Vår förening arbetar för att främja god kvalitet också i det som byggs nytt. För oss, som genom vårt yrke eller privata intresse är engagerade i byggnadsvården, är det uppenbart att traditionen har mycket att tillföra nyproduktionen. För dem som bygger är perspektivet tyvärr sällan lika positivt. De traditionella materialen anses vara dåliga, farliga, dyra, tungjobbade eller svåra att få tag på.
Mycket av det som är vanligt och tidstypiskt för 30-, 40- och 50-talens små bostadshus är värt att vårda och värt extra omtanke när förbättringar planeras. Med ett vanligt sådant hus i Mellansverige vill jag här ge exempel på tidstypiska drag och berätta något om vad man bör tänka på. Jämför och känn igen er.
Fyrarna längs våra kuster är levande industriminnen. De flesta är ännu aktiva men bara ett fåtal är bemannade. Fyrplatserna är delar av industrisamhället och fyrväsendets utbyggnad speglar sjöfartsutvecklingen i allmänhet. Automatiseringen av fyrarna avfolkade fyrplatserna, men husen står kvar som minnen från en svunnen tid.
Färgers betydelse vid upplevelsen av stadsmiljön är ämnet för ett byggforskningsprojekt som författaren genomfört för att utveckla erfarenheter från tjugo år som färgarkitekt i Stockholms innerstad.
Genom att presentera sina arbetsmetoder och peka på vilka aspekter som bör vägas in vid val av kulörer, vill hon öka förståelsen för färgens betydelse i stadsmiljön och göra det lättare att föra samtal om färg.
Jotun har dömts att betala 2,5 miljoner norska kronor till ägaren av Holmenkollen Park Hotell. Den direkta orsaken till den fällande domen är att Jotun rekommenderat sin färg Demidekk Dekkbeis vid ommålning av det hundraåriga hotellet.
Människan kan särskilja tio miljoner olika färger. NCS-systemet hjälper dig att beskriva vilken som helst av alla dessa färger. Men glans, gräng, åldrande måste beskrivas på annat vis.
Anders franzén ger här en historik i text och bild som handlar huvudsakligen om 1700- och 1800-talen och mest om de lägre ståndens bostäder.
Husets ögon brukar vi kalla fönstren, och det är inte minst fönstren som skiljer gamla hus från moderna eller hårdrenoverade. Vi är många som uppskattar skönheten hos det blåsta glaset, och hantverkskänslan i de smidda hörnjärnen och de nätta profilerna.
Trä är det naturliga byggnadsmaterialet i vårt land. Men av olika skäl (brandsäkerhet, status etc.) har vårt byggande i teori och praktik varit inställt på tegel och betong. Trä har föredragits till småhus och speciella nischer. Nu finns nya skäl att använda trä även till stora hus. ”Träbyggande är nu på agendan. Politikerna i Sverige vill att vi använder träet mer för att skapa fortsatt välstånd. För gör vi det, skapar det troligen arbete i glesbygden.” Så beskriver arkitekten Anders Landström läget och de förväntningar han känner och ger oss följande funderingar om trä som byggnadsmaterial.
Det finns ingen energiexpert i världen som kan ge generella råd om ditt hus. Bilda dig en egen uppfattning och analysera var dina besparingar kan göras. Det skulle dock förvåna om det är fönstren som är boven! Björn Ohlén redogör för myt och sanning om energiförluster från fönster.
