fbpx

Livsprojekt till salu – så undviker du de värsta fällorna

Nytt och fräscht eller gammalt och slitet? Det är inte alltid man ser samma sak, fastän man tittar på samma plats. Foto: T.v. IMMO RENOVATION/ UNSPLASH, t.h. JOSEFINA FOGELIN 2022

1982 köper arkitektparet Ann Mari och Gunnar Westerlind fastigheten Kvarteret Rektorn 1, i Nyköping. De lägger många år och stor möda på att restaurera byggnaderna. Men när de drygt 30 år senare säljer kan de bara stå bredvid och se på medan de nya ägarna målar väggarna vita och slänger ner de gamla tegelpannorna som paret samlat och varsamt lagt på plats. Huset har inget lagligt skydd och det finns därför inget att göra. Malin Lernfelt undersöker vad du bör tänka på innan du säljer sitt livsprojekt.

På Instagram finns ett stort antal populära konton med fokus på hus, renovering och inredning som drivs av influencers eller människor som köpt en äldre fastighet vilken de tar sig an med liv och lust. Inte sällan visar deras bilder hur originaldetaljer rivits ut och ersatts med nyproducerade diton. Väggar har tagits bort, platsbyggda kök hamnat i containern och trägolv bytts ut mot betong.

 


Den dag renoveringsinfluerarna inser vilka värden som för alltid gått förlorade står Ikea-köket sedan länge på plats och det är dags att byta ut aluminiumfönstren igen.


 

Exteriört är det oproportionerliga tillbyggnader, svarta tak och fabrikssågad snickarglädje så långt ögat når. Öppna spisar som ursprungligen varit en del av den inre hallen i en paradvåning står plötsligt mitt i köket. Husdrömmar av olika slag. Samma osentimentala anslag har inte sällan SVT:s program Husdrömmar, lett av bland annat arkitekten Gert Wingårdh. Även om materialvalen är mer exklusiva är det för det mesta drömmar om att riva bort husets spår av historia som ska uppfyllas. För den som uppskattar svunna tiders arkitektur och bebyggelse och ser värdet i varje tidsepoks specifika uttryck är det svårt att förstå hur människor kan köpa gamla hus fyllda av historia, endast för att helt förvandla dem till något som mest av allt liknar nyproducerade kataloghus. 

Men i en samtid där hem helst ska se ut som hotell är det rimligtvis svårt för många att se skogen för alla träd. Den dag renoveringsinfluerarna inser vilka värden som för alltid gått förlorade står Ikea-köket sedan länge på plats och det är dags att byta ut aluminiumfönstren igen. 

 

Tycker du att den här artikeln är bra? Stöd Byggnadsvårdsföreningens arbete genom ett medlemskap! För 1 krona och åtta öre per dag får du tillgång till ett stort nätverk med byggnadsvårdare och opinionsbildare, rådgivning och rabatter i byggnadsvårdsbutiker och inte minst vår populära tidskrrift Byggnadskultur fyra gånger per år. Bli medlem i dag!

Kvarteret Rektorn 

Extra sorgligt är det när den äldre fastighet som förvanskas har stora kulturhistoriska värden och tidigare ägare lagt ned många år och stora ansträngningar på att bevara husets själ och karaktär. Som med Kvarteret Rektorn 1 i Nyköping. Byggnaderna som ligger på en sluttande tomt strax intill Nyköpingsån uppfördes i sengustaviansk stil under 1800-tales första år av kyrkoherde Nils Grandelius. På 1930-talet köptes den av en grosshandlare och hans hustru som delvis moderniserade huvudbyggnaden. Tio år senare flyttade Södermanlands hembygdsförening in och gjorde mindre restaureringar av ytskikt och fasad. 1982 köptes husen av arkitekterna Ann Mari och Gunnar Westerlind: 

– När vi köpte fastigheten var den relativt nedgången och vi fick lägga ned mycket tid på att ta hand om taket och ordna med dränering och byta fasaden eftersom putsen var så sliten. Samtidigt var det viktigt för oss att göra det på rätt sätt med respekt för husets ursprung och vi hade många diskussioner med olika antikvarier, säger Ann Marie Westerlind. 

