Hur lätt är det att renovera varsamt egentligen?

FOTO: Lindströms Fastigheters arkiv

Lagar och regler, miljöcertifieringar och ingen att fråga. Den fastighetsägare som vill renovera varsamt har det kanske inte alldeles lätt. Plötsligt är fönstren bytta och originalinredningen slängd i onödan. Malin Lernfelt berättar om hur stegvisa förändringar riskerar att förstöra Torgpalatset i Landskrona.  

Det är sensommar i Landskrona. ­Eftermiddagssolen spelar över det vackra parkettgolvet i den lilla ­lägenheten på Skolallén som de senaste åren varit mitt andra hem. Snart är det dags att säga adjö. Min sambo har skrivit på uppsägningen och vi har börjat rensa inför flytten. Vårt nya Skånehem ligger bara ett stenkast bort och är både unikt och vackert. 

Ändå kan jag inte låta bli att känna ett styng av sorg över det vi lämnar bakom oss. Torgpalatset byggt 1939, stadens allra finaste funkishus.

Avbildad på vykort. Torgpalatset är en diskret ikonbyggnad, en stolthet för Landskrona som kanske alla ändå inte märker.
Annons för lägenheterna i Torgpalatset. Alla nutida bekvämligheter finns på plats för att spara hyresgäst­ernas arbete, men i bostäderna »kunna även hem­biträdena trivas, om sådana nödvändigt behövas.«

Historiens vingslag

Jag visste inte när jag förälskade mig i en människa, att jag också skulle förälska mig i det flerbostadshus som kom »på köpet«.

Men det gjorde jag. Från första mötet har Torgpalatset fått själen att dansa. De koppar­infattade fönstren, det vackra trapphuset, det underbara ljusinsläppet, den platsbyggda kokvrån med skåp ända upp till taket, fönsterbrädet i marmor och det alldeles lagom lilla badrummet där skåpet ovanför handfatet är samma som när huset byggdes. 

Att det är lite slitet här och där spelar ­mindre roll. Spåren av de generationer som kommit före gör vårt hem levande och ofta flyger tanken och målar bilder av vem som bodde här före oss. Kanske en varvsarbetare med sin hustru? Kanske en ensamstående ­lärarinna? Hade en sådan råd med de 840 kronor i årshyra som lägenheten kostade när den var ny?

Funkisens rena linjer och få men genomarbetade detaljer. FOTO: Malin Lernfelt

En lågmäld ikonbyggnad

Torgpalatset har ända sedan det byggdes varit speciellt. På tidiga vykort från Landskrona samsas bilder av huset med bilder av kyrkan, rådhuset och utsikten över Öresund. När kommunen hållit stadsvandringar är Torgpalatset vid sidan av det pampiga Transchellska huset från 1894 ett av de självklara stoppen. 

Den som inte är särskilt intresserad av arkitektur, kulturmiljö eller stadsbyggnad kan säkert passera förbi utan att reagera Men så är också den tidiga funkisens uttalade mål inte det starka ofta mångfacetterade uttryck som tidigare klassiska stilar har. I stället är det ljuset, de rena linjerna och de få men välarbetade detaljerna som lågmält får tala. 

Välbevarad elegans i trapphuset. FOTO: Malin Lernfelt

Nya tider i Landskrona

De senaste decennierna har gått hårt åt den del av centrala Landskrona där Skolallén l­igger. När Öresundsvarvet lades ned på 80-talet tömdes många lägenheter. Under 90-talet fylldes dessa med flyktingar och människor med sociala problem och underhållet i många fastigheter blev eftersatt. Butikslokalerna i bottenvåningarna gapade tomma. Kanske är det vad som har räddat Torgpalatset från att renoveras sönder och samman?

Men nu är det nya tider. Landskrona förändras. Inflyttningen är hög och det råder byggboom. Den gamla arbetarstaden har krängt på sig en ny kostym och lockar i dag tack vare sitt läge, ett blomstrande kulturliv och spännande matscen allt fler höginkomsttagare. 

