Snille och smak

Flitig debattör och kunnig inom flera områden. Fördjupa dig i hennes liv och verk genom att läsa Ronny Ambjörnssons bok »Ellen Key«. FOTO: NORDISKA MUSEET/ DIGITALT MUSEUM

ELLEN KEY (1849–1926)

Skönhet och ändamål

I Sverige uttalade sig den mångsidiga Ellen Key på många olika områden – om undervisning och bildning, om religion, arbetar- och kvinnorörelsen samt om vikten av »vackrare vardagsvara«. Hon tog intryck av sin tid och var mycket bildad. På grund av sin förmåga att förena tankar från många olika håll, fick hon också kritik för att vara inkonsekvent.

Interiör från »Strand«, Ellen Keys hem på Omberg i Östergötland. Strand drivs som en stiftelse. Hit kan kvinnor än idag ansöka om att få vistas några veckor om sommaren. Strand är också öppet för visningar. FOTO: GÖRAN BILLESON

Ellen Key var intresserad av John Ruskin och prerafaeliterna i England. Deras idéer handlade om konstnärens och hantverkarens rötter i de medeltida mästarna, och om den nyttiga skönheten i vardagens föremål som möbler och textilier.

Att fostra människors smak var en av hennes uppgifter, uttryckta i de essäer som finns samlade i broschyren »Skönhet för alla«. Här utvecklar hon sitt resonemang om vardagens skönhet, där en viktig ståndpunkt är: att hvar sak skall motsvara det ändamål, för hvilket det är till.” Kritiken mot Ellen Key och andra som verkade i hennes anda låg bland annat i att den stil som hon propagerade för, ofta var för dyr för målgruppen.

FOTO: HUGO ERFURTH/WIKICOMMONS

LUDWIG MIES VAN DER ROHE (1886–1969)

Less is more

Under 1920- och 30-talen utvecklade den tyske arkitekten Mies van der Rohe sina teorier som handlade om enkelhet i arkitekturen, med goda proportioner som tydligt redovisade material och konstruktion. Hans paroll var »Less i more«. Ett exempel på en byggnad som väckte stor uppmärksamhet internationellt var den tyska paviljongen vid världsutställningen i Barcelona 1929.

Efter att ha emigrerat till USA på 1930-talet ritade han bland annat höghus med glasfasader och synlig konstruktion.

BILD: GMIHAIL/WIKICOMMONS

CHARLES JENCKS (1939–2019)

Frigörelse från modernismen

Den amerikanske arkitekten, landskapsarkitekten och skulptören Charles Jencks har gjort sig känd genom att vara den som började att använda begreppet »postmodernism« inom arkitekturen.

Jupiter Artland i Edinburgh är en skulpturpark och ett konstgalleri. Här finns Charles Jencks verk »Cells of Life«. FOTO: JUPITER ARTLAND/WIKIMEDIA

Han ansåg att man skulle tillåta sig inspiration från den klassiska arkitekturen, lokala särdrag och tydligare kommunicera med människor. Detta synsätt bröt kraftigt mot modernismens mer tekniska och globala syn på god arkitektur och stadsplanering.

FOTO: CAROL HIGHSMITH/WIKIMEDIA

ROBERT VENTURI (1925–2018)

Less is a bore

Den amerikanske arkitekten och arkitekturteoretikern Robert Venturi är bland annat känd för att ha ändrat modernismens paroll »Less is more« till »Less is a bore«.

Vanna Venturi House ritades åt Robert Venturis mor Vanna. Byggnaden stod klar samtidigt som Venturis postmodernistiska manifest publicerades. FOTO: CTODD SHERIDAN/WIKIMEDIA

I sin bok »Complexity and Contradiction in Architecture« från 1966 skriver han om humorns och de historiska referensernas plats i arkitekturen. Han skrifter upplevdes av många som förlösande i relation till den mer stränga modernismen.

»Hejdlös urbanisering« är något som Rem Koolhaas gärna förespråkar. FOTO: CEESCAMEL /WIKIMEDIA

REM KOOLHAAS (FÖDD 1944)

Alla dessa -ismer

Nederländsk arkitekt verksam som professor vid Harvard University. Under 1970-talet blev han internationellt känd som arkitekturteoretiker och har titulerats både modernist, strukturalist, postmodernist och dekonstruktivist.

I Rotterdam finns byggnaden De Rotterdam, med tre torn som innehåller kontor, lägenheter, butiker och restauranger. FOTO: MARTIN FALBISONER /WIKIMEDIA

Hans arkitektkontor OMA driver projekt över hela världen, och har lett många stibildande projekt under flera decennier. Bland annat har han kritiserat det traditionella sättet att se på en stad, och istället propagerat för »hejdlös urbanisering«.