Det sägs att vacker växtlighet bidrar till ökat välbefinnande hos oss människor. Men hur bra är det egentligen för våra hus att ha växter på fasaden? Förstör klätterväxterna underlaget? Monica Dellborg reder ut begreppen.

Klätterväxter har prytt husfasader i tusentals år. De första kända sorterna som odlades var olika former av vin, Vitis, som växte vid Medelhavet för cirka 2000 år sedan. På 1800-talet växte staden och så också användandet av klätterväxter för fasader, terrasser och balkonger. Med funktionalismen försvann i stort sett klätterväxterna från husen. Då skulle fasaderna vara rena och osmyckade. Idag väljer de flesta husägare att ta bort klätterväxterna när de renoverar och putsar om husen. Vi har också lärt oss att vissa klätterväxter verkligen inte är bra för vissa fasader.

Indelning av klätterväxterna
I Sverige finns inte så många vildväxande klätterväxter. Bland de örtartade finns humle (Humulus lupulus) och besksöta (Solanum dulcamara). Bland de vedartade är det bara vildkaprifol (Lonicera periclymenum) och murgröna (Hedera helix). De klättrar på olika sätt. Den ena slingrar sig fram, den andra använder fästorgan/luftrötter.