Hur fungerar återbruk i samband med byggnadsvårdande aktiviteter och hur cirkulerar delar och detaljer från äldre byggnader? De frågorna undersöktes som en del av ett forskningsprojekt med fokus på »re:heritage-marknaden«, det vill säga den ökande handeln av ting med historia. Anneli Palmsköld berättar om rapporten och dess resultat.
I dagens miljömedvetna svenska samhälle, finns numera etablerade system för att ta hand om material som glas, textilier, plast, metall och papper för olika former av återvinning. Samma utbyggda system för att ta till vara byggnadsdelar och detaljer för återbruk saknas.
I Göteborgs stad är det dock möjligt för rivningsföretag att sortera och sälja delar och detaljer som till exempel dörrar, fönster, garderober och taktegel till verksamheter som handlar med begagnat byggmaterial. Resterande byggnadsmaterial krossas och används som fyllnadsmaterial vid vägbyggen eller hamnutfyllnad.
Växande bransch
Återbruk kan också ske inom vissa byggnadsföretag som är inriktade mot renoveringsarbeten. Det kan handla om att tegel eller ventilgaller som blivit över från ett projekt, sparas och återanvänds i ett annat. Motiven kan i dessa exempel vara estetiska, till exempel en önskan om att skapa enhetlighet genom att använda likartade tegelstenar till en fasad.
Ytterligare en möjlighet finns för de som arbetar med selektiv rivning: att sälja intressanta delar och detaljer till en byggnadsvårdsbutik som i sin tur vänder sig till byggnadsvårdsintresserade kunder. Detta är en bransch som vuxit påtagligt under de senaste två decennierna, vilket bland annat avspeglas i ett ökande intresse för byggnadsvårdsrelaterade frågor i sociala medier.
Historiska miljöer förstärker
I forskningsprojektet används begreppet re:heritage för att beskriva en marknad där antivkiteter, second hand, återbruk, retro, vintage, shabby chic eller nostalgi förekommer. Men under begreppet ingår även de platser och den bebyggelse, där handeln äger rum. Detaljhandeln med den här typen av varor förekommer ofta i kluster och är vanligast inom vissa stadsområden. Sådana områden, som till exempel Haga i Göteborg, har kommit att bli stora besöksmål som lockar turister och ditresande likaväl som flanörer.
Kvaliteter som lyfts fram i relation till dessa områden är bland annat att de uppfattas som levande stadsmiljöer och att de är samlingsplatser med koppling till historia: många uttrycker att det är bra att de har bevarats.
Besökare använder gärna värdeladdade ord som »mysigt«, »atmosfär«, »ursprungligt« och »fint« för att beskriva miljöerna och bebyggelsen.
Olika typer av byggnadsvårdsföretag
En kartering av branschens aktörer genomfördes i projektet. Med hjälp av den kunde man se att byggnadsvårdsföretag etablerades först i Västsverige, för att senare spridas till närheten av storstäder. Man kunde också identifiera fyra olika kategorier av företag och kontakt togs med en representant för varje kategori för en intervju.
Eftersom forskningsprojektet använde Göteborg som exempel, valdes företag i och i närheten av staden. Förutom att utbud och inriktning skiljer sig åt, varierar kundkretsen och även idéerna och tankarna som ligger till grund för verksamheterna.
Flera av aktörerna delar med sig av kunskaper om byggnadsvård till sina kunder. För en av dem ingår även folkbildning i det regionala uppdrag som verksamheten har.
Delar, detaljer och känsla
Cirkulering inom byggnadsvård kan handla om återbruk av begagnade delar och detaljer, men det kan också handla om nytillverkning. De kunskaper om hur byggnader lämpligast vårdas och som bärs upp av hantverkare är en väsentlig del, liksom behövliga material och redskap. Vad erbjuds då kunderna på byggnadsvårdsmarknaden?
Ur rapporten, intervjuad byggnadsvårdsbutik:
»Vi hade ett mycket bredare sortiment dom första 7–8 åren. Då fanns ju inte heller dom här lågprisföretagen, Bauhaus och ByggMax och allt vad dom heter för nånting. Det har ju gjort att vi successivt har släppt en hel del av det modernare materialet.«
En viktig varukategori är löstagbara delar som fönster, dörrar och beslag. Det kan handla om återbruk av delar som tidigare har använts och som därmed kan vara i varierande skick. Men det kan också handla om nytillverkade varor, när det gäller fönster och dörrar kan de beställas specialanpassade för platsen.