Aluminiumbågar runt fönstren på första våningen, en åtgärd som påverkar byggnadens uttryck. FOTO: Malin Lernfelt

Det obligatoriska fönsterbytet

Torgpalatsets nuvarande ägare Lindström Fastigheter har höga ambitioner och under de senaste åren har man renoverat, bland ­annat på innergården. I våras blev det dags för ­fönster­byte, en av de åtgärder många ­fastighets­ägare får för sig att göra och som ofta förändrar och förfular husets utseende. Alla 30-talsfönster i slanka bågar skulle bort tillsammans med balkongdörrarna från ­samma tid. 

Hur nödvändigt fönsterbytet var just när det kommer till Torgpalatset är omöjligt att säga. En byggnadsvårdare hade förmodligen rekommenderat en annan lösning. Men Lindström Fastigheters VD Per Lindström menar att de inte hade något val.  

– Det gick inte längre att bevara originalfönstren. De största är tre meter breda och väger 250 kilo, och i vissa hade träet börjat ruttna. Vi har hållit på i flera år för att hitta en lösning och letade länge efter någon som kunde sätta in nya fönster som inte förändrade fasaden allt för mycket. Men det är klart att det inte ser likadant ut som innan. Vi är skyldiga att följa Boverkets regler om bland annat fallskydd och det påverkar de nya fönstrens utformning. 

Per Lindström berättar att de fick bygglov för flera år sedan men att stadsbyggnads­kontoret i Landskrona i våras hörde av sig och riktade kritik mot fönsterbytet. 

– De är lite konstiga på kommunen. Ena dagen ställer de krav på att vi ska följa ­Boverkets regelverk och nästa hänvisar de kompromisslöst till PBL och kulturmiljö trots att detta i verkligheten inte går ihop. 

FOTO: Malin Lernfelt

Många olika intressen

Även om fastighetsägare enligt lag har ett långtgående ansvar för bevarande av husens unika karaktär går de att ha viss förståelse för att det inte är enkelt att klämmas mellan olika lagar och krav. 

Intressen står mot varandra och det finns flera parametrar att ta hänsyn till. Kulturmiljö är en, funktion, ekonomi och önskemål från boende är andra. Dessutom ser ­reglerna ut så att den hyresvärd som sliter ut platsbyggd originalinredning och sätter in ett ­modernt kök av sämre kvalitet anses ha gjort en standardhöjning, till skillnad från den som satsar på bevarande och underhåll av befintlig interiör. Lagen motarbetar med ­andra ord de fastighetsägare som vill göra rätt.  

Särskilt stor risk för att bevarandevärda miljöer ska försvinna eller förstöras är det om det saknas intresse eller antikvarisk kompetens på kommunernas stadsbyggnadskontor. Detta var bland annat anledningen till att det för några år sedan sattes upp aluminiumbågar runt fönstren på första våningen på Torg­palatset. 

– Det var ett misstag, det var en person hos oss som godkände det utan att ha koll på att huset har ett kulturvärde, säger Linda Sadaji Warming, stadsarkitekt i Landskrona, när jag når henne på telefon.   

FOTO: Malin Lernfelt

Missriktade miljöklassningar

Varken Lindström Fastigheter eller Landskrona kommun är unika. Tvärtom är det vanligt att stadsmiljöer hanteras ovarsamt. Den som följer föreningen Renoverings­raseriet på Instagram kan se exempel från olika delar av landet. Fönster, portar från 50-talet och platsbyggda funkiskök hamnar i sopcontainrar. 

Inte sällan är det byggföretag som ligger bakom, de som gör en stor affär av att vara miljömedvetna. Ett inlägg den 13 juli visar hur Källfelt Byggnads i Göteborg stolt gör reklam för hur de ersatt fantastiska funkiskök och charmiga badrum med själlösa ­moderna diton. Okunskapen om de värden som gått förlorade och vilken effekt det har på klimatet att byta ut väl fungerande kök och badrum tycks monumental. 

