– Varför ska bara fastighetsägarna ta sitt ansvar för kulturskyddet av Rödabergsområdet i Stockholms innerstad? Kommunens bristande underhåll och låga kompetens håller på att förskingra de värden som man beslutade skydda 1987. Det anser arkitekt SAR Ylva Larsson, som själv bor i området och var författare till kommunens eget miljöprogram för Röda Bergen 1989.
Städernas utbredning har slukat åkrar, ängar, skogsdungar och trädgårdar. Men fortfarande kan man se det ursprungliga landskapets spår i stadsstrukturen. Detta är ett arv att vårda och sköta och vi måste prioritera vilka kulturhistoriskt intressanta landskap, parker och trädgårdar vi ska bibehålla, skriver här landskapsarkitekt Sture Koinberg.
”Det huset och ladugården har jag byggt, pekar Sven-Erik Eriksson ut när han och hans fru Bodil kör mig runt i trakterna kring Bredaryd nära Värnamo i västra Småland där de bor. Och han får säga om samma sak gång på gång:
– Det huset och ladugården har jag också byggt, och det huset, och det – och ladugården…
Slöa eggverktyg ger dåligt resultat. De slinter lätt mot träet och blir farliga att jobba med. På marknaden finns åtskilliga slipmaskiner och mängder av brynen i olika storlekar och material. Vad ska väljas till vad, och hur gör man? anders isgren tipsar här om hjälpmedel och metoder för dig som vill hålla verktyget vasst.
En bedrövlig kakelugn. Spjället satt fast. Kaklen på kronan vickade. De var kladdiga av gammal intorkad färg. Kanalerna var packade med sot och skräp. Sotluckorna svajade på bortrostade stosar. Ytterluckorna passade inte, ramen satt glappt, innerluckorna saknades. Måns Hagberg berättar:
Riksantikvarieämbetet hade den 28 oktober inbjudit till information och diskussion om ett förslag till vägledning om hur varsamhetsfrågorna kan hanteras inom ramen för plan- och bygglagens system för tillsyn och kontroll. Ca 30 personer från bl. a. länsstyrelser, museer, stadsarkitektkontor, skolor och organisationer hade hörsammat inbjudan. Vägledningsskriften har tagits fram för att klarlägga den sakkunniges roll, uppgifter och kompetens vid sådana ändringar där väsentliga kulturvärden berörs. Den kan vara till nytta för bl. a. byggnadsnämnder, byggherrar, arkitekter och antikvarier.
Riktiga trägolv var länge undervärderade. De gamla, slitna golven har betydande trivselvärden och är det enda rätta i sin miljö. Men en del upplevde dem som flisiga och svårstädade. Ett och annat golv revs säkert ut i hastigt mod. Nu är det annorlunda. Trägolv är på väg tillbaka. För den som inte äger ett välbevarat gammalt skurgolv kan ett nytt massivt trägolv vara alternativet. Lika bra i sin miljö och förbluffande tåligt och praktiskt. Ett väl lagt trägolv av bra virke håller stilen i många många år, i synnerhet om man inte drar in vatten och smuts med ytterskorna. Här berättar Måns Hagberg i text och bild om sitt förhållande till trägolv och hur han genom åren prövat att lägga golv med olika metoder.
Gripsholms slott har genom århundraden blivit tillbyggt, ombyggt och anpassat för olika behov. Då sprickorna i ett av taken nyligen undersöktes, fann man att den vitmålade putsen dolde ett medfaret trätak med målningar från barocken. Hur man beslöt att frilägga trätaken och hur man gick till väga för att restaurera bräder och målningar berättar här Lars Rosenberg (i samarbete med Eva Göransson, ark sar, arksam, samt Ingrid Hemgren, målerikonservator vid Riksantikvarieämbetet i Stockholm.
Här berättar Anna Blomberg och Kristina Linscott om sitt arbete med att restaurera några av dessa blygsamma hus.
En vacker tapet behöver inte vara förlorad för att den är solkig och trasig. Smuts, fuktfläckar och revor kan behandlas med försiktiga medel. Det som inte går att åtgärda kan man kanske leva med om man betraktar det som patina!
