Rudolf Moeschlin, utbildad i Schwiez, kom till Sverige efter andra världskriget och ritade bland annat kontorshuset Österport i Jönköping i modernistisk anda på 1960-talet. Foto: Vicki Wenander.

Jönköping är ett av många svenska län där arkitekter från andra länder stått för viktiga och intressanta bidrag till bebyggelsen. I dag är arbetslösheten bland utländska arkitekter skyhög. När slutade vi efterfråga influenser utifrån, undrar byggnadsantikvarie Britt-Marie Börjesgård.

I början av sommaren skrev tidningen Arkitekten, medlemstidning för Sveriges arkitekter, om hur utlandsfödda arkitekter har svårt att få arbete och att andelen arbetslösa bland arkitekter med utländsk utbildning är tio gånger så hög i förhållande till arkitekter med svensk utbildning.
Det är nedslående nyheter och man kan fundera på varför utvecklingen i en allt mer så kallat globaliserad värld har tagit denna vändning? Varför ser vi inte längre att vi har något att lära från andra håll?
I ett historiskt perspektiv har de utländska influenserna varit viktiga för att utveckla svensk arkitektur och byggnadskonst. Under 1500- och 1600-talen kallades flamländska och holländska byggmästare till landet för att anlägga nya städer och befästningsverk.
I Eksjö fick den flamländske byggmästaren Arendt de Roy i uppdrag att staka ut den nya staden efter att Eksjö medeltida stad hade bränts under det nordiska sjuårskriget.
Hans Fleming inkallades 1590 av Johan III för Vadstena slott och fick sedan överinseende över bland annat Jönköpings slott och utstakandet av det nya Jönköping 1613, för att nämna några exempel.

VÄNSTER: Engelsmannen Ralph Erskine gjorde åren 1971–72 en om- och tillbyggnad av Bodafors kyrka i Växjö stift, ursprungligen uppförd 1940. Foto: Robin Guldbrandsson, Jönköpings läns museum. HÖGER: Ludvig Seda, född och utbildad i dåvarande Tjeckoslovakien, flydde till Sverige i mitten av 1940-talet. Värnamo Armatur-fabriks kontors- och fabriks-byggnad är ett exempel på hans relativt avskalade modernism, där byggnaden ofta ändå fick något dekorativt element. Foto: Göran Sandstedt, Jönköpings läns museum.

Franska förebilder

Senare under 1600-talet och i än högre grad under 1700-talet var det framförallt de franska förebilderna som gällde. Simon de la Vallée, som var arkitekt och född i Paris, brukar betraktas som det svenska arkitektyrkets fader. (I Jönköping vill vi gärna tro att det var han som utförde den första ritningen över Göta Hovrätt.)
Carl Hårleman, 1700-talets kanske främsta svenska arkitekt, fick sin utbildning i Paris och franska arkitekter och konstnärer kallades till det kyliga landet i norr. De fick kungliga uppdrag och anlitades också av dåtidens ståndsmän. I Byarums kyrka finns till exempel ett förnämligt gravmonument över Gustav von Seth utfört av Pierre Hubert L’Archevêque, som var en fransk skulptör och hovstatybildhuggare i Stockholm under åren 1768–1777.
Under 1800-talet kom Paris, Wien och Berlin att stå för influenser i frågor kring stadsplanering och stadsutveckling.
Under 1900-talet blev USA ett förebildsland. I den svenska konstnärs- och arkitektbildningen var studier i Rom och bildningsresor på andra håll i Europa mera regel än undantag.

Under 1800-talet kom Paris, Wien och Berlin att stå för influenser i frågor kring stadsplanering och stadsutveckling. Under 1900-talet blev USA ett förebildsland.

Moderna mästare

Den äldsta bevarade kartan över Eksjö från omkring år 1700 visar stadsplanen i stort sett som den lades ut av Arendt de Roy på 1500-talet, och fortfarande i hög grad är densamma för gamla stan.

I modern tid kan vi göra listan lång över alla de begåvade arkitekter och konstnärer som kom att hamna i Sverige då de flydde från nazismen och annat förtryck i sina hemländer. Josef Franks blommiga tyger är i dag bland det svenskaste vi kan tänka oss. Frank föddes i en judisk familj i Österrike och utbildade sig till arkitekt i Wien, han gick i landsflykt 1933 och kom till Sverige och Svenskt Tenn genom sina tidigare kontakter med Estrid Ericsson.
I Jönköpings län har vi flera som har satt avtryck. Ludvig Seda (1922–2000) är ett exempel. Han var tjeck och utbildad i Prag, och kom genom ockupationen att handplockas av tyskarna för krigstjänst. När han 1944 blev placerad i Trondheim tog han chansen att fly över till Sverige.
Via kontakter, slumpen och tillfälligheter kom han att hamna i Värnamo, där många av hans byggnadsverk finns och sticker ut på ett positivt sätt.
Rudolf Moeschlin (1932–2001) var utbildad i Schweiz, och kom till Sverige efter andra världskrigets slut. Landstingshusen på Hermansvägen i Jönköping som han ritade för Widéns arkitektkontor år 1959 är ett exempel på hans kontinentala modernism. Han bildade sedan eget kontor med Lars Löfstedt som också arbetat på Widens.
Sedan har vi de som har gästspelat i länet, Ralph Erskine, engelsmannen som »fastnade« i Sverige 1939 i samband med andra världskrigets utbrott, svarade för om- och tillbyggnaden av Bodafors kyrka, där kyrkan exteriört har fått helt ny karaktär medan det inre kyrkorummet har fått behålla sin ursprungliga karaktär med inredning av ädelträ från Svenska Möbelfabrikerna i Bodafors.
Georg Varhelyi, född i Ungern och utbildad i Tjeckoslovakien kom även han till Sverige 1939. Varhelyi ritade stadshotellet i Tranås 1962, han fick troligen uppdraget med det uppmärksammande hotell Malmen i Stockholm som referens.
Enligt artikeln i Arkitekten är det bland annat avsaknaden av svensk utbildning och svensk yrkeslivserfarenhet som gör att de sökande väljs bort. När blev det så – inom en profession där de internationella influenserna alltid har varit viktiga?

Britt-Marie Börjesgård är byggnadsantikvarie på Jönköpings läns Museum och skriver bl a i bloggen byggnadsvård https://jonkopingslansmuseum.se/bloggportal/byggnadsvard/
britt-marie.borjesgard@jkpglm.se

Meny

Innan du frågar

Ställ en fråga (gammal)

Anmälan Byggnadsvårdsläger

  • OBS! Lägren kan i de flesta fall tillgodose kost vad gäller allergi eller vegetarisk mat, dock ej specifika dieter).
    Observera att lägret blir billigare med ett medlemskap (dock ej för trädgårdslägret som redan är nedsatt i pris).
    Här godkänner du att bilder som tas på lägerdeltagarna kan komma att användas av Svenska byggnadsvårdsföreningen i marknadsföringen för byggnadsvårdslägren. Marknadsföringen innefattar bland annat hemsida, sociala medier och tidningen Byggnadskultur. Att godkänna är frivilligt, men vi är tacksamma för alla möjligheter att kunna sprida byggnadsvården i våra kanaler.

LÄGG TILL DITT ARRANGEMANG

januari 2020
mars 2020
Inget evenemang hittades!