Fastighetsbolaget Stadsholmen i Stockholm var sent ute med att installera fiber. Det fanns en oro för att dragningarna skulle påverka fastigheternas kulturvärden på ett negativt sätt. Ulrika Bask berättar om erfarenheter från ett omfattande projekt där både driftssäkerhet och varsamhet har varit viktigt.
Det kommunala fastighetsbolaget Stadsholmen har ett unikt uppdrag; att förvalta många av Stockholms kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
Ursprungligen uppfördes huvudstadens byggnader utan tekniska installationer. Vatten togs ur brunn, slaskvatten kastades på gatan, toalett var torrdass på gården eller ibland på vinden. Uppvärmning och matlagning skedde med öppen spis, järnspis eller kakelugn. Ventilation var självdrag med tilluft från fönster och frånluft via spiskåpa eller kakelugn. Därför kan man möjligen säga att murstocken vara den första tekniska installationen.
Under slutet av 1800-talet och under hela 1900-talet började de tekniska uppfinningarna komma in i fastigheterna; vatten och avlopp till kök och badrum, elektricitet, telefoni, TV, nya ventilationssystem, bredband etc.
Om Stadsholmen
Fastighetsbolaget Stadsholmen grundades 1936 av Samfundet S:t Eriks. Uppdraget var ursprungligen att renovera bebyggelsen i Gamla stan som vid denna tid var nedgången. På många platser runtom i Stockholm krävdes rivning av den äldre bebyggelsen med sin låga standard och fattigdom. Vid slutet av 1960-talet började dock tankar om bevarandevärde att väckas till liv. År 1967 överfördes Stadsholmen till Stockholms stad. Viktiga frågor var hur man skulle kunna kombinera modernisering med kulturhistoriska hänsyn.
Stadsholmens uppdrag är att förvalta och restaurera Stockholms kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse. Det är byggnader som speglar stadens utveckling och boendeförhållanden genom århundraden, med medeltida stenhus i Gamla stan, enkla trähuskåkar, gårdar och palats från 1700- och 1800-talet på malmarna och gårdar i ytterstaden.
Fastighetsbeståndet består av 278 fastigheter med mer än 1600 hyresrätter och drygt 800 kommersiella lokaler.
Stadsholmen moderniserar
Det kommunala fastighetsbolaget Stadsholmen har ett unikt uppdrag; att förvalta många av Stockholms kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Arbetet med modernisering kom igång under 1960- till 1980-talet då det installerades nya kök, moderna badrum, ny el, telefon och tv.
Många andra fastighetsägare i Stockholm hade installerat bredband under 1990- och 2000-talet, men Stadsholmen dröjde och behöll sina TV-antenner. Orsaken var bland annat en rädsla i den dåvarande politiska styrningen att ledningsdragningar i lägenheter och trapphus skulle förstöra de kulturhistoriska miljöerna.
Men hyresgästerna, både bostadshyresgästerna och lokalhyresgästerna, efterfrågade allt oftare bättre datauppkoppling. TV-antenner var numera något driftosäkra och Stadsholmen påbörjade arbetet med att utreda möjligheten att installera fiber för bredband, telefoni och TV.
Fiber drogs in i samtliga rum utom badrummen. Anledningen var att det ofta blir problem med trådlöst nätverk i fastigheter med tjocka tegelväggar.
Ett första försök
I första hand var det kontorshyresgäster som behövde bättre uppkoppling, och därför blev det naturligt att göra ett pilotprojekt i en byggnad med kontorslokaler. Det blev Mariahissen på Södermalm, en tegelbyggnad i ny gotisk stil uppförd 1885–87. Ursprungligen fanns här kontor, magasin, gymnastiklokal, café och restaurang, men numera är det enbart kontorslokaler.
Pilotprojekt föll väl ut och beslut togs om fiberinstallation i hela Stadsholmens fastighetsbestånd.
Före installationen diskuterades ingående med Stockholm stadsmuseum samt med Stadsholmens så kallade Kulturhusråd, både hur ledningarna skulle dras fram och hur uttag skulle se ut och placeras.
Avtal och förberedelser
Innan arbetet kunde påbörjas, behövdes en uppgörelse och ett avtal med hyresgästföreningen för den standardhöjning som fiberinstallation skulle komma att innebära för bostadshyresgästerna.
Överenskommelsen blev att fiber skulle dras in i samtliga rum och köket – dock ej till badrummen. Anledningen till att montera fiberuttag i varje rum, var att det ofta blir problem med trådlöst nätverk i fastigheter med tjocka tegelväggar. Genom att dra fiber till alla rum, har hyresgästen valmöjlighet för placering av TV och telefoni.
Eftersom arbetet skulle göras hemma hos kvarboende, och eftersom Stadsholmen har en riktlinje om minsta möjliga ingrepp, beslutades att all kabeldragning i lägenheterna skulle vara utanpåliggande. För att inte bli för iögonfallande kom man ganska snabbt också fram till att kablarna skulle förläggas i rör. Detta var ett sätt att efterlikna så kallade kuloledningar, det vill säga en äldre typ av utanpåliggande ledning som har ett hölje av metall och monteras fast med klamrar.
Huvudfibernätet längs gatorna grävdes av Stockholms stads bolag (Stokab), för konkurrensneutral IT-infrastruktur. Stokab avslutade med ett skåp i varje fastighet, vanligen i källarens undercentral.
Stadsholmen ville ha ett öppet fibernät för hyresgästerna där man fritt kan välja leverantörer av TV, bredband och telefoni.
Diskreta dragningar
Arbetet pågick under 2014–2016 och ge nomfördes enligt en väl uträknad och detaljplanerad tidplan med åtta lägenheter per dag. Hela Stadsholmens fastighetsbestånd försågs med fiber, med undantag för sex fastigheter. Dessa innehåller inte bostäder och är placerade utanför stadsbebyggelsen, vilket innebar en alltför kostsam framdragning av fiber.
Fiberdragningen i trapphuset blev mycket diskret, då det i allra flesta fall gick att dra fibern i den av Televerket tidigare utförda kanalisationen för telefoni.
Fibern drogs vanligen in i lägenheten samma väg som telefonjacket. Fiberskåpet monterades i hallen i anslutning till elcentralen, men ibland även på andra ställen som klädkammare, garderober mm.
Från fiberskåpet drogs sedan de enskilda ledningarna till varje rum. Av den anledningen var det bra att placera skåpet så centralt i lägenheten som möjligt. Dragningarna beslutades i samråd med varje hyresgäst, med tanke på möblers placering men även med nästa hyresgäst i åtanke.
Fiberinstallation anses vara en långsiktig lösning med tanke på allt större krav på datamängd, och bör ha en livslängd på över 40 år.
Sju råd till fastighetsägare
- Ta fram en informationsskrift till hyresgäster om det som pågår.
- Välj om möjligt ett så kallat öppet nät, så att varje enskild hyresgäst kan välja leverantör.
- Utnyttja redan befintlig kanalisation i huset.
- Placera fiberskåpet centralt i lägenheten för att minimera dragningarna till uttagen.
- Placera inte uttagen efter nuvarande möblering, utan tänk även på nästa hyresgäst.
- Vissa rum med kulturhistoriska interiörer kanske kan undantas.
- Erbjud hjälp med installationen av boxen.
Ulrika Bask och Hans Westerlund, fastighetsingenjörer Ulrika.Bask@stadsholmen.se
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.
