Varför välja ett dåligt isoleringsmaterial när det finns så många bra? Det frågar sig Ulrika Lindh, som vill slå ett slag för de hållbara, lokalproducerade och ofta prisvärda växtbaserade materialen. 

För den som går i isoleringstankar, finns det flera olika ­material att välja mellan.  

För biobaserade material gäller generellt att de har ett lågt ekologiskt fotavtryck. De fungerar som kolsänkor genom att de binder mer växthusgaser under växtfasen än vad som släpps ut vid produktionen. Ofta är också klimatpåverkan vid tillverkningen betydligt lägre än för andra isoleringsmaterial. Ytter­ligare en fördel ur miljösynpunkt är att de ofta kan köpas lokalproducerade.

De biobaserade materialen är hygroskopiska, det vill säga de tar upp och buffrar fukt från omgivningen som sedan torkar ut igen. Detta gör att de går bra att använda i diffusionsöppna konstruktioner. 

Eftersom biobaserad isolering, framför allt träfiber­isoleringarna, är tröga och buffrar energi bra, jämnar de också ut inomhus­klimatet över dygnet. 

En praktisk aspekt är att de är betydligt trevligare att hantera vid installationen eftersom de inte kliar jämfört med andra konventionella isoleringar.

Isoleringsförmåga

Hur bra ett material isolerar mäts i lambda (den grekiska bokstaven λ) och enheten är W/mK. Ju lägre siffra desto bättre isoleringsförmåga. 

För att kunna jämföra olika isoleringsmaterials tekniska egenskaper tittar man på hur stor mängd värme som krävs för att höja temperaturen en grad i ett kilo av materialet. 

Tänk på att en torr isolering be­håller värmen bättre än en fuktig!

Ull

ULL
Försök har gjorts i Sverige med fårull som isolering. Vanligare är tillverkning i Österrike och Storbritannien. Lambda värde cirka 0,035-0,038 W/mK.

PLUS

• Bäst isoleringsegenskaper
  i jämförelse med de andra
  materialen.
• Svårantändlig
• Vattenavstötande

MINUS

• Angrips lätt av ullmal, måste
  tvättas innan den byggs in.
• Relativt dyrt.

Halm

Luft innesluts i halmstrået, vilket gör den lämplig för isolering. Halmbalar som isolering är en relativt ny företeelse i Sverige. Balarna brukar putsas in i lera, ett lager på insidan och ett på utsidan, för att få det mustätt och för att få stillastående luft inne i väggen.  Lambda värde cirka 0,07-0,085 W/mK.

PLUS

• Billigt material.
• Går snabbt att bygga med balar. 
• Svårantändligt.
• Halm är en restprodukt.

Träfiber

Råvaran är spillvirke av tall och gran. Träfiberisolering finns som lösfyllning, porösa mattor, samt som porösa, medelhårda och ­hårda skivor. I skivform är isoleringen mycket lätt att hantera, och skivorna är också forms­tabila. Lambdavärdet är cirka 0,038 W/mK. 

PLUS

• Tillvaratagande av restprodukt, kräver ingen extra energi vid tillverkning. 
• Lätt att få tag på.
• God ljuddämpande förmåga.

MINUS

• Kontrollera vilket brand­hämmande medel som ingår, vissa av dem finns upptagna på Europeiska kommissionens ­prioriteringslista över material som ska undvikas.

Cellulosa

Av pappersmassa görs cellulosaisolering, som finns att tillgå som lösull och i skivor. Skivorna är lätta att hantera. Vid större jobb lönar sig lösull, som sprutas in med en pump, och har den fördelen att den kan tränga in i små hålrum, medan skivor måste skäras till med hög noggrannhet. Både lösull och skivor brandskyddas. Cellulosaisolering av returmassa är naturligtvis mer klimat­smart då man återanvänder en redan tillverkad produkt istället för att använda sig av ny pappersmassa. Lambda värdet cirka 0,036-0,039.

PLUS

• Lätt att få tag på. 
• Prisvärd

MINUS

• Kontrollera vilket brandhämmande medel som ingår, vissa av dem finns upptagna på Europeiska kommissionens prioriteringslista över material som ska undvikas. Dock är det endast små mängder som används. 

Sågspån och kutterspån 

Restprodukten spån började ­användas som isolering under 1800-talets expanderande ­sågverksindustri. Viktigt är att spånen är ordentligt torra, så att inte fukt byggs in. Ibland tillsätts 5% släckt kalk för att minska ­risken för angrepp av skadedjur. Lambda värde cirka 0,06-0,08 W/mK. 

PLUS

• Billigt material
• Bra ur klimatsynpunkt eftersom det är en restprodukt som inte kräver extra energi för tillverkning.
• Kan vara närproducerad. 

MINUS

• Sågspån packar sig med tiden, vilket på sikt innebär sämre ­isoleringsvärde än annan trä­fiber. 

Lin

Historiskt har lin använts som drev mellan timmerstockar, runt fönster- och dörrkarmar. Det finns också sedan relativt många år tillbaka linullskivor. Fibrerna limmas ihop till mattor och styvas upp med en liten del polyester­fiber. Sverige har ett klimat som lämpar sig väl för linodling liksom Finland och Tyskland som vi impor­terar från. Lambda värde cirka 0,038 W/mK.

PLUS

• God ljudisolering
• Bra för allergiker, varken damm eller klåda.
• Resistent mot skadedjur, röta och mögel.

Hampa

Hampa är en fiber som tidigare odlats och använts i hög utsträckning i vårt land. Den långa och mycket starka fibern användes bland annat till textilier och till rep. Industrihampan har tidigare varit förbjuden att odla i Sverige, men blir nu allt vanligare igen. Hampan finns både som lösull och i skivor. Lambda värde cirka 0,04 W/mK.

PLUS

• Skadedjur tycker inte om hampa.
• Odlas utan besprutning, snabbväxande och bra på att binda koldioxid. 

MINUS

• Begränsad tillgång på hampaodlare i Sverige

Läs mer!

Byggkatalogen, byggtjanst.se och i Energiboken.

Ulrika Lindh, bebyggelseantikvarie, platsansvarig Slöjd & Byggnadsvård på Nääs