Vad ska hända med våra kyrkor? »Fyll dem, sälj dem eller spräng dem« var ett förslag som framfördes i debatten på 1970-talet. Mycket har hänt sedan dess och i dag står Svenska kyrkan ensam ansvarig för ett kulturarv som även om det lockar allt färre gudstjänstbesökare drar till sig många andra – inte minst byggnadsvårdare. Eva Löfgren tittar närmare på frågan om kyrkornas framtid.

Vid en första anblick ser de ut som vanliga torvkåtor. Men korset på taket avslöjar att de i själva verket är kyrkor. Inger Olsson tar oss med till Staloluokta och Vaisaluokta och Sveriges två enda kulturminnesskyddade kyrkkåtor.

Rummets utformning och funktioner har en central plats i antroposofiska verksamheter. Men vad har färger, former och material egentligen med andlighet att göra? Anna Sjöstrand åkte till Ytterjärna för att leta svar och kom hem med ännu fler frågor.

En gång var bönhuset en självklar del av varje västerbottnisk by. I dag har många förvandlats till bostäder – eller rivits. Ett undantag är det byggnadsminnesförklarade bönhuset i Missenträsk. Pernilla Lindström berättar om missionsrörelsens hus som satt stark prägel på Västerbottens landskap.

När ekonomin inte tillåter restaurering enligt antikvariska principer finns bara två möjligheter; att ge upp inför förgängligheten eller att söka nya typer av lösningar. Katja Meissner berättar om ett projekt som krävde både fantasi och vilja att ta okonventionella beslut.

Gamla kapell med stora salar, konstfärdigt välvda fönster och sex meter i takhöjd gör sig bra i inredningsmagasin. Men hur är det att bo i dem i verkliga livet? Åsa Lindberg besökte familjen Foberg-Läth i deras kapell från 1891 för att prata uppvärmning, förvaring och andra världsligheter.

Hur ska vi lösa problemet att en allt större del av jordens befolkning bor i städer? Ökad täthet och fler skyskrapor blir ofta svaret – trots att förutsättningarna är vitt skilda i olika städer och olika delar av världen. Peter Elmlund visar på andra lösningar och undrar varför så få tycks ha lärt av nyligen begångna misstag.

När Kiruna byggdes i början av förra seklet var ambitio- nen att skapa en mönsterstad, både stadsbyggnadsmässigt och socialt. När staden nu ska flyttas är det andra ideal som råder. Hur kommer det nya Kiruna att gestalta sig och hur förhåller man sig till den stad som finns? Jennie Sjöholm och Erik Hidman söker svar.

På femtio år har många av Europas städer genomgått en osannolik förvandling. Fastigheter som betraktades som värdelösa har blivit så hett eftertraktade att få har råd att bo där. Men vad händer med en stad när pengarna tar över de miljöer som utgör själva stadslivet? Ola Andersson beskriver hur gentrifieringen till slut tar död på stadens attraktionskraft.