Snabb uppkoppling i borgarhus och träkåkar

Gamla hus med nya installationer, Bastugatan 22 på Södermalm. Vy från Kattörat 1, ett av de kvarter som förvaltas av Stadsholmen. På andra sidan Riddarfjärden syns bland annat Stockholms stadshus. FOTO:ULRIKA BASK

Fastighetsbolaget Stadsholmen i Stockholm var sent ute med att installera fiber. Det fanns en oro för att dragningarna skulle påverka fastigheternas kultur­värden på ett negativt sätt. Ulrika Bask berättar om erfarenheter från ett omfattande projekt där både driftssäkerhet och varsamhet har varit viktigt.

TILL VÄNSTER: Stads-holmens fastigheter uppfördes långt före alla tekniska installationer. Bilden visar Brännkyrkagatan–Bellmansgatan på Södermalm år 1896 när telefonen var ny. Taklandskapet fick ett tillägg med de typiska ställningarna för upphängning när telefonledningarna drogs fram som luftledningarna över hela stan. FOTO: STOCKHOLMS STADSMUSEUM Fiberuttag monterades utanpåliggande med ledningsdragningen förlagd i rör som klamrats likt så kallad kuloledning. Senare har rören målats in i väggkulören och blir därmed inte så framträdande. FOTO: ULRIKA BASK

Det kommunala fastighetsbolaget Stadsholmen har ett unikt uppdrag; att förvalta många av Stockholms kultur­historiskt värdefulla byggnader.

Ursprungligen uppfördes huvudstadens byggnader utan tekniska installatio­ner. Vatten togs ur brunn, slask­vatten kastades på gatan, toalett var torrdass på gården eller ibland på vinden. Uppvärm­ning och matlagning skedde med öppen spis, järnspis eller kakelugn. Ventilation var själv­drag med tilluft från fönster och frånluft via spiskåpa eller kakelugn. Därför kan man möjligen säga att murstocken vara den första tekniska installationen.
Under slutet av 1800­-talet och under hela 1900­-talet började de tekniska uppfinning­arna komma in i fastigheterna; vatten och av­lopp till kök och badrum, elektricitet, telefoni, TV, nya ventilationssystem, bredband etc.

Om Stadsholmen

Fastighetsbolaget Stadsholmen grundades 1936 av Samfundet S:t Eriks. Uppdraget var ursprungligen att renovera bebyggelsen i Gamla stan som vid denna tid var nedgången. På många platser runtom i Stockholm krävdes rivning av den äldre bebyggelsen med sin låga standard och fattigdom. Vid slutet av 1960-talet började dock tankar om bevarandevärde att väckas till liv. År 1967 överfördes Stadsholmen till Stockholms stad. Viktiga frågor var hur man skulle kunna kombinera modernisering med kulturhistoriska hänsyn.
Stadsholmens uppdrag är att förvalta och restaurera Stockholms kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse. Det är byggnader som speglar stadens utveckling och boendeförhållanden genom århundraden, med medeltida stenhus i Gamla stan, enkla trähuskåkar, gårdar och palats från 1700- och 1800-talet på malmarna och gårdar i ytterstaden.
Fastighetsbeståndet består av 278 fastigheter med mer än 1600 hyresrätter och drygt 800 kommersiella lokaler.

Stadsholmen moderniserar

Det kommunala fastighetsbolaget Stadshol­men har ett unikt uppdrag; att förvalta många av Stockholms kulturhistoriskt värde­fulla byggnader. Arbetet med modernisering kom igång under 1960­- till 1980­-talet då det installerades nya kök, moderna badrum, ny el, telefon och tv.
Många andra fastighetsägare i Stockholm hade installerat bredband under 1990­- och 2000­-talet, men Stadsholmen dröjde och behöll sina TV­-antenner. Orsaken var bland annat en rädsla i den dåvarande politiska styrningen att ledningsdragningar i lägenheter och trapphus skulle förstöra de kultur­historiska miljöerna.
Men hyresgästerna, både bostadshyres­gästerna och lokalhyresgästerna, efterfrågade allt oftare bättre datauppkoppling. TV-antenner var numera något driftosäkra och Stadsholmen påbörjade arbetet med att ut­reda möjligheten att installera fiber för bred­band, telefoni och TV.

Fiber drogs in i samtliga rum utom badrummen. Anledningen var att det ofta blir problem med trådlöst nätverk i fastigheter med tjocka tegelväggar.

