Tre nya redskap togs fram inom ett gästhantverkarprojekt om brukshästkörning i parkmiljö. Siri Berg berättar om arbetshästen som ett hållbart alternativ till konventionella maskiner och metoder.
Att använda sig av arbetshästar är ett modernt arbetssätt som är baserat på kunskap som funnits länge och utvecklats under lång tid. Tyvärr uppfattar många människor arbetshästen som någonting gammeldags, gulligt och mesigt, men körning med arbetshäst är ofta i allra högsta grad någonting kraftfullt och modernt.
Den hållbara hästen
Det finns många nivåer av brukshästkörning, alltifrån en häst framför gammeldags redskap till flera hästar framför moderna redskap vilka dessutom kan ha funktioner drivna med bränsle som komplement. Med tanke på dagens krav på hållbarhet är hästen i högsta grad någonting modernt som passar bra även i nutid. I en framtid där vi kanske behöver leva utan fossila bränslen är kunskap, arbetssätt och redskap från förr av stor vikt, dessutom för att utveckla nya levnadssätt.
För att användningen av arbetshäst ska finnas kvar och utvecklas måste den befintliga kunskapen om hur man arbetar med häst tas tillvara och utvecklas. Samhällets krav på rationalitet måste uppfyllas vilket bland annat sker genom utveckling av hästredskap. Genom gästhantverkarprojektet Hästredskap för hållbar parkskötsel togs tre nya redskap fram, en pallyft, en gräsklippare och en grusharv. Denna artikel sammanfattar gästhantverkarprojektet och beskriver de tre redskapen.
Ett ökat intresse
Hästen har använts som dragdjur sedan bronsåldern. Den har haft stor betydelse för mänsklig överlevnad, för effektivisering och har varit en mycket viktig arbetskamrat i jordbruk och skogsbruk samt för transporter. Under mitten av 1900-talet kom traktorerna och antalet arbetshästar minskade markant.
Idag utförs avelsarbete och utbildning av både kuskar och hästar. Det finns ett åttiotal företag registrerade i Brukshästcentrums entreprenörsregister och intresset för att få arbete utfört med hjälp av häst ökar.
Läs hela rapporten
Gästhantverkarprojektet arrangerades av Hantverkslaboratoriet. Siri Bergs rapport finns tillgänglig för nedladdning via gupea.ub.gu.se. Beställ tryckta ex för 125 kr genom att skicka ett mail till craftlab@conservation.gu.se
Hållbarhet
Idag finns ett stort fokus på hållbarhet och hästen kan vara det mest hållbara alternativet ur såväl ett kulturellt som ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Att använda arbetshäst behöver inte längre vara slitigt och ineffektivt, det är modernt och kan på samma gång vara såväl tidseffektivt och miljövänligt som traditionellt och stressdämpande.
Till vänster har jag sammanställt en lista med exempel på hur användning av arbetshäst kan vara hållbart.
Pallyft
Vid gästhantverkarprojektets början fördes diskussioner om hur man på ett ergonomiskt sätt kan förflytta tunga föremål med hjälp av häst. Hur gjorde man förr? Hur kan man göra på ett bra sätt idag?
Att utforma hästredskap genom att bygga om redan befintliga redskap är i vissa fall en bra väg att gå. En så kallad terränggående pallyft byggdes om från att vara människodragen till att bli hästdragen, bland annat genom att den utrustades med skaklar, kuskbock och räcke. Redskapet testades med gott resultat och kan med en utbildad häst transportera 800 kg i taget.
Efter att hästen spänts för, backas redskapet så att pallgafflarna hamnar under lastpallen. Därefter pumpar kusken med en spak så att gafflarna lyfts. Under användning blev pallyften mycket uppmärksammad av förbipasserande. Den var ergonomisk och lätt att manövrera.
Redskapet är lämpligt bland annat för anläggningar som redan har häst, situationer som man vill ska få mycket uppmärksamhet, eller om mycket gods ska transporteras vid ett och samma tillfälle.
Brukshäst-centrum
Lista på hästföretagare i Sverige
Gräsklippare
Det finns redan olika hästdragna gräsklippare samt en utvecklad marknad för gräsklippning med häst. Gräsklippare togs med som en del i gästhantverkarprojektet i syfte att utveckla en mycket enkel och billig klippare för en häst.
