fbpx

Vart är våra kulturmiljöer på väg?

Våra kulturmiljöer är levande historieböcker om gångna tider. De är också en del av den vardagsmiljö där vi lever och arbetar. Men att ta vara på och utveckla våra kulturmiljöer ses inte som självklart. I en tid då snabba vinster ofta segrar över långsiktig kvalitet är våra kulturmiljöer hotade. Med Gula listan uppmärksammar vi vad som händer.

En nykomling på listan är Saluhallen i Lund, uppförd 1909, som står inför en ovarsam om- och tillbyggnad. Förslaget innebär bl a att den gamla fiskhallen och gårdshusetrivs, att gårdsfasader och gavlar byggs in och att rumsindelningen i den stora hallen ändras. En dåligt anpassad tillbyggnad görs också. Lunds stadsarkitekt ville ge bygglov medan stadsantikvarien önskade betydliga förbättringar av förslaget. Det ville byggnadsnämnden också men sade ändå ja, ett »ja under galgen«, eftersom de kommersiella värdena hotades och att de antikvariska synpunkterna kommit fram sent i processen. Vi undrar i så fall när processen började, för antikvariska synpunkter har funnits i Bevarandeprogrammet sedan 1982, fördjupade i en förundersökning i februari i fjol och i stadsantikvariens yttrande i november 2009.
I ett tidigare nummer av Byggnadskultur uppmärksammade vi att Norra stations vackra expeditionsbyggnad från 1924 i Stockholm, det s k Klockhuset, hotades av rivning. I mitten av mars 2010 klubbades den nya stadsplanen igenom. Klockhuset ryms inte inom den nya planen där man planerar för flera tusen nya bostäder och kontor. Istället för att bygga vidare på och utveckla området till en spännande och historiskt varierad stadsdel med flera tidslager vill man börja om från noll. Området blir hårt exploaterat med tolvvåningshus och två jättelika torn. Att det är lukrativt är lätt att förstå, men vilka värden mer än de rent ekonomiska tillförs området – och är det en god miljö som skapas? Även i Växjö får en befintlig byggnad med kulturhistoriska värden ge vika för ny bebyggelse. Vita villan vid Södra Järnvägsgatan uppfördes i början av 1900-talet efter ritningar av Bror Almqvist. Men nu planeras ett World Trade Center. En portalbyggnad är tänkt att placeras just där Vita villan står. Återigen får kulturvärden stå tillbaka för ekonomiska värden.

Alltfler engagerade medborgare tar strid för sitt kulturarv. Det märker vi genom bloggar, hemsidor och namninsamlingar. Nyligen har ett upprop för att rädda Sveriges enda välbevarade tjärfabrik, Berglunds tjärfabrik, startats av föreningen med samma namn. Tjärfabriken från 1900-talets början i Skattungbyn, Dalarna,producerade »Äkta dalbränd trätjära« till hela Sverige. År 1974 stannade produktionen i tjärfabriken, som sedan stått orörd. Nordiska museets fd intendent, Peter Blom, har beskrivit tjärfabriken som ett illustrativt och ovanligt intakt exempel från en specialgren inom en svunnen gren av svensk skogsnäring. Då den sista ägaren avled 2008 fanns inga arvingar och kammarkollegiets arvsfond har nu beslutat att sälja. Föreningen Berglunds tjärfabrik har begärt att få ärva anläggningen för att rädda industriminnet och starta ett museum över tjärtillverkning och om människorna som levde och arbetade vid fabriken – men fått nej. Vad som kommer att ske nu är ovisst. I en intervju i Dalarnas tidningar sade föreningens ordförande, Göran NK Torin, att de nu med förtvivlan ser på hur anläggningen förfaller. Länsstyrelsen i Dalarna har i ett yttrande påtalat vikten av att fabriken bevaras och utlovat bidragsmedel. Men om förfallet får fortgå kommer det inte att finnas mycket kvar att bevara. Var med och påverka du också – skriv under uppropet idag! Mer information hittar du på föreningen Berglunds tjärfabriks hemsida,www.tjarfabriken.se.

Saluhallen i Lund.

Berglunds tjärfabrik i Orsa.

Johanna Roos

Bebyggelseantikvarie vid Minne och miljö

johanna@minneochmiljo.se

2/2010
www.tjarfabriken.se

keyboard_arrow_up