TILL VÄNSTER: I den här byggnaden kunde huvud-stammen för fiber förläggas i gamla Televerkets kanalisation. Bilden visar Televerkets gamla plåtlucka. På så sätt syns ingenting av fiberdragningen i trapphuset. HÖGER: Fiberskåpet placerades centralt i lägenheten, ofta bredvid elcentralen i hallen. Här ser vi dragningarna till övriga rum. Ledningarna har förlagts i klamrade plaströr för att efterlikna kuloledningar. Vid nästa omtapetsering kan rören målas och därmed bli mindre framträdande. FOTO: ULRIKA BASK

Ett första försök

I första hand var det kontorshyresgäster som behövde bättre uppkoppling, och därför blev det naturligt att göra ett pilotprojekt i en byggnad med kontorslokaler. Det blev Maria­hissen på Södermalm, en tegelbyggnad i ny­ gotisk stil uppförd 1885–87. Ursprungligen fanns här kontor, magasin, gymnastiklokal, café och restaurang, men numera är det en­bart kontorslokaler.
Pilotprojekt föll väl ut och beslut togs om fiberinstallation i hela Stadsholmens fastig­hetsbestånd.
Före installationen diskuterades ingående med Stockholm stadsmuseum samt med Stadsholmens så kallade Kulturhusråd, både hur ledningarna skulle dras fram och hur ut­tag skulle se ut och placeras.

Avtal och förberedelser

Innan arbetet kunde påbörjas, behövdes en uppgörelse och ett avtal med hyresgästfören­ingen för den standardhöjning som fiberin­stallation skulle komma att innebära för bostadshyresgästerna.
Överenskommelsen blev att fiber skulle dras in i samtliga rum och köket – dock ej till badrummen. Anledningen till att montera fiberuttag i varje rum, var att det ofta blir problem med trådlöst nätverk i fastigheter med tjocka tegelväggar. Genom att dra fiber till alla rum, har hyresgästen valmöjlighet för placering av TV och telefoni.
Eftersom arbetet skulle göras hemma hos kvarboende, och eftersom Stadsholmen har en riktlinje om minsta möjliga ingrepp, beslu­tades att all kabeldragning i lägenheterna skulle vara utanpåliggande. För att inte bli för iögonfallande kom man ganska snabbt också fram till att kablarna skulle förläggas i rör. Detta var ett sätt att efterlikna så kallade kuloledningar, det vill säga en äldre typ av utanpåliggande ledning som har ett hölje av metall och monteras fast med klamrar.
Huvudfibernätet längs gatorna grävdes av Stockholms stads bolag (Stokab), för konkur­rensneutral IT­-infrastruktur. Stokab avslutade med ett skåp i varje fastighet, vanligen i käl­larens undercentral.
Stadsholmen ville ha ett öppet fibernät för hyresgästerna där man fritt kan välja leveran­törer av TV, bredband och telefoni.

Diskreta dragningar

Arbetet pågick under 2014–2016 och ge­ nomfördes enligt en väl uträknad och detalj­planerad tidplan med åtta lägenheter per dag. Hela Stadsholmens fastighetsbestånd försågs med fiber, med undantag för sex fastigheter. Dessa innehåller inte bostäder och är place­rade utanför stadsbebyggelsen, vilket innebar en alltför kostsam framdragning av fiber.
Fiberdragningen i trapphuset blev mycket diskret, då det i allra flesta fall gick att dra fibern i den av Televerket tidigare utförda kanalisationen för telefoni.
Fibern drogs vanligen in i lägenheten sam­ma väg som telefonjacket. Fiberskåpet mon­terades i hallen i anslutning till elcentralen, men ibland även på andra ställen som kläd­kammare, garderober mm.
Från fiberskåpet drogs sedan de enskilda ledningarna till varje rum. Av den anledning­en var det bra att placera skåpet så centralt i lägenheten som möjligt. Dragningarna be­slutades i samråd med varje hyresgäst, med tanke på möblers placering men även med nästa hyresgäst i åtanke.
Fiberinstallation anses vara en långsiktig lösning med tanke på allt större krav på datamängd, och bör ha en livslängd på över 40 år.

Sju råd till fastighetsägare

  1. Ta fram en informationsskrift till hyresgäster om det som pågår.
  2. Välj om möjligt ett så kallat öppet nät, så att varje enskild hyresgäst kan välja leverantör.
  3. Utnyttja redan befintlig kanalisation i huset.
  4. Placera fiberskåpet centralt i lägenheten för att minimera dragningarna till uttagen.
  5. Placera inte uttagen efter nuvarande möblering, utan tänk även på nästa hyresgäst.
  6. Vissa rum med kulturhistoriska interiörer kanske kan undantas.
  7. Erbjud hjälp med installationen av boxen.

Ulrika Bask och Hans Westerlund, fastighetsingenjörer Ulrika.Bask@stadsholmen.se

Meny

Innan du frågar

Ställ en fråga (gammal)

Anmälan Byggnadsvårdsläger

  • OBS! Lägren kan i de flesta fall tillgodose kost vad gäller allergi eller vegetarisk mat, dock ej specifika dieter).
    Observera att lägret blir billigare med ett medlemskap (dock ej för trädgårdslägret som redan är nedsatt i pris).
    Här godkänner du att bilder som tas på lägerdeltagarna kan komma att användas av Svenska byggnadsvårdsföreningen i marknadsföringen för byggnadsvårdslägren. Marknadsföringen innefattar bland annat hemsida, sociala medier och tidningen Byggnadskultur. Att godkänna är frivilligt, men vi är tacksamma för alla möjligheter att kunna sprida byggnadsvården i våra kanaler.

LÄGG TILL DITT ARRANGEMANG

april 2020
maj 2020
juni 2020
Inget evenemang hittades!