Trapphuset är husets hjärta. Det är en del av husets ansikte utåt och har under alla år ägnats stor omsorg. Intresset för detta utrymme har ökat under senare år, inte minst för att det här ofta är lönsamt att göra en restaureringsinsats.
Har hyresgäster rätt till varsam renovering av sin bostad? Kan fastighetsägaren helt bestämma i kraft av just sitt fastighetsägande? Trots att folkhemsbygget är genomfört med bostäder som har »lägsta godtagbara standard« vill fastighetsägare fortfarande bygga om storskaligt.
Ett riktigt ”spökhus” med rivningsföreläggande, stora hål i taket och grävlingbo i grunden. Är det verkligen en bra idé att försöka reparera det om man är nybörjare inom byggnadsvården? Nej, tyckte många, men simone johannisson valde att lita på sitt eget omdöme. Här berättar hon själv om projektet.
Ungurmuiza herrgård ligger i Gauja nationalpark vid sjön Ungur i Cesis län omkring tio mil nordöst om Riga. Det är en av Lettlands mest storslagna och mest väldokumenterade herrgårdsanläggningar. Den 530 m2 stora timmerbyggnaden är omgiven av en sagolikt vacker park. Huvudbyggnaden uppfördes 1730-32 för en balttysk familj, von Campenhausen. Det var en av de första barockbyggnaderna i Livland och den kom att bli förebild för många liknande byggnader efter det stora Nordiska kriget.
Vad ska man ta fasta på när en gammal byggnad restaureras? Ska den återställas till ursprungligt skick eller visa tidens spår? Svaret på frågorna har växlat genom tiderna och beror på vilken historia man egentligen vill berätta. Arkitekt och professor Jan Lisinski skriver här om hur restaureringsideologin förändrats.
Ett av de äldsta husen i hela landet, det medeltida Liljehornska huset i Visby, står i dag inför restaurering och ombyggnad. Här berättar de två arkitekterna, som förra året övertog huset, om sina planer för det unika huset. De vill kombinera det medeltida ursprunget med en nutida boendefunktion och bygga om till studentlägenheter.
En intressant konferens om problem och utmaningar inom renovering och restaurering för dagens funktion ägde under sensommaren rum i Mariefred. Arrangörer var, förutom Svenska föreningen för byggnadsvård, Boverket, Högskolan på Gotland, Riksantikvarieämbetet och Sveriges fastighetsägareförbund. Birger Åström från programkommittén refererar här några av konferensens inlägg. Andra deltagare i konferensen skriver på annan plats i detta nummer av Byggnadskultur.
Trots fungerande material och teknik har människan, kanske av medfödd nedärvd nyfikenhet, strävat efter nya metoder och tekniska lösningar. Inte minst har byggnadsbranschen varit utsatt för denna ständiga förändring. Då och då görs radikala förbättringar som drastiskt förändrar förutsättningarna för byggandet, både som möjligheter för formspråk och tidslpenningbesvarande vinster. I byggnadsrestaureringsdebatter väcker frågan om ny eller gammal teknik motstridiga känslor hos de flesta. För att närmare förklara detta finns det anledning att göra en historisk tillbakablick, skriver här Tord Andersson.
