Finns plats för växtlighet i en stad som växer?

Pop up-parken »Pallis« på Södermalm i Stockholm, sommaren 2015. Grönska i form av blomsterlådor och konstgräsmatta skapar temporär trivsel, men är det en lösning i längden? Foto: White Arkitekter/Thomas Zaar.Grönt, tätt och hållbart är gångbara begrepp i dagens stadsplanering. Men både forskning och praktik visar att osäkerheten är stor kring vad orden egentligen betyder. Vad menas med att en stad är tät? Och har den täta staden plats för grönt? Hélène Littke tittar närmare på frågan.

Små gröna oaser i den täta stenstaden är populära över hela världen. Foto: Hélène Littke.

Att allt fler människor världen över bor i städer är ett faktum som repeteras om och om igen. Städer utmålas som både orsaker och lösningar till de globala miljöutmaningar vårt samhälle står inför.
För att bygga hållbara städer tas täthet upp som en viktig aspekt, samtidigt som grönstruktur och de värden det gröna bidrar med får allt större plats på agendan.
Trots att det kan låta självklart att en stad kan vara både grön, tät och hållbar så innehåller den hållbara staden en mängd paradoxer. Eftersom många städer idag redan täcker en väldigt stor yta, handlar strategier för att uppnå en tät stadsmiljö ofta om att förtäta redan existerande områden. Och när behovet av nya bostäder och arbetsplatser är stort riskerar stadens gröna rum att minska.

Vad är tätt och vad är grönt?

The High Line i New York är en upphöjd park på ett gammal godsspår som trots sin popularitet blivit kritiserad för att vara en turistattraktion snarare än en offentlig park för lokalbefolkningen. Foto: Hélène Littke.

Det stora problemet med den täta staden är att det är svårt att veta vad som egentligen menas med täthet. Betyder det antal boende per kvadratmeter? En traditionell kvartersstad? Och vilken skala ska vi mäta efter – områdesvis eller för hela stadsregioner?
Trots att täthet, förtätning och stadsmässighet är viktiga ledord, är det viktigt att komma ihåg att den täta staden i sig endast har potential för mer effektivt resursutnyttjande, mer miljövänliga resor och en bättre stadsmiljö. Livsstil och resmönster påverkas inte bara av urban form utan är komplexa frågor, vilket gör sambandet mellan täthet och hållbarhet möjligt att problematisera.
Flertalet studier visar att grönområden ofta blir nedprioriterade gentemot ny bebyggelse. Vid förtätning minskar grönyta per capita, antingen genom att grönområden bebyggs eller genom att användarna av samma grönområde blir fler.
I Stockholm fastslog översiktsplanen promenadstaden från 2010 att grönområden kommer att behöva bebyggas för att tillgodose behovet av ny bebyggelse, men genom att satsa på kvalitét snarare än kvantitet menar staden att en god grön stadsmiljö ändå kan bevaras. Exakt vad detta betyder i prak- tiken är dock inte klargjort.
Begreppet grönstruktur representerar en stor mängd rumsliga element; den tätortsnära naturen, parken, grönområdet, koloniträdgårdarna, impediment, gatuträd, etc. Den uppsjö av begrepp som används för att beskriva städers gröna rum kan medvetet eller undermedvetet påverka dess status. En park kan upplevas ha högre status än ett grönområde, men skillnaden mellan dem är svår att specificera.

När städer konkurrerar på en global marknad om invånare, turister, företag och investeringar är det en konkurrensfördel att vara ‘grön’.

Även själva ordet »grönt« kan ha en mängd betydelser. Som alla som bor i vår
klimatzon vet är det »gröna« under stor del av året inte ens grönt, utan brunt, vitt och grått.
Orden »grönt« liksom »hållbart« har också viktiga politiska funktioner, och frågan är hur mycket det politiska gröna har att göra med faktisk vegetation. När städer konkurrerar på en global marknad om invånare, turister, företag och investeringar är det en konkurrensfördel att vara »grön«. Samtidigt visar forskning att sambandet ofta är svagt mellan »gröna« policies och hur mycket som verkligen satsas på grönstruktur i städer.

Det gröna offentliga rummet

Trots att en stor del av städers grönska finns på privat mark, såsom villaträdgårdar, är de offentliga grönområdena viktiga för att många av de värden som är kopplade till grönstruktur ska kunna tas till vara. Det finns en rik litteratur som visar på grönområdens positiva effekter på stress och läkande, och forskning från discipliner såsom miljöpsykologi, ekologi, landskapsarkitektur, etc, har visat hur grönstruktur bidrar till välbefinnande på många sätt. Tillgång till grönska är positivt för både fysisk och psykisk hälsa och bidrar till social sammanhållning. Men för att dessa värden ska tas till vara måste det gröna vara offentligt, tillgängligt och icke-diskriminerande.

Nya gröna typologier

I San Francisco har parklets, dvs parkeringsplatser ombyggdatill miniparker, gått från att vara temporära medborgaraktionertill att bli ett offentligt planeringsverktyg. Trots att parklets äroffentliga platser utgör majoriteten av sponsorer restaurangeroch cafeer som använder dem som uteserveringar. Foto: Hélène Littke.

