Skönhet ligger inom ett område som inte går att förstå i termer av mätbara värden. Samtidigt har man under långa tider sökt efter återkommande mönster och former genom att studera naturen och byggnadskonstens gamla mästare. Sådana ledtrådar ger insikter om vad vi människor uppfattar som vackert. Estetik och smak däremot, är inlärt. Det menar Per Arne Ivarsson, som här presenterar sin syn på vikten av det vackra för att finna den djupare meningen i att leva.
Om vi har en bild av att skönhet är något universellt, så är enligt min mening estetik raka motsatsen.
Är det med skönhet som med matematik, att människan under sin utveckling snarare har upptäckt än uppfunnit den? Varför finns matematik? Genom den har vi lättare att orientera oss i verkligheten. Skönheten då? Jag tror att vi har skönheten för att kunna finna mening i våra liv.
Skönhet kan vara konst för dess egen skull, eller användbar konst, som byggnadskonst. Det kan också vara icke-materiella ting som musik, dans och poesi.
Vad är skönhet?
Skönhet kan ge den ordlösa känslan av ett förundrat »åhh«. Vi kan uppleva känslan av skönhet i naturen, men också i något människor skapar. Materiella ting upplevs genom våra sinnen, och definieras genom sin storlek och skala, sina material, former och proportioner. Grekerna definierade arkitektur, den främsta byggnadskonsten, som frusen musik.
Konsten tjänar ett mänskligt behov. Inte enbart ett materiellt sådant, utan även ett andligt. Båda dessa behov är förankrade i oss människor.
Att beskriva skönhet
Skönhet finns alltså i naturen eller i något skapat av människan. Kan den upplevelsen beskrivas i ord? Att förstå är i första hand en tankemässig process. Utan ord inga tankar är ett synsätt.
Det brukar heta att skönheten bor i detaljerna, och vidare att detaljerna gör helheten. Vår högra hjärnhalva hanterar helheter, men har inget språk. Den vänstra hjärnhalvan är vår »logiska« halva som hanterar språk och detaljer. Här är med andra ord som upplagt för konflikt mellan intellekt och känsla. Vår mognad ökar när våra två hjärnhalvor samarbetar på bästa sätt, det är till nytta både för individen och för gemenskapen.
Skönheten sitter inte bara i betraktarens öga, utan först i den skapande människans öga. Vilken betydelse ögat kan ha både för skaparen och för betraktaren, fick några byggmästare i Ryssland uppleva. De som var med och uppförde de timrade byggnadsverk som numera är samlade på ön Kizji i Onega, fick enligt legenden sina ögon utstuckna på order av tsaren. Detta för att de inte skulle kunna skapa något lika vackert någon annanstans.
Vad styr skönhetsupplevelsen?
Redskapen på 1700-talet var handverktyg, vilket innebar en helt mänsklig skapelseprocess. Byggtekniken skapade det skönhetsmässiga direkt vid uppförandet. Byggmästaren var arkitekt i ordets grekiska betydelse: Den främste byggmästaren.
För både det materiella, framförallt inom byggnadskonsten, och det icke materiella, finns sådant som kan påverka upplevelsen av skönhet: Omänsklig skala, volymmässig obalans, upprepning och likformighet minskar skönhetskänslan.
Byggnadsvolymer i harmoniska förhållanden, rytmiserad symmetri med en och annan överraskning, ökar istället skönhetskänslan.
Byggnadskonst
Efter 1700-talet började vi så småningom bygga efter ritningar. Vi kallade dem som gjort ritningarna för arkitekter. Deras utbildning omfattade studier i proportionering och volymmässig gestaltning av byggnaderna. Den tidens arkitektutbildning i kombination med utpräglat hantverkskunnande på byggplatsen resulterade i en några gånger sällsynt njutbar byggnadskonst.
Byggande i vår tid
Byggnadskonst var ett levande begrepp inom byggbranschen och arkitektkåren fram till 1950-talet i Sverige. Det ersattes sedan delvis med begreppet »visualisering«. Än värre blev det när datortekniken ledde vidare till »animering«, främst använd inom filmen. Vårt »åhh« blir till ett »hur?« och avser inte skönheten som sådan, utan den tekniska briljansen i bilderna. Visualisering och animering kommer från datorteknik i första hand, och ett eventuellt skönhetssyfte kommer i andra hand.
Det Gyllene snittet
Alla studier i volymbehandling och proportionering hamnar i ett grundläggande begrepp: Det Gyllene snittet. På engelska kallas det »Sacred Geometry« just för att det återfinns överallt i Kosmos. Det var den grekiske matematikern Euklides som först beskrev det här förhållandet i ord, och det har alltid ansetts som ett harmoniskt delningsförhållande. Hur det ser ut? Ta fram ett kreditkort och se efter, det har sidorna i Gyllene snittets förhållande!
Merparten av det som framförts om materiella ting, kan även gälla för ickemateriella ting, i synnerhet för musik och dans. Skillnaden mellan skönhet och estetik Om vi har en bild av att skönhet är något universellt, så är enligt min mening estetik raka motsatsen. Estetik är formaliserad och definieras genom ett föreskrivet och inlärt synsätt. Beroende på samhällets olika värderingsramar, kommer estetiken att vara föränderlig. Bakom estetiska analyser kan vi ana en hel yrkeskår. När analyserna vidgas till att även omfatta så kallad affischkonst är vi inne på särskilda syften med konsten: Politisk fostran eller kommers, vilka tack och lov utgör en liten del av konsten.
Oavsett vad vår egen uppfattning är vill jag peka på min bild av begreppet estetik: Den handlar om ord, ofta från någon kritiker. Sibelius uttryckte det på kärnfullt sätt: »Aldrig har en staty rests över en musikkritiker«.
Om syftet hos ett konstverk anses viktigare än skönhetskänslan, kan det mesta tillåtas. Allt är lika bra; inget är bättre eller sämre. Resultatet är en tydlig moralupplösning.
Redan de gamla grekerna använde sig av Gyllene snittet, som en norm för att få harmoniska proportioner inom bland annat konst och arkitektur. Gyllene snittets proportioner är matematiskt ett exakt uttryck efter Euklides definition. Det finns olika sätt att komponera ett verk utifrån Gyllene snittet, och många är de som under historiens gång har försökt att fånga in och beskriva de harmoniska måtten, och fastslå deras betydelse. De mänskliga proportionerna och naturens mått har ofta varit viktiga delar i sådana studier.
Begreppet smak
Eftersom begreppet estetik enligt mig förknippas med inlärd formalism ligger företeelser som snobbism och social markering i estetikens förlängning. Om vi lägger till begrepp som ekonomi och marknadsföring och ser hur den senare utnyttjar vår rädsla att inte accepteras av gruppen, är vi framme vid begreppet smak.
Vilken smak som är accepterad fastställs aldrig av individen själv. Den dikteras utifrån. Det kan förklara varför samhällen där individen formas genom kollektivistiska påbud blir så enkelriktade och livlösa. Människorna existerar men lever inte.
Per Arne Ivarsson, restaureringsarkitekt
