Byggnader med kulturhistoriskt värde värderas högre än andra hus på bostadsmarknaden. Byantikvaren i Oslo har undersökt ett stort antal fastighetstransaktioner och kan konstatera att ju högre skydd, desto högre ekonomiskt mervärde. Morten Stige har analyserat resultatet.
Finns det vissa byggnadsdetaljer och utföranden som alltid tilltalar husköpare, och hur hanterar mäklarna det? Det här bildcollaget baseras på läsning av försäljningsprospekt och samtal med en kanske ovanligt intresserad mäklare.
Ann-Sofie och Ulf Gyllenhak driver sin byggnadsvårdsbutik med stor entusiasm och fasta principer. För Anna Lokrantz och Anna O Söderström berättar de hur det började, hur det är idag och om vikten av att ta det man gör på allvar.
Att kunden alltid har rätt är en välkänd devis. Mer sällan talas det om besvärliga kunder. Inom byggnadsvården finns många småföretagare som inte känner igen sig i historierna om fuskbyggen och hantverkare som inte gör sitt jobb. De lever under hotet att en enda kund kan få dem på fall genom att inte betala.
Att dekorera med schabloner är en gammal teknik. Anna Berg berättar om sin affärsidé: att vidareutveckla det traditionella hantverket genom att skapa nya, personliga mönster.
Byggnadsvården har utvecklats till en egen bransch med ett omfattande företagande inriktat mot underhåll och reparation av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. En studie genomförd av Hantverkslaboratoriet och FIBOR visar att det finns minst 1200 företag i Sverige som arbetar med byggnadsvård. Henrik Larsson har genomfört branschstudien.
Italien klarar inte av att ta hand om alla sina monument. Detta har lett till renoveringar som finansieras av privata aktörer. Maria Mellgren rapporterar från Rom som står i centrum för utvecklingen.