Gröna tak och temporära pop-up parker har blivit allt mer populära i debatten kring innovativ och hållbar stadsgrönska. Men trots att gröna tak kan ha stor inverkan på lokalklimat är det stor skillnad mellan ett sedum- eller grästak och en park på en upphöjd nivå, vad gäller växtlighet, skötsel, säkerhet och tillgänglighet.
Just tillgängligheten minskar markant när parkbesökare behöver lämna gatunivån. I längden är det svårt att garantera tillgängligheten när en plats är lätt att stänga av. I New York har the High Line, en park byggd på ett gammalt godsspår, blivit en turistmagnet. Men den har också kritiserats för att den upphöjda strukturen gör att parken saknar koppling till vardagslivet på gatan och att den riktar sig mot besökare snarare än lokalbefolkning.
I San Francisco har parklets, som började som temporära medborgaraktioner, blivit ett officiellt planeringsverktyg där privata sponsorer med stadens godkännande fått ombilda parkeringsplatser till miniparker. Trots att de blivit väldigt populära och introducerats i många andra städer, visar en studie att majoriteten av sponsorer är restauranger och caféer som i praktiken använder miniparkerna som uteserveringar. Trots att pop up-parker och parklets officiellt är offentliga platser påverkar utformningen och användandet alltså den upplevda offentligheten. Dessutom representeras ofta det gröna i pop up-parker ofta av krukor och flyttbara planteringar – symbolisk och kosmetisk grönska, men knappast effektiv för att ha någon positiv klimatpåverkan eller fördagvattenhantering som är viktiga funktioner för stadens grönstruktur.

Staden – liksom dess grönska – växer, vissnar och förändras med tiden.

Även i Stockholm finns ett stort intresse för gröna tak och pop-up parker. Swedenborgsgatan, Åsögatan och Rörstrandsgatan är exempel där delar av gatorna under sommarmånaderna gjorts om till gågator med inslag av temporär grönska, eller blivit utsmyckade med en pop-up park. Gröna tak och diskussioner kring parker på tak har vi också, och likt många andra städer har idéer om en High Line i Stockholm presenterats, både i Eriksdal och Hässelby. Trots att dessa nya gröna typologier kan bidra med innovativa sätt att se det grönas roll i staden är frågor kring tillgänglighet och ekologisk funktionalitet fortsatt viktiga.

VÄNSTER: Sedumtak är en allt vanligare syn och framhålls ofta i debatten om stadsgrönska. Foto: Wikimedia Commons. HÖGER: En grön gågata fyller absolut sin funktion, även om den inte bidrar till ekologisk mångfald. Foto: White Arkitekter/Thomas Zaar.

Utmaningar för framtiden

I debatten kring den täta stadens förmåga att värna om grönområden ställs ofta extremer mot varandra. Den utglesade förortsstaden som med sina villamattor äter upp grönområden och jordbruksmark ställs mot en traditionell kvartersstad med välskötta och definierade stadsparker.
Visst kan den täta staden vara grön – men än viktigare är det att den byggs med fokus på invånarnas behov av stadsmiljöer och funktioner snarare än att stirra sig blind på exploateringstal. Staden är ett oerhört komplext system av bostäder, arbetsplatser, infrastruktur, offentliga rum och människor med olika typer av behov och önskningar. Och till komplexa utmaningar finns inga enkla svar. Täthet har stor potential men riskerar odefinierat att bli ett verktyg för byggbolag som önskar hög exploatering men inte vill investera i de gröna offentliga rum som är viktiga både för boende, besökande, platsens identitet och miljön.
Staden, liksom dess grönska, växer, vissnar och förändras med tiden. Istället för att sätta olika delar av staden mot varandra måste den enskilda platsen och de lokala behoven få stå i centrum.
Hållbara städer behöver många typer av lösningar och innovationer. En privat trädgård på taket – visst kör på! En grön vägg för att bidra till en spännande arkitektonisk miljö och utvecklande av ny byggteknik – absolut! Det symboliska gröna, det kosmetiska gröna, stadsodlingar och temporära innovationer har stor potential att bidra till en god stadsmiljö och en hållbar stad. Men offentliga, storskaliga, tillgängliga och sammankopplade grönområden kommer även i fortsättningen behövas i den täta staden.

Hélène Littke är tekn.dr. i stadspla­nering och forskare i Urbana och regionala studier vid KtH. helene.littke@abe.kth.se

LÄS MER!

Hélène Littkes avhandling
Planning Practices of Greening – Challenges for Public Urban Green Space, institutionen för samhälls- planering och miljö vid KTH, kan laddas ned på www.diva-portal.org/smash/get/diva2:928827/FULLTEXT01.pdf

Meny

Innan du frågar

Ställ en fråga (gammal)

Anmälan Byggnadsvårdsläger

  • OBS! Lägren kan i de flesta fall tillgodose kost vad gäller allergi eller vegetarisk mat, dock ej specifika dieter).
    Observera att lägret blir billigare med ett medlemskap (dock ej för trädgårdslägret som redan är nedsatt i pris).
    Här godkänner du att bilder som tas på lägerdeltagarna kan komma att användas av Svenska byggnadsvårdsföreningen i marknadsföringen för byggnadsvårdslägren. Marknadsföringen innefattar bland annat hemsida, sociala medier och tidningen Byggnadskultur. Att godkänna är frivilligt, men vi är tacksamma för alla möjligheter att kunna sprida byggnadsvården i våra kanaler.

LÄGG TILL DITT ARRANGEMANG

januari 2020
mars 2020
Inget evenemang hittades!