Arbetet tar fart 

Hon berättar om hur de tog kontakt med länsantikvarie, länsmuseet och Riksantikvarieämbetet för att få råd och stöd i arbetet med att renovera och restaurera varsamt. De letade fram fotografier och tidningsartiklar för att skapa en bild av hur huset sett ut tidigare och skrapade fram originalfärgen i de olika rummen för att få inspiration. Det som växte fram var ett personligt hus med mycket av det ursprungliga uttrycket bevarat.

– Jag har jobbat med byggnadsvård under lång tid, bland annat på Konsthögskolan i Stockholm. Så jag gick till museets bildarkiv och letade bilder. Eftersom en landsantikvarie tidigare bott i huset fanns det som tur var mycket beskrivningar av såväl interiör som exteriör. Min åsikt är att när man köper ett gammalt hus har man ett ansvar för att ta vara på husets historia och det som funnits där tidigare och som förhoppningsvis kommer att finnas kvar under lång tid efter att man flyttat, säger Ann Mari Westerlind. 

Det är inte säkert att de nya ägarna har samma syn på bevarande som du själv. Därför är det klokt att fundera på hur du förmedlar din huskunskap, innan försäljningen. Foto: JOSEFINA FOGELIN 2022

Huset säljs 

2014 sålde paret Westerlind huvudbyggnaden. Men eftersom de bor kvar på andra delen av tomten har de kunnat följa vad som hänt med huset på senare år. Nya golv har lagts in, väggarna har målats vita. Taket där Westerlinds på sin tid jagat äldre tegelpannor för att lägga om i enlighet med husets ursprungliga utseende har rivits bort och ersatts med moderna jämna tegelpannor. De äldre takfönstren har bytts ut mot flacka kupolglas och svarta plåtlister som delar fasaden i horisontella fält har satts upp. 

– Huset är inte byggnadsminne, även om det har diskuterats tidigare. Så fastighetsägarens rätt att göra förändringar sträcker sig långt. Det vi reagerar mot är att det är så ledsamt att man inte bryr sig om husets kulturhistoriska värde. Jag vet inte om folk i allmänhet ser vad som pågår men vi som är arkitekter ser hur huset bit för bit förlorar sin unika identitet. 

Tycker du att den här artikeln är bra? Stöd Byggnadsvårdsföreningens arbete genom ett medlemskap! För 1 krona och åtta öre per dag får du tillgång till ett stort nätverk med byggnadsvårdare och opinionsbildare, rådgivning och rabatter i byggnadsvårdsbutiker och inte minst vår populära tidskrrift Byggnadskultur fyra gånger per år. Bli medlem i dag!

Ha inte för bråttom! 

Ann Mari Westerlind menar att många som köper äldre hus är för klåfingriga i början och har alldeles för bråttom. I stället för att omedelbart börja riva ut och bygga om för att öka standarden och skapa nybyggnadsfinish borde man ta det lugnt och bo in sig och känna av husets karaktär.

– Det är förståeligt att man behöver ändra en del för att skapa en funktionell miljö att bo i. Det gjorde vi också när vi flyttade in med vår familj. Men om man till exempel tar bort gamla golv som lutar åt olika håll försvinner en del av husets själ. Ibland blir det också bara konstigt när man inte tagit sig tid att ta reda på hur man ska göra för att återskapa den äldre charmen och börjar knacka fram tegel och blottlägga timmerstomme på ett sätt som gör att det bara ser tillgjort ut. 

Det Ann Mari beskriver är inget ovanligt. Det sorgliga är att varje gång en äldre fastighet förvanskas till oigenkännlighet på grund av okunskap försvinner värden som är oer sättliga. Att försöka stoppa eller i alla fall bromsa den utvecklingen är inte lätt. Men det finns ljuspunkter. 