En annan kategori är traditionella färgtyper som används för att de ger stark karaktär i inredning och på fasader. En del av dessa färgtyper är svåra att hitta i den konventionella färghandeln. Företagen delar med sig av kunskaper om färgtyperna, lämpliga redskap och instruktioner om hur de ska appliceras och strykas.
Ytterligare en kategori kan betecknas som livsstilssortiment, något som adderar känsla. Exempel på varor är rengöringsprodukter, inredningsrelaterade föremål, men även arbetskläder i äldre stil.
Ur rapporten, intervjuad byggnadsvårdsbutik:
»Vi har ju också dom kunderna som uppfattar byggnadsvård som en inredningsstil och det är klart att vi försöker ta hand om dom också, vi är ju liksom inte oartiga mot dom när dom kommer hit, men det är inte det som vi brinner för.«
Eko-hippies och andra kunder
Byggnadsvårdskunderna äger, eller har tillgång till, hus eller lägenhet och delar ett byggnadsvårdsintresse. En intervjuad menar att kundunderlaget består av alla grupper och en annan säger lite syrligt att det är en »Låg andel kunder med hyreskontrakt i förorten«.
Ur rapporten, intervjuad byggnadsvårdsbutik:
»Dom är ju mer kapitalstarka, vilket är ganska … vilket tyvärr tycker jag är lite tråkigt för att det finns många stora kvaliteter. Jag hade ju önskat att bostadsrättsinnehavarna i Kortedala hittade till oss med.«
Vissa, menar man, har ekonomiska incitament och söker billiga byggnadsdelar. Andra betecknas som »rekvisita och retro-kunder« eller som »eko-hippie-kunder«. Den senare kategorin drivs av starka uppfattningar och ideologier om ekologi och hållbarhet. Flera av kunderna delar en stark kritik mot konsumism och praktiserar därför byggnadsvård genom att aktivt välja cirkulering och återbruk.
De förenas också i ett intresse för hållbarhetsfrågor. Här kan det gälla ett sökande efter kvalitet och en övertygelse om vikten av att välja och använda material som håller länge. Även estetiska aspekter är viktiga och denna grupp av kunder söker efter design som har visat sig hålla över tid.
Det finns hos flera en acceptans att betala för kvalitet och en insikt om att en hög prissättning speglar att tillverkningen tar tid, råvaror och kunskap i anspråk.
Byggnadsvårdshandeln i framtiden
Sedan Svenska byggnadsvårdsföreningen bildades 1975 har mycket hänt inom området och det går att se ett starkt ökat intresse för byggnadsvårdsfrågor hos en bredare allmänhet än tidigare.
I början av 1990-talet startade några byggnadsvårdsföretag och etableringen ökade under de kommande decennierna. Det är en förhållandevis liten bransch som under de senaste åren har samlats i geografiska nätverk. Mässor och mötesplatser spelar en viktig roll för att kunna träffas och utbyta erfarenheter samt möta nya kunder.
Det finns idag ett stort och ökat intresse för återbruk, som visar sig genom allt fler vintagebutiker, loppisar och antikaffärer, både fysiska och på internet. Detta kretslopp av äldre föremål och byggnadsdelar formar sin egen infrastruktur vid sidan av de mer konventionella sätten att konsumera och renovera.
Det är ett sorts kulturarvets cirkulering som styrs av andra motiv än modernisering och effektivitet.
Läsa mer?
»Återbruk och byggnadsvård – Cirkulering av delar och detaljer från äldre byggnader« är titeln på en rapport skriven av Ingrid Martins Holmberg, Anneli Palmsköld och Robin Barnholdt, utgiven på Makadam förlag 2017.
Rapporten har ingått som en del av forskningsprojektet Re:heritage: Cirkulering och kommodifiering av ting med historia finansierat av Vetenskapsrådet 2014–2017.
Vill du läsa hela rapporten finns den på gu.se. Googla titeln, så hittar du den enkelt!
Anneli Palmsköld, professor i kulturvård med inriktning mot hantverksvetenskap, Göteborgs universitet
