Ann-Sofie och Ulf Gyllenhak driver sin byggnadsvårdsbutik med stor entusiasm och fasta principer. För Anna Lokrantz och Anna O Söderström berättar de hur det började, hur det är idag och om vikten av att ta det man gör på allvar.

Två mil sydost om Mariestad ligger Gyllenhaks byggnadsvård i Tibergs gamla folkskola. Det är en bygd som präglats av den väldiga Ryholms gård, ett gods med anor sedan 1600-talet där det har brutits torv och bränts tegel, och där en slottsliknande huvudbyggnad residerade över en mängd små torp och statarlängor.

Statarbarnen gick i Tibergs skola, på den tiden strategiskt placerad med ett stort upptagningsområde. Skolan lades ned på 1960-talet och idag får man snarare intrycket av en slumrande idyll när man närmar sig skolhusen inbäddade i grönska.

Alldeles söder om skolan ligger ödekyrkogården efter Tibergs kyrka, utdömd och raserad 1760. Kyrkan hette tidigare Hunnekulla, och enligt P E Lindskogs bok »Försök till en korrt beskrivning om Skara stift« från 1812 kom namnet av att det hade funnits arga hundar här. Vid visitationen 1703 tyckte biskop Jesper Svedberg att det var ett ovärdigt namn, och befallde att kyrkan istället skulle heta Tiberg.

Butik av en slump

När Ann-Sofie och Ulf Gyllenhak kom till platsen år 2000, köpte de först lärarbostaden. De hade lämnat Göteborg med sina höga bostadspriser, och ville något helt annat.

Huset behövde renoveras, och det var då de upptäckte hur svårt det var att hitta rätt material som passade till en äldre byggnad. Ur detta behov av att varsamt rusta upp den egna bostaden, uppstod så småningom en byggnadsvårdsbutik i liten skala. Den start-ade 2008, och drevs vid sidan av ordinarie arbeten. De fyra första åren tog ingen av dem ut någon lön.

Om man är en person som söker god kvalitet, hamnar man förr eller senare hos byggnadsvårdsbutikerna.

– Från början sålde vi färg och beslag, berättar Ulf Gyllenhak. En del kunder efterfrågade även annat, och sortimentet växte. Under de år vi har varit igång, har intresset för byggnadsvård hela tiden ökat, och idag är vi fyra personer som arbetar heltid. Vi är bland de sex största byggnadsvårdsbutikerna i Sverige.

Kvalitet och småskalighet

Gyllenhaks säljer enbart nyproducerade varor. De menar att byggnadsvården har en viktig uppgift i att slå en brygga mellan nyproduktion och gammal produktion. De väljer ut tillverkare och köper in det de vill ha. Andra produkter låter de tillverka, exempelvis kläder, samt vissa trycken och beslag. Hur hittar ni bra tillverkare som lever upp till de krav ni har på goda material och metoder?
– Genom kontakter och nätverk, säger Ulf. Byggnadsvården är en liten bransch.

Ulf menar att god kvalitet och småskalighet ofta hänger samman, och det gör också att byggnadsvården blir ganska lokal. Om man tar skolbyggnaden som ett exempel, så är den byggd av virke från sågen som låg några hundra meter därifrån. Teglet är från Ryholms gård och stenmaterialet är också lokalt.
– Idag finns det ingen förståelse för att främja det lokala näringslivet. Kommunen kommer hit på studiebesök och tycker att allt vi gör är jättebra. Men de handlar aldrig något.

Dyra certifikat hinder för byggnadsvården

Det finns regelverk som sätter käppar i hjulet för små producenter, menar Ulf. Genom att det är dyrt att till exempel få en produkt brandklassad, blir det så att vissa produkter »straffas bort« och inte har en chans att leva upp till de formella krav i form av märkning och certifikat som de stora byggherrarna kräver. Och även om privatpersoner får göra vad de vill i sina egna hus, så är de också underkastade regelverket och krav från försäkringsbolag.

Så vad kan man göra istället då, när man är en liten aktör som vill överleva på sin verksamhet?
– Det viktigaste är att ta det man gör på allvar, säger Ulf. Att inte göra eftergifter, utan hålla sin linje. Det innebär väl också en högre trovärdighet, att följa sin linje och vara uthållig i det man gör?
– Det är ju ingen nackdel i alla fall. Våra kunder är privatpersoner till 90 %, och de behöver vägledning och frågar oss till råds. Vi lägger väldigt mycket tid på rådgivning.

Hur ska byggnadsvården kunna expandera?

Ann-Sofie och Ulf märker hela tiden ett ökande intresse för byggnadsvård. En del av förklaringen till detta anser de ligger i att människor alltmer börjar ifrågasätta och kri-tisera dåliga material. Det går trender i vad som efterfrågas även inom byggnadsvården. Just nu är det exempelvis många som är intresserade av lerklining. Och om man är en person som söker god kvalitet, hamnar man förr eller senare hos byggnadsvårdsbutikerna.

– Ett problem är att det inte finns någon byggnadsvårdsbutik som också är bygghandel, säger Ulf. Det beror bland annat på att det är svårt rent praktiskt att härbärgera till exempel isoleringsmaterial som är väldigt skrymmande. Men jag tror ändå att det är detta som krävs för att byggnadsvården ska kunna ta ett stort kliv framåt. Om man kom med i anbudsförfaranden, då skulle man verkligen synas på ett helt nytt sätt.

Hus och hälsa

– Nya hus har en kort beräknad livslängd, säger Ann-Sofie. Men på vilken soptipp hamnar de sen då? De är inte byggda av material som går att återvinna. Det finns även detaljer i moderna material som försvårar återbruk. Hårt cementbruk till exempel, som gör det omöjligt att återanvända tegelsten.

Byggnadsvården har en viktig uppgift i att slå en brygga mellan nyproduktion och gammal produktion.

– Det finns så lite av det som är byggt där människor faktiskt mår bra, både fysiskt och psykiskt, säger Ulf. Och där människor är lyckliga, är bebyggelsemiljön ofta hotad.

Roligt med ambitiösa kunder

Ann-Sofie säger att det ofta är privatpersoner som får till det bäst, exempelvis när det gäller målning. De är mer noggranna med torktider, luftfuktighet och så vidare. Och det finns ett intresse hos många att lära sig.

– Vi vill gärna ge rådgivning till privatpersoner, men det är inte lika roligt att stå och instruera en ointresserad firma som inte borde ha fått uppdraget över huvud taget. Hantverkare utan intresse för byggnadsvård är ofta trötta och anser sig vara fullärda.

Sen finns det också kunder med en mer kosmetisk syn på byggnadsvård. Som den som frågade om de hade rostig skruv att sälja.
– Vi svarade nej, men vi har skruv som kommer att rosta om du låter tiden ha sin gång, säger Ulf.

Försäljning över internet

Gyllenhaks byggnadsvård finns på sociala medier, men gör inga reklamutskick. Det enda ställe de annonserar på är i Byggnadskultur. Att butiken ligger ute på landet präglar också till viss del sortimentet och vilka kunder som kommer. De var sent ute med näthandel, men ändrade köpvanor tvingade fram webbutiken.

– Den stora försäljningen sker idag via internet, det är den som tar allra mest tid för oss. De som kommer hit till den fysiska butiken är i huvudsak de som vill fråga oss till råds. Det är trevligt att träffa kunder som är nyfikna och ifrågasätter. Med nyfikenhet och sunt förnuft kommer man långt när det gäller byggnadsvård, det behöver inte vara svårare än så.

Anna Lokrantz, bebyggelseantikvarie
anna.lokrantz@byggnadsvard.se