Att lära känna ett hus är ett detektivarbete. Ombyggnader, lagningar, nytillskott har rört om bland pusselbitarna i husets historia, vilket gör det svårt att få ett helhetsgrepp om huset. Per Rydberg hjälper oss att tolka olika företeelser som kan ha avsatt sina spår både på husets yttre och inre.

Storslagna utställningar av det slag vi i år har sett i Sevilla är inget nytt påfund. i Paris hölls redan 1798 en industriutställning, vars syfte var att uppmuntra industriell kvalitet och handel. Denna utställning fick snabbt en mängd efterföljare och ganska snart började den arkitektoniska gestaltningen av utställningarna tillmätas en allt större betydelse.

Gärdesgårdar och andra hägnader har i alla tider hört ihop med djurhållning av något slag. Ursprungligen för att skydda åker och äng från betesdjuren. Givetvis kunde man ha hägnader som skydd mot vilda djur och som gränsmarkeringar också.

I alla tider har lusthuset fungerat som ett »andrum« för både själ och öga.

De klassiska frågorna om man ska restaurera och återställa en byggnad till ursprungligt skick, konservera den eller bygga om den för moderna behov går inte att besvara enkelt. Idealen växlar i olika tider och i olika länder. Arkitekt och tekn. dr Kerstin Barup gör här en exposé över restaureringens långa vetenskapliga tradition och synar särskilt en byggnad, Blekingstugan, som flyttades till Kulturen i Lund vid sekelskiftet.

”De större restaureringarna i Tallinns medeltida stadskärna har utförts av polska restaureringsfirmor. Tyvärr har polackernas yrkeskunnande inte utnyttjats av esterna som nu står inför stora uppgifter att själva förvalta sitt byggnadsarv. Men detta innebär också en positiv utmaning.”

I maj håller Svenska föreningen för byggnadsvård sitt årsmöte i Eksjö, en av Sveriges bäst bevarade trästäder. Vi bad kommunens byggnadsinspektör Lennart Grandelius dela med sig av sin entusiasm inför den småländska garnisonsstaden.