fbpx

Stad och land


Marievik i Stockholm, Schaggarps gård i Skåne och det planerade hotellet i Kalmar är några av de ärenden Svenska byggnadsvårdsföreningen hanterat den senaste tiden.

Ansvaret för det byggda och gröna kulturarvet vilar på oss alla, från regering och riksdag till den enskilde besökaren av sommarens lockande utflyktsmål. Förändringar i bebyggelsen märks i första hand i våra städer men sprider sig allt snabbare till mindre samhällen och landsbygden.

I regelverket har statsmakterna i första hand utsett kommunerna att pröva åtgärder som berör kulturarvet. Till de obligatoriska uppgifterna för en kommun hör att upprätta underlag för att man ska kunna bedöma markens och bebyggelsens lämplighet för olika ändamål, genom översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Kommunerna har också tillsyn över att beslut har utförts på rätt sätt, och att fastighetsägarna tar sitt ansvar för att hålla byggnader och tomter i godtagbart skick.

 


Ständiga förändringar i regelverket har medfört osäkerhet om vad som gäller, både för medborgarna och för myndigheterna. 


 

Allt detta kräver naturligtvis att kommunerna har tillräckliga resurser i form av organisation, planer och kompetenta tjänstemän. Tyvärr är inte alltid detta fallet. Erfarenhet och kontinuitet har brutits på alla nivåer, genom återkommande neddragningar och besparingar. Ständiga förändringar i regelverket har medfört osäkerhet om vad som gäller, både för medborgarna och för myndigheterna.

Svenska byggnadsvårdsföreningen blir alltmer engagerad i ärenden som rör planfrågor, men också i rena tillståndsärenden. Vi får kännedom om dessa ärenden dels på eget initiativ, dels genom medlemmar, länsombud och intressegrupper. Som föreningen har påpekat tidigare är detta en följd av att staten, regionerna och kommunerna inte har prioriterat sin roll att värna den befintliga bebyggelsen som tilldelats dem enligt gällandelagar och nationella mål.

 


Svenska byggnadsvårdsföreningen har begränsaderesurser i många avseenden men vår största tillgång är våra engagerade medlemmar.


 

Redan på 1970-talet uttalade sig föreningen i samband med remisser om föreslagna lagändringar. Pågående tendenser pekar mot större och större projekt som framför allt berör den byggda miljön i städerna, och allt fler förslag om att inskränka möjligheterna att lämna synpunkter på dessa. Trycket är starkt från de som bygger. Det är sällan som någon vill ersätta en befintlig byggnad med en som är mindre eller lika stor. Inte minst ser vi detta när stora byggherrar som allmännyttiga bostadsföretag väljer att exempelvis byta fönster i hela sitt bestånd oavsett tekniskt skick, kulturvärden eller påverkan på miljön och materialresurser.

Svenska byggnadsvårdsföreningen har begränsade resurser i många avseenden men vår största tillgång är våra engagerade medlemmar. Detta ger oss möjligheterna att fortsätta verka för den redan byggda miljön och dess värden!

 

Meny