Redskapet består av en stomme varpå tre klippaggregat kan monteras. När hästen går snurrar hjulen, vilket i sin tur gör att knivarna roterar. Vid eventuell transportsträcka finns alternativet att vända på aggregaten så att knivarna inte roterar.
Gräsklipparen var enkel att arbeta med och det var roligt att uppleva att arbetet gärna fick synas, i kontrast till körning med motorgräsklippare som upplevs störande. Gräsklippning med häst var mycket populärt bland förbipasserande och kvaliteten av resultatet var gott.
Gräsklippning är en syssla som är mycket lämpad att genomföra med häst. Det finns idag rejäla hästdragna klippare som klipper stora ytor i parker. Gästhantverkets klippare lämpar sig för mindre gräsytor och situationer där det inte finns möjlighet att transportera en större klippare till gräsmattan.
Grusharv
I parkmiljö finns olika sätt att få bort ogräs i grusytor men det fanns inget arbetssätt som inte var fysiskt krävande och samtidigt ekologiskt, rationellt och socialt hållbart. Hästar har dragit harvar i jordbruket sedan länge och det finns olika typer av redskap för ändamålet. Dock finns ingen hästdragen harv anpassad för grusytor i parkmiljö och det beslutades att en sådan skulle tas fram.
Projektet fick mycket god hjälp av Paul Schmit som utvecklar moderna hästredskap. Flera olika redskap och varianter tillverkades och testades. Den slutgiltiga harven bestod av en ram varpå fjädrade harvpinnar var monterade. Pinnarna gick att höja och sänka. Ett handtag var monterat för att kunna finjustera redskapets körriktning, till exempel för att lättare komma in i hörn.
På Gunnebo Slott och Trädgårdar där redskapet användes fanns små sarger i trä att ta hänsyn till. Redskapets rundade framkant gjorde att harvningen lättare kunde utföras utan att skada sargerna. Redskapet var enkelt att använda och fick stor uppmärksamhet av förbipasserande.
Grusharven rekommenderas på anläggningar där arbetshästar och grusytor finns. Det kan också vara lämpligt att köpa tjänsten till en anläggning som innehar grusytor och vill ha publicitet. Redskapet kan även vara lämpligt i vissa jordbrukssammanhang.
Hästar och hållbarhet
Kulturell hållbarhet
- Bevarad kunskap i att köra häst och allt runtomkring som skötsel av häst, skötsel och användning av redskap.
- Kunskap om hur landskapet har använts, såsom bete och vissa brukningssätt av marken knutna till användning av hästar.
- Brukshästkörning bidrar till besöksnäringen.
Ekologisk hållbarhet
- Bränslefritt eller bränslereducerat.
- Minskad påverkan på landskapet.
- Öppna landskap genom bete.
- Mer energieffektivt än traktor.
- Mindre markkompaktering och färre markskador än vid körning med konventionella skogs-maskiner.
- Bättre skörd än vid körning av icke hästdragna jordbruksmaskiner.
- Högre biologisk mångfald.
Social hållbarhet
- Hästen skapar glädje, lugn och trygghet.
- Ökat självförtroende för den som umgås med häst.
- Hästen bjuder in till samtal, många är nyfikna på arbetet.
- Tystnad även vid utförandet av arbetsuppgift.
- Psykiska besvär som oro, ångest och aggressivitet kan minska i arbetet med hästen.
- Tillgängliggör miljöer i naturen för de som inte kan eller har svårt att gå, genom att kunna erbjuda körning med häst och vagn.
Ekonomisk hållbarhet
- Rationellt arbetssätt vid plockhuggning.
- Lägre kostnad vid avverkning av små skogsområden.
- Mer värdefullt virkesuttag vid gallring.
- Lägre investeringskostnad vid köp av hästredskap än traktorredskap.
- Lägre kostnader för reparationer av hästredskap än traktorredskap.
- Mervärde i form av marknadsföring.
- Långsiktiga ekonomiska besparingar genom det sociala värdet, minskad åverkan på naturen, lägre användning av jordens resurser, större artrikedom samt bevarande av ett immateriellt kulturarv.
Siri Berg, brukshästkusk, siriberg@live.se