Ett enkelt sätt att göra dina husköpare uppmärksamma på ett gammalt hus kvalitéter, är att låta några års medlemskap i Svenska byggnadsvårdsföreningen ingå i försäljningen. Foto: T.v. MILIVOJ KUHAR/UNSPLASH T.h. JOSEFINA FOGELIN 2022

Det finns alternativ 

AnnaCecilia Björk är VD och fastighetsmäklare på Stadshem som specialiserat sig på hus och lägenheter byggda före miljonprogrammet. Förutom att sälja bostäder har de också som ambition att sprida kunskap om byggnadsvård, bostäders kulturhistoriska värde och om hur man tar hand om äldre fastigheter och renoverar med respekt för fastighetens ursprung och karaktär. Enligt AnnaCecilia Björk finns det olika skäl till varför många dras till äldre fastigheter. 

– Ofta har köparna valt ett äldre hus efter­som de har en stark känsla för historien och vill återskapa och bevara unika miljöer. Men en hel del människor efterfrågar också bostäder byggda under första halvan 1900 -talet eller tidigare eftersom man helt enkelt tycker att det är vackert. Då kanske de inte har sam ­ ma tankar runt bevarande av husets speciella detaljer. 

Tänk efter – före 

AnnaCecilia Björk berättar att man redan vid första mötet med en säljare diskuterar vad de gjort med huset och vilka förväntningar de har. Enligt Björk finns det ofta en tanke om hur fastigheten bör tas om hand. Samtidigt är den som gör sig redo för en försäljning ofta redan på väg bort och pengar är en avgörande faktor. Så även om du önskar och vill är det inte alltid möjligt att sälja till någon som har ungefär samma ambition att bevara som du själv. 

När en fastighet väl är såld finns det i princip inga möjligheter för tidigare ägare att påverka vad som händer. I alla fall så länge det inte handlar om ett hus som har en byggnadsminnesmärkning. Därför kan det vara bra att tänka efter före om du känner starkt för ett hus och har lagt ned mycket tid och engagemang på att restaurera och bevara. I dagsläget faller ansvaret på varje enskild person som anser att dåtiden har en plats även i framtiden. Vi får gemensamt sprida kunskap om värdet av att fastigheter inte förstörs och att det faktiskt går att modernisera med förnuft samtidigt som man bevarar husets själ.

Foto: JOSEFINA FOGELIN 2019

TIPS TILL DIG SOM SKA SÄLJA EN ÄLDRE FASTIGHET

  • Välj rätt mäklare med en kundkrets som efterfrågar och är intresserad av äldre byggnaders unika kvalitet.
  • Delge mäklaren så mycket information du kan om huset så att denne kan föra vidare detta till potentiella köpare. Ju mer köparen vet desto större blir ofta intresset för att bevara.
  • Om du inte är beroende av att maximera priset – ta reda på köparnas intentioner och sälj till personer som visar samma engagemang för byggnadsvård som du själv.
  • Betala fem års medlemskap i Svenska byggnadsvårdsföreningen och låt det följa med i köpet. Informera köparna om att de har tillgång till rådgivning.

 

 

FOTO: Privat

TIPS TILL DIG SOM KÖPER EN ÄLDRE BOSTAD

  • Bo in dig och stå ut med husets brister ett ta och känn efter i stället för att vända upp och ned på allt med en gång.
  • Gräv i husets historia. Vem har byggt det? Vem har bott där? Även om det står 1909 som byggnadsår i mäklarens dokument är detta sällan med sanningen överensstämmande. Leta i arkiv efter gamla bilder eller beskrivningar av utseende och planlösning. Försök hitta rester av originalfärg och ursprungstapeter.
  • Ta kontakt med byggnadsantikvarier, länsmuseum eller Byggnadsvårdsföreningens länsombud för att lära dig mer om hur man tar hand om äldre material och hur man renoverar varsamt.

Malin Lernfelt, journalist och styrelseledamot i Svenska byggnadsvårdsföreningen

 

 

Tycker du att den här artikeln är bra? Stöd Byggnadsvårdsföreningens arbete genom ett medlemskap! För 1 krona och åtta öre per dag får du tillgång till ett stort nätverk med byggnadsvårdare och opinionsbildare, rådgivning och rabatter i byggnadsvårdsbutiker och inte minst vår populära tidskrrift Byggnadskultur fyra gånger per år. Bli medlem i dag!

Meny