Utvecklingsprocessen hade stannat upp när det gäller verktyg för timring. Men nu lever den igen – det traditionella blir bas för det nya. Genom samarbete mellan kunniga smeder och äldre timmermän kan verktyg utvecklas som uppfyller moderna krav. En viktig del i utvecklingsarbetet har också kunderna. Bara när det gäller timmer-bilan var mer än hundra kunder med i processen, skriver Gabriel Brånby.
En återuppbyggnad av kulturella symboler är nödvändig för försoning. Så resonerade Kulturarv utan Gränser (KuG) och tog på sig uppdraget att med stöd av Sida och EU restaurera delar av det förstörda kulturarvet på Balkan. Här skriver Madeleine Sjöstedt om organisationen och om uppdraget.
Att göra vårt kulturarv tillgängligt för alla är en komp-licerad och omfattande process. En god hjälp är att nu finns denna fråga högt upp på dagordningen, skriver Per-Anders Johansson. Genom nya samverkansformer med handikapporganisationer i fokus kan nya metoder utvecklas och våra attityder förändras.
Att restaurera autentiska byggnader för uthyrning är vägen till både bevarande och innehållsrik turism.
Fastighetsägaren har ansvaret för sitt hus och måste sköta det också med hänsyn till samhällsintresset. I vissa fall är det möjligt att få bidrag till restaurering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Mindre än 80 mil söder om Malmös stadsgräns pågår en febril renoveringsaktivitet som saknar motstycke i vår tid. I det forna DDR finns nämligen de tre viktigaste förutsättningarna för god byggnadsvård; ett förfallet (men återlämnat) byggnadsarv av högt kulturhistoriskt värde, finansiella resurser för renoveringsåtgärder och en utbredd vilja hos alla berörda att bevara dessa kulturskatter.
Kanske är köket det rum som berättar allra mest i ett hus. I köket har man inte bara lagat mat, där har man även umgåtts, arbetat och sovit. I köket blandas därför kultur-, teknik-, social-och samhällshistoria. Men det är naturligtvis inte en historia. Kökets utformning varierade mellan olika typer av bostäder, mellan stad och land, mellan fattig och rik, mellan norr och söder. Att beskriva den innebär därför en hel del generaliseringar och förenklingar. Kök i dagens mening är en relativt sen företeelse i stora delar av vårt land. Inte förrän på 1900-talet kan man hos gemene man börja tala om kök i betydelsen ett rum som i första hand är anpassat för matlagning. Vissa undantag fanns dock. I slott, herrgårdar och över huvud taget i hem som höll sig med tjänstefolk för matlagningen infördes naturligtvis det mer specialiserade köket – köket som arbetsplats – tidigare.
Att mäta upp byggnader är ett handarbete som idag kan ersättas med avancerad laserskanningsteknik. Exakta tredimensionella modeller av hus kan tas fram med hjälp av laserskanner och dator. Det gäller även byggnader med komplicerade strukturer – tekniken är idealisk för stora industrianläggningar. Men hur fungerar lasertekniken på äldre bebyggelse där varje liten detalj är väsentlig för vad den berättar om huset? Och, hur bra laserskannern än är, tekniken kommer inte att kunna genomföra analysen av den byggnad som dokumenteras. Lösningen för kulturmiljövården kan vara en kombination av mänsklig kunskap och erfarenhet på den ena sidan och skannerns exakthet och snabbhet på den andra. På så vis kan arbetet göras kostnadseffektivt och med gott resultat, skriver Mimmi Göllas.
Sopnedkastet var uppfinningen som slog två flugor i en smäll. Det sparade inte bara arbete för husmödrarna, som slapp springa upp och ner i trapporna med sophinken, utan gav också mer utrymme för grönska och lek på gårdarna som tidigare varit fyllda av soptunnor.
När den uppvärmda luften stiger upp i skorstenen ersätts den av frisk luft som drar in i springor och otätheter. En mer kontrollerad ventilering enligt samma enkla principer kallas självdrag och fungerar än.
