fbpx

Järle – hotad pärla bland kulturmiljöer

Skibord i södra delen av dammen, där vattnet rinner vidare ner mot valvbron. I bakgrunden bostadshus kopplade till den gamla järnbruks- verksamheten. De utgör än idag bostäder. FOTO: PER TORGÉN

Järle är en plats med en lång och fascinerande historia. Just nu är den hotad. I mars kom domen från Mark- och miljödomstolen som ger Naturvårdsverket rätt att riva dammen som är den centrala punkten för platsen. Många har engagerat sig i frågan där kultur och natur länge samsats och under flera århundraden skapat dagens fantastiska kultur- och naturmiljö. Charlott Torgén berättar om platsens historia och förklarar varför man vill riva dammen.

Järle by omnämns första gången, men det lär ha bedrivits vattenverksamhet på platsen tidigare. Verksamheten har bestått av masugn, stångjärnshammare, kvarn, sågverk och manufaktursmedja. Järnet, det svarta guldet som producerades, var en viktig handels- och exportvara som bidrog till att bygga upp Sverige.

Den gamla landsvägsbron med kvarnen i bakgrunden. FOTO: PER TORGÉN

Järle stad

Under stormaktstiden växte sig staten starkare och försökte i allt större utsträckning reglera och kontrollera handeln och hantverket till städerna. Genom att anlägga nya städer skaffade sig staten möjligheten till en starkare kontroll över handeln. Carl Bonde, en av statens främsta ämbetsmän och expert på bergsbruk, fick uppdraget att anlägga en ny stad – Järle, ett administrativt centrum i Bergslagen, strategiskt beläget mellan Nora och Lindesberg, invid Järleån. Tanken var att järn skulle transporteras till Järle för förtullning, vidare till exporthamnarna i Stockholm och Göteborg och slutligen ut i världen.

Järle stad grundades 1642 och Carl Bonde hade storslagna planer för den nya staden. Här skulle anläggas en domkyrka, en kungs- gård och en hamn. I planen ingick också byggandet av en kanal för att förbinda Berg- slagen med Örebro på vilken järnet skulle fraktas. Invånarna i Lindesberg och Nora uppmanades att flytta till den nya staden där de erbjöds skattelättnader och nya tomter. Befolkningen vägrade flytta. Till slut fick statsmakten ge sig och Nora och Lindesberg fick stadsrättigheter 1643. Järle stad kom aldrig att byggas enligt planerna men har kvar sina stadsrättigheter än i dag.

Järle och Järlefallsdammen idag. I ån finns stengrunder, lämningar och rester efter tidigare verksamheter. FOTO: PER TORGÉN

Järleån och vattnet

Människor har i alla tider slagit sig ner vid vatten eftersom det ger både liv och kraft. Många vattendrag har mycket låga vatten- flöden under en stor del av året och därför anlades dammar för att kunna reglera vatten- flödet och ge möjlighet till att bedriva verk- samhet under hela eller delar av året.

Kulturmiljön Järle – skyddad och hotad Kulturmiljön vid Järle, som ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövård, ligger vackert beläget längs Järleån och här finns den centrala dammen som är hotad, en stenvalvsbro som sträcker sig över ån, en kvarn, bostadshus i form av tidigare bergsmansgårdar och arbetarbostäder till de som bott och verkat och fortfarande gör så, på platsen. Här finns också många stengrunder efter tidigare verksamheter.

Järle ingår också i naturreservatet Järleån som bildades 1976. Då fanns inte instrumentet för bildandet av kulturreservat, men kultur- miljön i form av Järlefallsdammen och den tidigare järnhanteringen på platsen var en av anledningarna till att reservatet bildades.

Nu vill Naturvårdsverket och även enheten för vatten och naturmiljö på länsstyrelsen att dammen rivs. Den egentliga anledningen är att man vill skapa fri passage för öringen för att gynna flodpärlmusslan som finns på platsen.

Naturvårdsverket har sökt tillstånd enligt miljöbalken om att få riva dammen. I stället vill man skapa en naturlik åfåra. Det plane- ras för schaktning och justering av åfåran – stora ingrepp i såväl natur- som kulturmiljön för att skapa en massiv fiskvandringsväg som aldrig tidigare funnits på platsen. Här hävdar RAÄ, enheten för plan och kultur på länsstyrelsen, Nora kommun, Örebro läns museum m.fl. att de planerade åtgärderna innebär påtaglig skada för kulturmiljön och att det inte borde lämnas tillstånd enligt miljöbalken.

Naturvårdsverket menar att det inte innebär påtaglig skada på kulturmiljön, men också att det blir bättre och lättare att förstå kultur- miljön när dammen är borta.

Flera perspektiv

Vattenmiljöer och den här aktuella Järlefallsdammen behöver sättas in i ett större perspektiv. För att få en ekologisk, ekonomisk, kulturell och socialt hållbar utveckling av våra vattenanknutna miljöer behövs olika sakkunskaper och att de väger lika. Det finns en skevhet i såväl arbetet som hanteringen av landskap där vi ser att kulturmiljöer i allt större grad får stå tillbaka för naturmiljöer, framförallt om det är vattenmiljöer.

Järle är ett populärt utflyktsmål och är betydelsefullt ur många perspektiv, inte minst för de lokala boende och verksamhetsutövarna som finns i Järle, men också en viktig plats som kan berätta om Sveriges och Bergslagens historia. Vår önskan är att detta ska få fort- sätta och att Naturvårdsverket ser möjligheten i att hitta bra lösningar där intresset och synpunkter från de lokala boende tas tillvara och där olika intressen viktas på likvärdig grund.

Ärendet är överklagat till Mark- och miljö- överdomstolen av flera parter som hoppas få prövningstillstånd.

Charlott Torgén, Byggnadsantikvarie och hem­bygdskonsulent Örebro läns museum/Örebro läns hembygdsförbund, charlott.torgen@olm.se

keyboard_arrow_up