Om vi inte i tid uppmärksammar kvaliteterna i småhusbebyggelsen från 1930- och 40-talen kan många hus gå förlorade. Gentemot kommande generationer har vi ett ansvar att bevara det som är typiskt för sin tid. Här utgör funkisbebyggelsen ett viktigt inslag. Speciellt angeläget känns det att värna om småhusbebyggelsen från denna period.

Bostadsutvecklingen i Södertälje under efterkrigstiden är tätt kopplad till de stora företagen. Scanias behov av arbetskraft under rekordåren var enormt. Hela bostadsområden byggdes med tanke på de nyrekryterade arbetarna. Idag är kanske den stora frågan för Södertälje snarare hur man ska få de välavlönade forskarna på Astra och Scania att bosätta sig i kommunen. Projekt Nästa hållplats Södertälje har studerat förändringen och sett nya kulturmiljöer växa fram.

En svensk ladugård ser väl ut som den alltid har gjort?

Den nya staden växer fram 1920-talets arkitektur utvecklades i två riktningar. Dels mot ett stort raffinemang med exklusiva och påkostade monumentala byggnader, dels mot en förbättrad vardagsmiljö i städerna med trivsamma flerfamiljshus och villaområden. Eva Eriksson sammanfattar här ett spännande arkitekturhistoriskt decennium.

I Ryssland byggde man hus i timmer långt in i mitten av 1900-talet. Men därefter har många traditionella ryska timmerhus rivits, lämnats att förfalla eller utsatts för tvivelaktiga restaureringar. Den offentliga sektorn i Ryssland har nästan inga pengar, organisationen kring träbyggnadsarvet har krympt, och där människorna fortfarande finns kvar har de inga resurser att göra några insatser. Vad vi ser är en accelererande vanvård, där byggnader som bara för några år sedan var i hyggligt skick hastigt förfaller. Andreas Heymowski rapporterar från Sankt Petersburg.