Vikingaleden invigdes 2019 och är en 120 mil lång sjö- och vandringsled som sträcker sig från Åbo till Trondheim. Lena Steffner och Marie Gyllensvaan har stannat till längs leden, vid Österbybruk. I sommar arrangeras byggnadsvårds- läger på platsen, och i anslutning till det ordnar våra länsombud en guidning av både bruket och lägret.

En dröm är att färdas långsamt längs en friluftsled med skiftande landskap och rik kulturhistoria. Vikingaledenmed koppling till S:t Olavsleden från Åbo till Trondheim är en sådan led. På Vikingaleden kommer man vandrande från Gimo till Österbybruk och sedan vidare till Lövstabruk.

Vattnet

Österbybruk ligger på en höjdsträckning i landskapet. Vattnet rinner härifrån både söderut mot Mälaren och nordost mot Öster- sjön. Malmen från Dannemora gruva behövde bearbetas till järn så nära gruvan som möjligt. Nivåskillnader mellan fem mindre sjöar ut- gjorde en attraktiv naturresurs för etableringen av Österbybruk. Här fanns goda förutsätt- ningar för vatteningenjörskonst med dam- mar och vattenhjul för kraft till hyttor, ham- mare, verkstäder och kvarnar. Ljudet av forsande vatten, blåsande bälgar, dunkande hammare och snurrande hjul är borta. Nu njuter vi av fantastiska vattenparker och vackra byggnader med nya användningar.

Grönskan

Carl Gustaf Rollin ger, i Beskrifning öfver Österby bruk från 1841, en bild av brukets försköning med trädplanteringar i alléer och i parker med de »täckaste« anlagda prome- nadvägar och allévägar i landskapet med vår- dade »herrliga« ängar och bördiga åkermarker så att »man nu kan färdas fram allestädes genom de behagliga nejderna med både be- qvämlighet och nöje«. Vi börjar promenaden längs Långgatan mot sydost.

Bostadsbebyggelsen

Vid tidpunkten för beskrivningen från 1841, bestod Österby bruk av 129 hushåll och 781 invånare. Inom bruket behövdes en mängd yrkesspecialister och hantverkare. Till varje hushåll tillhandahöll bruket en bostad att be- hålla på livstid oftast bestående av stuga och kammare, nödvändiga uthus, kryddgård och ängar så mycket som räckte för 2–3 kor.

Mot gatan placerades boningshuset och mot gårdssidan fanns uthus och längre bort ladugårdarna. På så vis formades ett offent- ligt rum mot den allé-planterade gatan och ett mer privat gårdsrum vid uthusen samt ytterligare rumsbildningar vid fähusen.

Idag bor över 2000 människor i Österby- bruks samhälle. Ett samhälle som växt fram med olika karaktärer under olika epoker. Men den äldre bebyggelsen kring järnbruket har kvar sin ursprungliga struktur från 1600-talet.

Arbetsplatserna

När man vandrar vidare upp mot Stordamms- bröstet som anlades 1613 på befallning av Gustaf II Adolf passerar man Oppdammen. Beskrivningen från 1841 talar om en utsikt vid Stordammen över anläggningen med planteringar av alar, aspar och popplar och en vacker allépromenaden längs Oppdammen. Vid Stordammsbröstet finns idag ett utebad med hopptorn intill en campingplats.

På platsen för stålhammaren (nr 5 på kartan) byggdes i slutet av 1800-talet en kvarn med murade slaggstensfasader, längst till höger i bild, som nu är ombyggt till bostadshus. Allén längs Oppdammen saknas idag.

Samhället

Samhällsservicen var komplett med utbildning, sjukvård och handelsbod. Det fanns väldigt lite utrymme för individuella initiativ. Bruksandan är ett begrepp som förknippas med hierarkiskt styre och konformism. Kyrkan liksom olika traditioner var viktiga för invånarna. Exempel- vis beskrivs midsommarfirandet 1841 som en samlad högtid i flera dagar, dels för arbetslagen och dels för alla invånare med både fest, musik med nyckelharpa och dans kring midsommar- stången, högmässa med inövad körsång, följt av offentlig dans i stallarna vid corps de logis flera kvällar i rad och sista dagen gemensamma promenader på parkvägarna.

Herrgårdsfasaden mot trädgården pryds av det Grillska vapnet; en trana som håller en gräshoppa i näbben. I trädgården fanns tidi- gare flera drivhus och orangerier. Brygghuset som sedan blev Bruno Liljefors ateljé och ett gjutjärnsmonument i Göthisk stil finns kvar.

Carl Hårleman ska ha utformat trädgården som har en korsarmad ruddamm och alléer efter franskt mönster.

Huvudbyggnaden, corps de logis, påbörja- des 1763 efter ritningar av byggmästare Elias Kessler och färdigställdes senare av arkitekt Erik Palmstedt på 1770-talet. Här bodde brukets ägare och övriga ståndspersoner med tjänstefolk. I herrgården fanns omfattande konst- och boksamlingar. Flyglarna, den östra och västra, tillkom tidigare. Den östra upp- fördes 1734 och var ursprunglig huvudbygg- nad som sedan blev gästhus (Lilla huset) och idag rymmer ett värdshus. Den västra flygeln inrymmer en kyrka uppbyggd på order av Jean Jacques De Geer, invigd till heligt bruk den 30 november 1735.

Referenser: Beskrifning öfver Österby bruk, Carl Gustaf Rollin 1841, https://weburn.kb.se/metadata/875/ EOD_1704875.htm

Lena Steffner, länsombud i Uppsala län

Marie Gyllensvaan, länsombud i Uppsala län