Trä är det naturliga byggnadsmaterialet i vårt land. Men av olika skäl (brandsäkerhet, status etc.) har vårt byggande i teori och praktik varit inställt på tegel och betong. Trä har föredragits till småhus och speciella nischer. Nu finns nya skäl att använda trä även till stora hus. ”Träbyggande är nu på agendan. Politikerna i Sverige vill att vi använder träet mer för att skapa fortsatt välstånd. För gör vi det, skapar det troligen arbete i glesbygden.” Så beskriver arkitekten Anders Landström läget och de förväntningar han känner och ger oss följande funderingar om trä som byggnadsmaterial.

Vi har ägnat flera decenniers forskning och marknadsföring åt stora hus byggda av andra material än trä. Denna verksamhet har skapat bestämda attityder till hus med träsystem, med och utan isolering. Den allmänna meningen är nog att trä bara är till för små hus. Denna uppfattning kan vi bli av med om vi får kunskaper om trä och lär oss mer om träets egenskaper.

Teori och praktik

Vi vet också att samhället haft stora resurser men att vi trots det både fått miljöförstöring och många sjuka hus.
I våra tekniska kunskaper finns tydligen brister – eller saknas det en helhetssyn. Kunskaperna om fukt- och värmetransport verkar vara begränsade till endast teoretiska och stationära exempel som oftast inte gäller i verkligheten.

Natur och teknik

Vår omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle hänger ihop med en insikt om att resurserna är begränsade. Om vi använder mer trä är det bra för miljön.

Informationsteknologin möjliggör en intressant teknikutveckling inom byggande. För framtida byggande bör vi
sålunda arbeta för att lära oss i vilka situationer och vid vilka omständigheter enbart det trälätta eller trätunga byggandet är lämpligt, när vi ska använda det tillsammans med stål eller andra material. Betong kommer vi fortfarande att
använda mycket för grundläggning, brandskydd och stabilitet.
Forskningen kan gälla vilka termiska sammanhang som är optimala och hur vi skall ta till vara träet och dess egenskaper på bästa sätt i olika byggsystem.

Erfarenhet och tyst kunskap

Lätta och massiva träsystem har historiskt sett fungerat och varit konkurrenskraftiga. Massiva trähus har mycket goda egenskaper till exempel när det gäller lagrande och avgivande av värme och fukt. Trähus ger oss en upplevelse av ett mycket gott inomhusklimat.

Det trätunga byggandet under jordbrukarsamhället var instinktivt kretsloppsanpassat och utvecklades i en tid med mycket små resurser och då kunskapen också fanns om att använda träets olika unika egenskaper.

Ett industriellt trähussystem är tekniskt kretsloppsanpassat då det är demonterbart och relativt enkelt kan flyttas till en annan boplats. Restvärdet blir stort och huset kan övertas av kommande generationer. När börjar bostadsfinansiärerna ge sådana hus bättre lånevillkor?

Flexibilitet och egenart

Trähus kan byggas överallt. Huset kan förses med träpanel som ”regnrock” på västkusten eller med lämplig ”dräkt”, som puts, i stadsmiljö, vilket det finns många goda exempel på.
Men vi måste rita och bygga trähus som är tänkta som träsystem från början, inte anpassa hus från andra byggsystem. Idag ser vi många dåliga exempel på stora trähus. Ofta kommer träet in för sent när funktioner och mått är låsta. Det är som med broar, trä kan aldrig med samma statik ersätta stål eller betong. Träbroar måste ritas utifrån träets statiska egenskaper och med samverkan med stålet i exempelvis knutpunkter och dragna delar.

Anpassning och generalitet

Tänkvärt är också att en världsarkitekt som Renzo Piano väljer att utveckla röda trävolymer, ladan, i ett svenskt museiprojekt för konst och design i Värnamo. Hans vanliga uttrycksmedel är ju hightech-arkitektur, men han anpassar sig alltid till platsen.
Trä i större hus för bostäder eller offentliga byggnader har en särskild attraktion. Men materialet måste bli trovärdigt, vi måste visa att det är ett möjligt alternativ och bra exempel i Sverige måste till.

God arkitektur och bra hus har i alla tider haft mycket lång brukstid, kunnat rymma flera olika verksamheter, stått sig mot tidens svängningar och övertagits med glädje av nästa generation. Kort sagt – bra hus har alltid varit ekologiska.

Ekologi och design

Låt oss nu se om vi med helhetssyn och vetenskap kan visa att även träbyggande kan utvecklas med många nya byggdelar av trä som vi arkitekter kan organisera, systematisera och formge så att en god arkitektur blir till.

Anders Landström

Arkitekt SAR/MSA, medlem av Tränätverket. Egen verksamhet i Stockholm, Landström Arkitekter AB.