Jag ska tillverka innerfönster till en kallvind på en gammal Norrbottensgård som tidigare bara haft ytterfönster. Jag undrar nu om innerfönster alltid brukar ha samma utseende på spröjs som ytterfönstret? Eller om det var vanligt att innerfönster till mindre ytterfönster hade en hel glasruta trots att ytterfönstret hade spröjs?

Svar:

Anledningen till spröjs är ursprungligen att man inte kunde tillverka så stora glasrutor. I takt med utvecklingen av munblåst fönsterglas kunde man under slutet av 1800-talet med cylinderglasmetoden tillverka större rutor, faktiskt till och med skyltfönster vilket är en hantverksmässig bragd. Stilmässigt återkom spröjsen av stilmässiga skäl under 1900-talets första årtionden med jugend, nationalromantik och 20-talsklassicism för att åter försvinna från 1930-talet.

Innanfönster med lösa innerbågar blev vanliga vid mitten av 1800-talet och dessa utformades som ytterbågarna med avseende på spröjsning av samma tekniska skäl. Så vid den perioden hade ytter- och innerbågar samma spröjsning.

Frågan om spröjs eller inte i innerbågarna på vindsfönstren kan man vända och vrida på. Historiskt hade det varit spröjs om vindsutrymmet hade varmbonats då. Men om det idag skall se ut som ett enkelfönster på en ouppvärmd vind kanske det ger ett mer autentiskt utseende utan synlig innebåge, dvs utan spröjs. Om man väljer ett 3-4mm energiglas, en