Att ta vara på sommaren. Bruno Mathsson är en av våra mest uppskattade möbelformgivare. På senare tid har han även hyllats för sina insatser som arkitekt. Hans sommarhus i Frösakull förklarades som byggnadsminne av Länsstyrelsen i Halland. Kristofer Sjöö berättar varför.
Bruno Mathssons verksamhet som arkitekt präglas till stora delar av ovanliga lösningar vad gäller konstruktion och materialval. Stora glasytor från golv till tak samt en anpassning och närhet till naturen kännetecknar många av de hus han ritade. Inspirationen kom bl a från USA. I den stilen ritade han också sitt eget sommarhus som uppfördes år 1960 i Frösakull utanför Halmstad. Efter att under ett antal år ha stått oanvänt är huset nu i slutskedet av en omfattande restaurering. Det blir återigen ett fungerande sommarhus som vi kan låta oss inspireras av. År 2007 beslutade Länsstyrelsen i Halland att sommarhuset skulle bli byggnadsminne med motiveringen »Bruno Mathsson ifrågasatte rådande normer i sin strävan efter en rationell konstruktion och i sökandet efter nya material. Sommarhuset intar en särställning i svenskt modernistiskt byggande genom sina glasytor från golv till tak, den ljusgenomsläppliga plasten och planlösningen som upplöser gränserna mellan ute och inne. Formen följer funktion och konstruktion, vilket skapar en harmonisk helhet som utgör ett i landet unikt exempel på en radikalt och konsekvent genomförd modernism.« Att huset var kulturhistoriskt värdefullt stod klart redan innan länsstyrelsen förklarade det som byggnadsminne. Men det är inte dessa värden som i första hand gett sommarhuset uppmärksamhet utan snarare de ovanliga och överraskande materialen. Det fanns en tid då huset sällan beskrevs i positiva termer!
Det första en besökare lägger märke till är att fasaderna till stora delar består av korrugerad glasfiberarmerad plast. Iögonfallande är också yttertaket som består av välvda plastskivor fastspända i järnbalkar. Huset var endast tänkt att användas under den varma delen av året, vilket möjliggjorde en rationell konstruktion i enkla material. Fasaderna har ingen bärande funktion utan huset bärs istället upp av en konstruktion av stålrör och järnbalkar förbundna med varandra i sidled för att ge stadga. Utöver den korrugerade plasten består fasaderna av träpaneler och glasytor. Glasen är enkla och sitter i tunna karmar. I överkant är glasen ventilerade för att åstadkomma en invändig luftcirkulation. Träpanelen mot norr utgör både ytter- och innervägg och är endast några cm tjock eftersom konstruktionen saknar reglar. I panelerna har Parana pine använts, ett tåligt brasilianskt träslag som gjorde ytbehandling överflödig. under 1930-talet tog Bruno Mathsson till sig frisksportrörelsen ideal. Kroppens välmående, frisk luft, friluftsliv och solljus blev särskilt viktiga för honom. Det är mot denna bakgrund vi bör se sommarhuset. Konstruktionen och planlösningen är anpassade för att kunna ta tillvara sommarens alla skiftningar. Planen är L-formad med en solgård placerad i mitten. Denna är belagd med skiffersten och orienterad mot söder. I anslutning till solgården finns en loggia som binder samman byggnadens olika delar. Husets huvudentré är också den förbunden med loggian. Mot norr finns studio, två gästrum och badrum. Badrummet går att nå både via loggian och via sovrummet som är placerat i L-planens lugnaste hörn. Vardagsrummet ligger i den östra längan och utgör tillsammans med solgården sommarhusets hjärta. Däremellan finns en skjutbar skärmvägg som kan avgränsa utrymmena från varandra. Huset saknar en uteplats i traditionell mening, istället utgör solgård och vardagsrum en enhet inom vilken man förflyttar sig efter solen och väderleken. I både vardagsrum och loggia har vit marmor använts som golvmaterial. De marmorvita golven ligger i nivå med den ljusa sanden utanför vilket bidrar till att lösa upp gränsen mellan ute och inne.
Köksspisen är placerad på hjul och kan flyttas utifrån var man för dagen föredrar att tillaga maten.
Närhet till naturen och anpassning till platsens förhållanden var utgångspunkter för flera av de hus som Bruno Mathsson ritade, när det gäller sommarhuset är det särskilt tydligt. Den låga vegetationen, präglad av det strandnära läget och den ljusa sanden blir nästan en del av huset. Utöver solgården saknar huset hårdgjorda ytor utomhus. Mellan sovrum och vardagsrum finns en öppning med skjutbar dörr från vilken man kliver rakt ut i sanden. Huset bjuder på en rad möjligheter att njuta av solen. Utanför sovrummet är en del av tomten avskärmad med träplank och korrugerad plast, denna del är tänkt för solbad och privat nudism. Om solljuset blir alltför påtagligt är yttertaket kompletterat med ett innertak av ribbor samt flyttbara fiberskivor som kan skärma av ljus och värme.
Trots att huset präglas av enkelhet i material och konstruktion är de funktionella lösningarna till stor del nydanande, avancerade och genomtänkta. Huset erbjuder i flera avseenden en flexibel användning och det är få bekvämligheter som saknas. En utgångspunkt var att hushållsarbetet inte skulle vara betungande under semestern, vilket kan tyckas märkligt då sommarhuset saknar kök i vanlig mening. Köksspisen är placerad på hjul och kan flyttas utifrån var man för dagen föredrar att tillaga maten. Detsamma gäller matbordet som enkelt kan förflyttas mellan vardagsrum och loggia. Diskbänken är placerad utomhus under loggians tak. Utmed vardagsrummets ena vägg finns skafferi och kylskåp. Den höga ambitionen för ett sommarhus gäller också badrummet, vilket nås via både loggia och sovrum. Badrummet är fullt utrustat med WC, dusch och två handfat. De båda gästrummen är prydligt utrustade med varsitt handfat, garderob och väggfast bord.
I all sin enkelhet, med sin rationella konstruktion och med sina flexibla lösningar framstår sommarhuset i många avseenden som genialt. Konstruktionen, som till stora delar var obeprövad innan huset byggdes, har dock fört med sig vissa problem som återkommande takläckage. De rännor som ska leda bort regnvattnet från taket har lätt blivit överfulla och vattnet har kunnat strömma in i huset. I samband med de pågående restaureringsarbetena har taket försetts med en tätning som hittills fungerat. Huset avspeglar i hög grad en önskan om att finna nyskapande lösningar. Resultaten är fascinerande men köksspisen på hjul tilltalar oss nog mer i teorin än som praktisk lösning i verkligheten.
Kan sommarhuset lära oss något och finns det något vi kan inspireras av? Kanske borde vi ta fasta på enkelheten? Bruno Mathsson visar att ett sommarhus inte behöver vara anpassat till att bo i året runt. Det kan istället syfta till att ta tillvara sommaren, förenas med naturen snarare än att förstöra den och få möjligheten att vara ute fast man är inne. Enkelheten är dessutom resursbesparande, både om nya sommarhus skulle uppföras utifrån samma principer och när befintliga ska förvaltas. Kanske är åretruntstandarden och uteplatsen i tryckimpregnerat trä ibland överflödiga? Kanske finns det en vits med att under sommaren koppla av genom att vara en del av naturen, andas frisk luft och njuta av solljuset? Här kan vi lära av Bruno Mathssons anspråkslösa livsstil såväl som av hans hus.
Kristofer Sjöö, bebyggelseantikvarie vid Länsstyrelsen i Hallands län
1/2010
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.
