Hej Johan Mattson!
Du är forskningschef på Mycoteam i Norge och tycker inte att det är så farligt med lite hussvamp. Hur kommer det sig?
– Jag har sett så många hussvampskador i olika konstruktioner, byggnadstyper byggnadsåldrar, länder och världsdelar som har orsakats av så många olika typer av fuktkällor. Det betyder att jag har en mycket omfattande kunskap och erfarenhet om hussvampskador och andra rötskador. Enligt min erfarenhet är skador av hussvamp är betydligt mer nyanserade är vad de flesta är klar över. Det blir som att säga att trafikolyckor med bil är farliga. Det kommer ju an på det enskilda tillfället. Det kan ju vara från en liten repa eller buckla på ena skärmen eller stötfångaren, till en totalkvaddad bil och det är just därför som det är viktigt att man kan se nyanserna – vare sig det handlar om trafik eller rötskador.
– Vi ser att det särskilt i gamla byggnader faktiskt är relativt vanligt med små, lokala rötskador, däribland även de som är orsakade av hussvamp. Efter den stora översvämningen i Norge 1995 drabbade det 25% av de gamla byggnaderna som vi undersökte i sydöstra delen av landet. De flesta av skadorna var små, oproblematiska rent fysiskt och troligen helt i dvala. Utan ändringar av förutsättningarna kommer sådana angrepp mest troligt inte fortsätta att växa om det inte sker en betydlig ändring av fuktighet och temperaturen. Att förändra användningen eller konstruktionen av ett hus, eller extremväder, är de vanligaste orsakerna till att det sker. Bilder och historier av hussvampangrepp är som regel ”värstinghistorierna” och det är ju inte så konstigt – vem vill läsa om små och oproblematiska tillfällen? Man vill ju hellre läsa om första eller andra världskriget än freden efteråt!
Hur ska man som husägare agera om man misstänker hussvamp?
- Ta det lugnt och skaffa fram fakta INNAN du tar kontakt med några ”experter”. Du har goda möjligheter till att förstå hur skadorna är med en enkel undersökning och sunt förnuft.
- Ta det lugnt!
- Undersök och dokumentera saken – använd sunt förnuft!
- Ta det lugnt!
- Ta kontakt med någon som verkligen kan byggnadsbiologi och byggnadsfysik och har jobbat med gamla byggnader. Det är viktigt att de har en neutral roll och inte ett ekonomiskt intresse av eventuella åtgärder. Det går bra att kontakta Mycoteam i Norge.
Josefina är redaktör för tidskriften Byggnadskultur. Hon är också projektledare för Klarspråk om kulturarv och medverkar i Byggnadsvårdspodden.
