Återuppbyggnaden av Katarina kyrka är det största renoveringsarbetet någonsin i Sverige och byget kommer att visas på Kulturhusens dag den 13 september. Karin Wallgren ger här en kort historik.

På medeltiden låg Helga Kors kapell här. Vägfarande brukade göra anhalt vid kapellet och förrätta bön, och skaror av pilgrimsvandrare sökte sig hit för botgöring.

1586 beslöt Johan 111 att ett kapell skulle byggas på platsen. Sturekapellet kom att byggas en bit ifrån det forna Helga Kors kapell som hade förstörts under strider mellan danskar och svenskar. Med detta ville Johan III hedra Sten Sture den yngre, som avrättades vid Stockholms blodbad år 1520.

Sturekapellet var enkelt konstruerat och förföll efter en tid. I mitten av 1600-talet skrev därför några stockholmsborgare till Karl X Gustaf och bad att få rusta upp kapellet. Kungen inte bara hörsammade deras önskemål; han beslöt att en helt ny kyrka skulle byggas för att ära hans mor, Katarina av Pfalz. Karl X Gustaf hade stora planer för Söder och den tänkta centralkyrkan ingick i bilden.

Arkitekten Jean de la Vallée fick uppdraget att bygga kyrkan. Som Kunglig Architectus var han engagerad i många stora byggen i Stockholm, han fullbordade Riddarhuset och byggde Wrangelska palatset bland annat. Men den kyrka han skulle komma att uppföra skiljde sig från Katarina kyrka av idag. Jean de la Vallées kyrka var inte lika hög och hade inte den magnifika yttre kupol som förknippas med kyrkan. Den ursprungliga fasadfärgen var heller inte gul, utan röd. Här och var framträder rött mot den annars gula fasaden, men osäkerhet råder om det är den gamla röda färgen. Att fasaden skiftar färg kan ha skett genom oxidation vid branden.

Två bränder

Katarina kyrka har eldhärjats förut. Även efter den första branden 1723 beslöt man att kyrkan skulle återuppbyggas. Problemen då var desamma som nu; det saknades pengar. Stadsarkitekten Göran Josua Adelcrantz fick i uppdrag att bygga upp kyrkan – den stora utåt synliga kupolen är således hans verk. Elva år efter branden var kyrkan färdig. Men kupolen blev inte kopparklädd förrän fem år senare.

I denna gestaltning har kyrkan sedan stått på sin framträdande plats på Söders höjder i över tvåhundrafemtio år tills den för andra gången eldhärjades den 16 maj 1990.

När biskop Svenungsson tog initiativ till en mässa på kyrkogården söndagen efter branden började många människor engagera sig för att kyrkan skulle återuppbyggas. Kunde man bygga kyrkan och restaurera den 1723, efter den första branden, så skulle man klara av att bygga upp den med den moderna teknik som nu står till buds, resonerade man.

Och nu är arbetet i full gång.

Karin Wallgren

3/1992

Byggnadsvårdsföreningen

Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.