändning mest. Fönstrets U-värde visar hur mycket värme som transporteras från den varma till den kalla sidan. Ur ren energisynpunkt kan det vara värt att överväga byte till energiglasfönster, till exempel om de gamla fönstren är så dåliga att de ändå måste bytas.
Ventilation
Självdragsystem fungerar ofta tillfredsställande, men om huset genomgått åtgärder som gjort det tätare kan självdraget försämras. Då kan det bli nödvändigt att vidta åtgärder för att säkerställa tillräcklig ventilation. I ett hus med eldstäder kan självdragsventilationen också försämras om man slutar att elda och skorstenen förblir kall. I en kall skorsten kan också fuktig luft kondensera och skapa fuktskador. I ventilationsluften finns värme som kan tas tillvara och återanvändas innan luften går ut ur huset, i hus med självdragsystem kan det dock medföra ny rördragning och därmed viss åverkan på huset. I ett tätat hus kan problem med markradon öka om inte grunden ventileras ordentligt.
Värme- och distributionssystem
Åtgärder på huset kan alltså minska behovet av tillförd energi. Men det är också viktigt att tänka på hur man tillför den energi som huset behöver. Förluster längre upp i kedjan av el- och värmeproduktion ger också upphov till utsläpp och extra resursförbrukning. I vissa hus kan det alltså vara både privatekonomiskt och bra för miljön att byta ut värmesystemet. Idag finns flera alternativ, till exempel olika former av värmepumpar, pelletseldning och solvär-me som helt eller delvis kan ersätta ditt gamla system för uppvärmning och tappvarmvatten. Lösningarna måste anpassas till varje hus och det kan vara en god idé att, som tidigare nämnts, ta hjälp av t ex en kommunal energirådgivare för att diskutera alternativ och ungefärliga kostnader. En relativt enkel åtgärd när det gäller värmesystemet är att installera ett styr- och reglersystem i-stället för de termostater som på gamla el-element och vattenradiatorer ofta är dåliga. På så sätt kan man få jämnare inomhustemperatur och spara energi men samtidigt använda de gamla elementen ett tag till.
Golvvärme
Att installera golvvärme kan vara ett sätt att få sina golv varma och slippa de vägghängda radiatorerna. I vissa fall kan golvvärme bidra till att lufttemperaturen inomhus kan sänkas med bibehållen komfort. Men en lyckad golvvärmeinstallation ur energisynpunkt kräver dock att den är korrekt utförd och injusterad, anpassad till golvmaterialet och om inte grunden är tillräckligt isolerad så blir förlusterna mot marken stora. Man skall också vara medveten om att golvvärme kan få rörelserna i ett trägolv att bli större än vanligt, vilket kan medföra stora springor mellan golvbrädorna, särskilt om de är breda. Trä leder överlag värme dåligt och golvvärme i kombination med tjocka trägolv är därför sällan särskilt energieffektivt. Tänk också på att om ditt vattenburna värmesystem göms undan i golvet är det svårare att upptäcka läckage än med vanliga radiatorer där stora delar av rören ofta är synliga. Läggs golvvärme i källaren kan det hända att fukten i marken under trängs undan och fortsätter upp i väggarna.
Förändrat beteende
Det finns mycket att göra för att minska energianvändningen även om man inte förändrar huset eller värmesystemet. En sänkning av inomhustemperaturen med en grad ger ca fem procents energibesparing. Kanske kan du sänka flera grader innan du ens märker temperaturskillnaden själv? Rum du sällan vistas i kan förstås hållas ytterligare några grader kallare. Har du persienner i fönstren så fäll gärna ner dem under natten så får du mindre värmeläckage ut. Ska du vädra, gör det med snabbt tvärdrag och stäng av det element som sitter under fönstret medan du vädrar. Vänta sedan gärna en stund med att sätta på elementet igen när du vädrat klart, annars börjar det gå för fullt. Se till att elementen fritt kan leverera värmen ut i rummet, ställ inte möbler för nära eller ha tunga gardiner som täcker delar av elementen och termostaterna. Tänk alltså på att du kan förändra dina vanor och beteenden och på så sätt enkelt spara både pengar och miljö!
BIDRAG ATT SÖKA FÖR ENERGISPARÅTGÄRDER
– Konvertering från direktverkande elvärme i småhus, fritidshus och flerbostadshus till ett vattenburet system anslutet till fjärrvärme, berg-, jord-, sjövärme, eller biobränsleanläggning. Stöd ges med högst 30 procent av material- och arbetskostnader, dock högst 30 000 kr. Om du gör något av ovanstående kan du också få ett kompletterande bidrag för installation av solvärme om max 7 500 kr per småhus och 5 000 kr per lägenhet i flerbostadshus.
– Konvertering från oljeuppvärmning i småhus och fritidshus till fjärrvärme, berg-, jord-, sjövärme eller biobränsleanläggning. Stöd ges med högst 30 procent av material- och arbetskostnader, dock högst 14 000 kr. Om du gör något av ovanstående kan du få ett kompletterande bidrag för installation av solvärme om max 7 500 kr per småhus.
– Du kan också under 2006 få stöd för installation av solvärme i småhus även om du inte konverterar hela värmesystemet.
– Om du byter till energieffektiva fönster under 2006 kan du göra ansökan om skatte-reduktion om högst 10 000 kr (observera att ansökan här görs till Skatteverket).
– Energieffektivisering och konvertering i lokaler som används för offentlig verksamhet. Exempel på lokaler med offentlig verksamhet kan vara skolor, bygdegårdar, kyrkor o s v. Stöd kan ges för t ex konvertering av uppvärmningssystem från el eller olja till fjärrvärme, värmepump eller biobränsle, anslutning till fjärrkyla, installation av el-effektiva belysnings- eller ventilationssystem, installation av effektiv styrning, isolering, byte av fönster och installation av solceller. Där inget annat anges ansöker du om bidragen hos länsstyrelsen i ditt län. Bidragsblanketter och mer information om villkoren kring stöden kan också laddas ner från Boverket hemsida www.boverket.se.
Anna Joelsson, Ingela Brandén
Anna Joelsson är forskare inom energi i bebyggd miljö.
Ingela Brandén är energihandläggare på länsstyrelse och styrelsemedlem i Svenska Byggnadsvårdsföreningen.
3/2006
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.