Att kunden alltid har rätt är en välkänd devis. Mer sällan talas det om besvärliga kunder. Inom byggnadsvården finns många småföretagare som inte känner igen sig i historierna om fuskbyggen och hantverkare som inte gör sitt jobb. De lever under hotet att en enda kund kan få dem på fall genom att inte betala.

Jag driver sedan drygt fem år tillbaka ett litet företag i södra Stockholm med inriktning på renovering av gamla hus. För ett och ett halvt år sedan blev jag kontaktad av en familj som hade sett mitt arbete via sociala medier, och tyckte att jag skulle passa som snickare till deras hus.

Det fanns ett stort renoveringsbehov, och jag insåg snabbt att jag inte skulle klara av arbetet på egen hand. Därför tog jag in hjälp från underentreprenörer, och stod själv som huvudentreprenör.

Några veckor in i projektet förstod vi alla att det här skulle ta längre tid än förväntat. Många moment hade varit omöjliga att räkna tid på eftersom de innebar rivning och undersökning. Dessutom beställdes under arbetets gång ett antal så kallade ÄTA-jobb (förkortning för ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten).

Tid är pengar

Beställaren var fast besluten att allt skulle färdigställas inom utsatt tid. Jag försökte förklara varför det gick åt mer tid än beräknat, och föreslog att senarelägga vissa av rummens renovering. Det ville inte beställaren. Arbetet skulle faktureras månadsvis med rapport om vad som var gjort. Efter två månader var ROT-avdraget upparbetat.

Bestrider en beställare en faktura, måste tvisten lösas via rättsliga åtgärder.

För kundens skull sköt jag upp faktureringen så att det gick att nyttja nästa års ROT-avdrag för arbetet, vilket är fullt tilllåtet. Den första januari när fakturan kom för två månaders arbete på fyra entreprenörer blev det genast diskussion om priset. Kunden hävdade att budgeten för projektet var uppnådd med råge, och att kommande arbete inte skulle kunna faktureras. Jag menade att med tanke på alla extraarbeten som tillkommit var vi vid det här laget långt ifrån budgettaket.

Ända till domstol

Vi blev så oense att vi packade ihop och läm-nade arbetsplatsen. Sedan inleddes en lång och plågsam tid mellan juridiska ombud.
Bestrider en beställare en faktura finns ingen möjlighet att sälja fakturan till ett kredit-marknadsbolag för att få in pengarna, eller att vända sig till Kronofogden. Tvisten måste lösas via rättsliga åtgärder. För vissa beställare kan det vara »enkelt« att göra på det här viset för att få entreprenören på fall. Jag har pratat med många hantverkare i branschen och detta är inte ovanligt. Nästan alla har
någon gång utsatts för detta.

Hur gick det då för mig? Vi lyckades förlikas i rättssalen och gladast av oss var domaren. Jag är väldigt tacksam att jag hade ett rättsskydd via min företagsförsäkring annars hade jag aldrig klarat av den ekonomiska biten. Och jag är väldigt lättad över att det äntligen är över.

1. AVTAL Ta god tid på dig att ut-forma ett väl formulerat avtal. Använd helst Hantverkarformuläret eller ABS 09 (Allmänna bestämmelser för småhusentre-prenader). Se till att ha med så mycket underlag och dokumen-tation som möjligt, det kan till exempel vara bilder, bygglovs-handlingar, ritningar, offerter och projektbeskrivning. Ju tydli-gare desto bättre.
2. ÄTA-JOBB Alla jobb som inte omfattas av avtalet är i princip ”ätor”. De ska helst överenskomnas skriftligen. Står man på bygget och upptäcker att en syll är dålig men det inte står med i avtalet, kan man snabbt skicka ett SMS eller mail till kunden med frågan om de vill att man byter den. Då har man det svart på vitt. Observera att du inte ska göra jobbet innan du har fått grönt ljus av beställaren! Kom också ihåg att ÄTA-jobb kan faktureras samma dag som de utförts om inget annat sagts. ÄTA-jobb skall dessutom anses ligga utanför en eventuell deadline för projektet.
3. BETALNING I avtalet skrivs en tydlig betalningsplan. Ska priset på jobbet vara fast eller löpande? Hur ofta ska kunden faktureras och vilken förfallotid ska gälla? De uppgifter som krävs för att få ROT-avdraget skrivs med, liksom en text som beskriver vad som händer om ROT-avdraget inte beviljas, att hela beloppet i så fall kommer att faktureras kunden. Min rekommendation är att man fakturerar varannan vecka vid större uppdrag med tio dagars förfallodatum och att anmärkningar mot fakturan skall göras inom fem dagar. Då kan man som mest förlora 17 dagar. Material kan faktureras direkt vid leverans, här är också vanligt med förskottsbetalning.
4. TID När man håller på med gamla hus är det oftast svårt att beräkna tidsåtgång. Därför är det viktigt att ta i redan från början så det finns utrymme för strul. Det kan röra sig om materialleveranser, underleverantörer som inte kommer på utsatt tid, väderleken, oförutsedda brister i huset osv. Ha inte för bråttom att boka in nästa projekt – det är bättre att tacka nej till ett jobb än att stressa.
5. KOMMUNIKATION En superviktig del i arbetet. Det kan vara lätt som hantverkare att bara köra på, som beställare kan det vara svårt att hänga med och förstå varför vissa moment görs i en viss ordning. Jag tycker det är bra att ha en kort avstämning på morgonen eller efter arbetsdagens slut med kunden när man går igenom nästa moment i pro-jektet. Ofta räcker tio minuter för att reda ut frågetecken eller förklara något. Kan inte kunden vara på plats får man ringa och förklara. Jag brukar också använda Skype.

Anton Björklund, Huvudet På Spiken AB
anton-bjorklund@live.se

Byggnadsvårdsföreningen

Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.