Sverige har en lång historia av järnhantering, men trots det har det dekorativa smidet inte fått särskilt mycket uppmärksamhet. Det arkitekturbundna smide som ännu finns kvar kan berätta om olika tiders skönhetsideal och materialval. Jokum Lind Jensen vill genom sitt gästhantverkarprojekt belysa rokokosmidets betydelse.
Som hantverkare och egenföretagare finns det sällan tid att fördjupa sig i annat än utförandet av det jobb en för tillfället arbetar med.
Ofta uppstår dock frågor, särskild under arbetet med historiska objekt eller efter historiska förlagor. Frågor där det sällan finns tid att hitta svaren, men som ger upphov till nyfikenhet. Det kan handla både om att hitta de mera praktiska svaren på varför forna tiders hantverkare har gjort som de gjorde, och att placera de historiska objekten i ett större sammanhang i relation till estetiska val och stilperiodens uttryck, utländsk inflytande, social och ekonomisk påverkan etc.
Att känna sitt yrkes rötter är viktigt.
Jag har sedan slutet av 1990-talet arbetat som smed, och en stor del av mitt yrkesliv har varit inriktat mot restaureringssmide. Främst har jag arbetat en del år för Kronborg i Danmark. Önskan om att veta mer drev mig 2010 till att läsa en BA (Bachelor of Arts) och MA (Master of applied arts) på HDK/Valand Metalart i Dals Långed, och sedan 2014 har jag framför allt arbetat med modernt smide i relation till nutida arkitektur.
Att känna sitt yrkes rötter är viktigt. Det ger många nya perspektiv både på tekniska och praktiska ämnen, men också en övergripande förståelse av yrkets möjligheter och potential. Därför har det varit en fantastisk möjlighet för mig att få vara gästhantverkare vid DaCapo i Mariestad.
>>>Intressant läsning? Bli medlem så får du Byggnadskultur hem i brevlådan!<<<
Gästhantverksprojekt
Vid Hantverkslaboratoriet på DaCapo i Mariestad, som är en del av institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, kan yrkesaktiva hantverkare söka ett så kallat gästhantverkarstipendium. Detta är en möjlighet att fördjupa sig i olika frågeställningar som man i vanligt fall inte har tid med som hantverkare.
På universitetets hemsida finns beskrivet vilka gästhantverkarprojekt som pågår just nu, och hur man går tillväga för att själv söka till gästhantverkare.
Vad är dekorativt rokokosmide?
Och varför välja det?
Med dekorativt smide menas i princip alla större smidesalster som speglar någon sorts stilepok, oftast då den förhärskande arkitektoniska epok. Objekten är oftast knutna till arkitektur, som till exempel grindar, räcken och galler.
Rokoko i ett smidessammanhang tillverkades i Sverige i mitten och slutet av 1700 talet, den period som politiskt kallas frihetstiden.
Rokokon är den stränga pompösa barockens lite friare, enklare och mer avslappnade yngre syskon.
Det var egentligen lite en slump att jag valde denna tidsperiod. Jag hade redan i mitt Master- projekt arbetat med skandinaviskt renässanssmide, och ville gärna kika på något som var närmare nutiden. Samtidigt hade jag sett några exempel på rokokosmide och tyckte att formspråket var mycket tilltalande, båda rent estetisk, men också i relation till att utforska smidestekniker.
>>>Intressant läsning? Bli medlem så får du Byggnadskultur hem i brevlådan!<<<
Hur ser rokokosmide ut?
Egentligen kan man säga att rokokon är den stränga pompösa barockens lite friare, enklare och mer avslappnade yngre syskon. Den franska, och särskild centraleuropeiska rokokon, är en överdådig, slingrande explosion av olika naturelement draperade löst och asymmetriskt över ett enkelt kvadratiskt »skelett«. I Sverige är det lite mer kargt, men ändå relativt organiskt och svulstigt om man jämför med båda barocken och nyklassicismen.
Rokokon är på sätt och vis den sista av den stora dekorativa stilperioden där smide spelar en roll i Sverige. Vid slutet av 1700-talet fasades den ut till fördel för den Gustavianska stilen, eller nyklassicismen, som i smides sammanhang inte är särskild spännande.
Gjutjärnets intåg
Det händer också något annat som på längre sikt kommer påverka det dekorativa smidet enormt: gjutjärnsteknikerna börjar att bli så avancerade att det går att massproducera, och 1800-talet kommer att bli gjutjärnets århundrade.
Med art nouveau kommer det dekorativa smidet tillbaka i Europa, men eftersom denna stilart aldrig riktigt får fäste i Sverige kommer det dekorativa smidet inte riktigt tillbaka här efter gjutjärnets segertåg. Med modernismens ankomst på 1900-talets början försvinner den sista lilla delen av den smideskultur vi hade i Sverige.
Vad gör jag då inom en sådant projekt?
Jag har valt att dela upp projekten i två delar. En del där jag med bakgrund i mer akademisk forskning försöker att belysa en mängd frågor: Till exempel hur vi i Sverige har blivit stilmässigt påverkade, särskild av Frankrike, och hur vi har tolkat denna påverkan till en egen svensk rokoko. Eller hur välljärnet som man använde då skiljer sig från det moderna stålet som vi använder nu, båda i relation till hur det rent praktisk var att arbeta med, och hur detta kanske gör att man har gynnat vissa tekniker som man inte använder så mycket idag. Men också hur välljärnets molekylära uppbyggnad gör att det är mycket mera motståndskraftigt mot rost.
Jag har också börjat titta på när man »kommer överens« om att smide ska målas svart, och varför. Om man ser på det historiska smidet är det aldrig svart i sin samtid.
>>>Intressant läsning? Bli medlem så får du Byggnadskultur hem i brevlådan!<<<
En mer övergripande fråga, som jag bara kommer att nudda vid i det här projektet, är varför vi i järnlandet Sverige är så ointresserade i den delen av vårt kulturarv som det dekorativa smidet är. Smidet har mycket länge varit en underskattat och lite översett kulturarv. När och hur blev det så?
Praktiskt arbete
Den andra delen är en mer praktisk del där jag med utgångspunkt i de smidesalster jag har dokumenterat runtom i landet, kommer att göra en reproduktion av ett rokokosmidesalster. Inom denna del kommer jag dels att analysera en mängd smidestekniker som är framhärskande inom rokokosmidet, dels att titta på hur man utförde dem då, och hur man kan göra dem idag.
Jag kommer att försöka ge några förslag på hur man mer generellt som nutida smed kan arbeta med rokokons formspråk, båda i relation till en restaureringssituation, men också hur man skulle kunna göra en reproduktion.
Detta leder igen till en diskussion om hur man som smed kan arbeta med historiskt smide, vilket i sig ju är en del av en mycket större och ständigt pågående diskussion om hur vi tolkar historien inom kulturvården.
Varför är det viktigt?
Dekorativt smide har genom hundratals år varit ett av dem främsta konsthantverken i Europa. Smeder har skapat helt otroliga mästerverk. Också i Sverige har det varit smeder och arkitekter som skapat helt fantastiska alster. Mycket har gått förlorat, men en del finns kvar och berättar viktiga berättelser om skönhetsideal, om material, om Sveriges långa järnhistoria. Detta, tycker jag, är ett utmärkt utgångsläge för att påbörja en diskussion kring hur vi kan göra mera medvetna val kring smide i kulturhistoriska miljöer, hur vi kan identifiera, vårda och lära uppskatta detta unika kulturarv.
Jokum Lind Jensen, smed
>>>Intressant läsning? Bli medlem så får du Byggnadskultur hem i brevlådan!<<<