I en byggnadsvårdsgrupp på Facebook ­annonserar en bostadsrättsförening på ­Östermalm i Stockholm ut alla föreningens lägenhetsdörrar från förra sekelskiftet till försäljning. De ska bytas ut mot moderna  säkerhetsdörrar. Tilltaget möts av fasa, men också konstruktiva tips om hur man kan skapa både ökad trygghet och brandsäkerhet ­genom förstärkning, extra inner- eller gallerdörr. Det går att göra rätt. Om man vill. 

Golv med patina. FOTO: Malin Lernfelt

Ont om kompetens på kommunerna

Arianna Benigno är ett av Svenska byggnadsvårdsföreningens länsombud i Skåne och hon är inte förvånad över att hus som Torgpalatset förvanskas. 

– Vilka möjligheter kulturmiljöer har att bevaras beror i hög grad på enskilda individers engagemang. Kompetensen i kommunerna ser helt olika ut. Vissa stadsbyggnadskontor är noggranna, andra verkar knappt bry sig. 

I Trelleborg har de till exempel gjort en massa konstiga grejer, men förändringen kom med alla protester efter rivningen av det gamla bryggeriet. Nu har man skapat en tjänst för en byggnadsantikvarie. I Malmö och Lund finns mycket kompetens samlad, men sam­tidigt har de så mycket att göra med olika stora projekt att det är lätt att mindre saker faller mellan stolarna. Där hänger det mycket på att enskilda individer larmar. Det finns ingen samlad process, säger hon. 

Arianna Benigno påpekar att det för enskilda fastighetsägare ofta är viktigt att inte hamna i ett läge där de anklagas för att utsätta hyresgäster för risker. Då kan det vara enklare att bara byta ut dörrar och fönster till moderna varianter. Att hitta lösningar som både lever upp till modern standard och bevarar den unika miljön kräver både tid och engagemang. Dessutom är det i alla fall på kort sikt ofta dyrare och mer komplicerat. 

Bevarat – den lilla kokvrån med skåp ända upp till taket. FOTO: Malin Lernfelt

God vilja och ambitioner

Men det finns kanske hopp. För även om fastighetsägare som Per Lindström påpekar att det ibland är oundvikligt att göra förändringar för att ett hus ska fungera utifrån de förutsättningar som råder i dag, går det inte att missta sig på att han ändå ser värdet i Torgpalatsets unika historia och utformning. 

– Vi har försökt att bevara kök, badrum och golv så långt det går. Bland annat de platsbyggda köken och ingjutna badkaren och tvålkopparna i badrummen. Tyvärr slits tätskikten och därför har en del bytts ut och då finns det inte alltid liknande att ersätta med. Men när vi lagt nytt badrumsgolv har vi till exempel anpassat stilen efter den tid då huset byggdes, säger han. 

Per Lindström berättar också om att de sparat gamla signalsystem som användes 

för att ringa på hushållerskan, lagat koppar­detaljerna på exteriören och bevarat den gamla stenmangeln i källaren. Visserligen ­inlåst, ­eftersom få av dagens hyresgäster vet hur den ska användas. 

Torgpalatset lever vidare 

När vi lägger på luren tänker jag att det trots allt finns goda förutsättningar för att i alla fall delar av 30-talscharmen ska överleva. 

Att Torgpalatset till skillnad från många ­andra hus från samma tid inte riskerar att förvanskas helt och hållet. 

En ny hyresgäst kommer att få njuta av solstrålarna mot parkettgolvet och den praktiska kokvrån med allt skåpsutrymme. Knappast en varvsarbetarfamilj. Men kanske en lärare? Förhoppningsvis följer också med Landskronas uppsving en ökad kunskap och förståelse för att stadens kulturmiljöer är så mycket mer än bara Citadellet och Sveriges äldsta koloniområde. 

Adjö, Torgplatset. Tack för alla eftermiddagar i solen på balkongen, tack för att min lilla dotter fått lära sig klättra i det ljuvliga trapphuset och tack för att jag fått uppleva några av de lyckligaste stunderna i mitt liv i ett av Skånes vackraste hus.

Malin Lernfelt,  journalist och styrelsedamot i Svenska byggnadsvårdsföreningen