Vad finns det för kulturhistoriskt värde i ett bostadsområde byggt 1964-1975? Allt har inte hög kvalitet, men en hel del har det, menar Klara Wirdby, som på uppdrag av det kommunala bostadsbolaget utrett karaktären och värdet i några bostadsområden i Gävle. Utredningarna ska nu användas som underlag inför upprustningsarbetet.
Tore Stenfelt är smed i Saltsjö-Boo. På gården står hans smedja intill familjens bostadshus och ett uthus. Nu har gårdsmiljön fått ett nytillskott i form av en rödmålad enkelstuga. Inspirerad av litteraturen om torvets förträfflighet som isolermaterial i husets väggar, bjälklag och tak beslöt sig familjen för ett experiment. Här presenteras resultatet.
Museernas insamling av föremål, uppteckningar, foton, uppmätningsritningar m m har pågått sedan slutet av 1800-talet. Deras arkiv utgör en ovärderlig källa till mångsidig kunskap om både husen och människorna.
Mälsåkers slott är ett av våra praktfullaste 1600-talsslott, men har under det senaste seklet behandlats hårdhänt. Nu restaureras slottet med hjälp av en speciell byggnadshytta, som tillkommit för renoveringen. Denna fungerar även som plantskola för specialhantverkare som vill ägna sig åt byggnadsvård.
Bevarandeföreningar är ett levande bevis på det intresse som finns för den svenska staden. Någon förening för rivningar, storskalighet och nybyggnad finns knappast! Man kan hånfullt tala om nostalgi, men intervjuer med stadens invånare visar på samma mönster. Människor tycker mer om de gamla och invanda husen och miljöerna än de nya och avvikande. Men ändå vill alla bo i en levande stad. Och levande städer förändras ständigt! Det skriver arkitekt Viveca Berntsson i denna artikel om staden och stadsförnyelse.
Det ska vara tyst i skogen när sojden tänds. Förr var sojdgubben ensam i sin skog, men numera välkomnas alla turister att se på hur ett gammalt hantverk lever vidare, tack vare några entusiaster som vill upprätthålla en urminnes tradition på orten. Elisabet Claesson har träffat sojdgubben i Tofta på Gotland. I Harrys skog i Tofta finns en stor sal. Mitt i salen, med höga pelare av gran och fur, ligger sojden. I sojden bränner man tjära. Följaktligen heter tjärbränning sojdesbränning på gotländska.
Vad säger oss begreppet Europa Nostra? För de flesta kommer medalj- och diplomutdelande upp som den naturliga associationen. På vilket sätt detta Europaorgan skiljer sig från Europarådet, EG och annat europeiskt samarbete är det dock säkert många som har vaga begrepp om, skriver här Christina von Arbin, som representerar Sverige i organisationen.
Jean-Paul Darphin, en fransman som länge arbetat i Sverige som antikvarie, har studerat sitt hemlands intressanta frivilligorganisationer som aktivt bidrar till byggnadsvården i Frankrike. Mycket skiljer i bestämmelser och förordningar mellan Sverige och Frankrike, men Jean Paul anser att den franska modellen vore värd att pröva här hemma. Svenska föreningen för byggnadsvård vill gärna stödja det initiativet, och söker nu anslag för en försöksverksamhet, i första hand genom att bekosta en grupp svenskars studier av den franska modellen.
Ett av våra största byggnadsminnesmärken är Göta Kanal, som uppfördes i mitten av förra seklet. Nu återställs stora delar till originalskick. Det visar sig att den ursprungliga byggnadstekniken är överlägsen senare tiders reparationsinsatser. Här berättar Göta kanalbolagets chef om restaureringarna.
Stora stuckarbeten bör man överlåta till en van yrkesman, men enklare skador kan man laga själv, bara man behärskar konsten att göra rätt gispblandning. Konservator Ulf Leijon ger oss en introduktion till stuckens spännande värld.
