Det är inte självklart att privatpersoner tar hjälp av en arkitekt när de vill renovera eller bygga om sin bostad. Föreställningen att det är väldigt dyrt är utbredd och kunskapen om vad en arkitekt gör är många gånger diffus. Självklart får du professionella ritningar av arkitekten, men du kan få mycket mer. Kerstin Eriksson berättar här om vad en arkitekt kan bistå med och presenterar om- och tillbyggnaden av Hejaren 18 – ett exempel från hennes egen verksamhet.

Arkitekter är individer med olika kompetens och intresseinriktning. I deras grundutbildning ingår inte särskilt mycket om äldre bebyggelse och problematiken kring byggnadsvård, renovering och ombyggnad. Däremot har det under lång tid funnits påbyggnadsutbildningar inom dessa områden. Kungliga Konsthögskolan har en ett-årig utbildning i restaureringskonst och Chalmers har haft en liknande utbildning för byggnadsvård och ombyggnad.

Under senare år har intresset ökat och nu erbjuds många byggnadsvårdsutbildningar på landets olika universitet och högskolor. Vad den enskilde arkitekten kan om äldre bebyggelse beror kanske inte i första hand på vilken formell utbildning personen har, utan framför allt på intresse. Utöver stilhistoria så är kunskapen om material och äldre byggnadsteknik viktig för att du ska få rätt vägledning vid ombyggnad av ett äldre hus.

Arkitektens roll

En arkitekt har estetisk, teknisk och samhällsvetenskaplig utbildning och arbetar med byggnadsgestaltning och bebyggelseplanering, så står det i nationalencyklopedin. Huvuduppgiften är att tolka dina behov och drömmar och skapa en byggnad som uppfyller dina önskemål samt alla andra tekniska och juridiska krav som ställs på en byggnad.

Arkitekten tänker tredimensionellt och skapar bilder av slutresultatet. De fackmässiga och formella ritningar och beskrivningar som används inom branschen kan vara svåra att tolka för en lekman. Därför har arkitekten också en viktig uppgift att visualisera idéerna för dig så att du förstår hur slutresultatet ska bli. Det kan ske på olika sätt. De flesta arkitekter är duktiga på att teckna eller att använda ny teknik och skapa lättbegripliga 3d-modeller i datorn.

Arkitekten kan också vara byggherrens förlängda arm och en projektledare som hjälper dig att kommunicera med både myndigheter, hantverkare och materialleverantörer.

Arkitekten bör därför vara delaktig i hela byggprocessen fram till färdigställandet. Så är det inte alltid i Sverige. Här har det tyvärr ofta blivit byggentreprenörerna som ensamma tar över byggandet efter att arkitekten har överlämnat ritningarna. I t ex Danmark eller Tyskland har arkitekten en starkare ställning och är självklara projektledare. Organisationen Sveriges Arkitekter försöker ändra på detta genom fortbildningsprogram för arkitekter i projektledning, juridik och ekonomi.

Du betalar för slutresultatet

De flesta anser att det är dyrt att anlita en arkitekt. Det kan bero på att man inte riktigt ser vad man betalar för. Arkitektkostnaden är vanligen liten i förhållande till projektets totalkostnad, men det har en avgörande betydelse både för slutresultat och för totalkostnaden. Arkitektkostnaden kan ligga på 4–10% av byggkostnaden beroende på typ av projekt och i hur stor grad arkitekten ska medverka i hela projektets genomförande.

Att slutresultatet blir bra är helt avgörande för om du tycker det var värt pengarna eller inte. Det är i det inledande skedet som det är lättast att påverka, ändå är det för många frestande att spara in detta moment, gå direkt till handling och påbörja byggandet. Det är också betydligt billigare att testa olika lösningar i skala 1:100 på pappret än att testa i full skala. Det kan kosta lika mycket att bygga fult och opraktiskt som att bygga vackert och funktionellt. På Sveriges Arkitekters hemsida – www. arkitekt.se – finns en vägledning för hur du går till väga när du vill anlita en arkitekt.

Hur en arkitekt kan arbeta

I min verksamhet arbetar jag ensam och åtar mig endast mindre uppdrag huvudsakligen åt privatpersoner. På hemsidan anger jag tydligt min inriktning på renoveringar, ombyggnader och tillbyggnader. En vanlig situation kan vara att någon ringer och berättar att de har ett hus som de trivs i men att det har blivit för litet. De har själva funderat mycket på olika lösningar men kommer inte på hur de ska göra. De frågar om vilken hjälp de kan få, hur det går till och vad det kostar.

Nästa steg är att vi bokar en träff på plats. Jag måste få se deras hus och lyssna på dem för att bilda mig en uppfattning om vad de vill samt se förutsättningar och möjligheter. En sådan träff brukar ta tre timmar och då har jag ett fast pris. Vid detta första möte ger jag inga lösningar utan det blir ett spånande kring tänkbara alternativ. Jag fotograferar och förser mig med ritningsunderlag. Jag överlämnar ett papper som beskriver projekteringsprocessens olika moment som skissfas, bygglovritningar, förfrågningsunderlag, bygghandlingar, kontrakt, kommunikation och kostnader. Jag brukar också ha med mig några exempel på arbeten som jag gjort tidigare så att de förstår hur jag jobbar och vad de kan förvänta sig att få från mig.

Förtroende och kommunikation

Denna första träff sätter igång hjärnan och redan i bilen hem snurrar olika tänkbara lösningar runt. Hemma skriver jag ner det jag uppfattat att kunden vill, ger ett förslag på vad jag anser behöver göras för att nå det målet och ger en uppskattning av mina kostnader. Jag skickar över detta för accept och eventuellt blir det sedan ett uppdrag. Ofta behöver kontraktet inte vara märkvärdigare än så. Det viktigaste är att vi känner ett ömsesidigt förtroende och att vi kan ha en bra kommunikation.

Därefter börjar jag skissa på konkreta lösningar. Metoden för detta varierar för olika arkitekter. Många är väldigt duktiga på att rita för hand och teckna i perspektiv. Själv skissar jag direkt i datorn. Gäller det exteriöra ändringar, t ex vid en tillbyggnad, så skapar jag en 3d-modell i datorn och testar olika lösningar. Fördelen med denna metod är att det blir en verklig och lättolkad bild av förslaget både för mig och för kunden.

Jämsides med detta ritar jag en plan. Med digitalt material är det lätt att förmedla bilderna till kunden med e-post. Jag får kommentarer och justerar förslaget. På så sätt växer förslaget fram och slutresultatet blir de formella ritningar som krävs för bygglov och byggande.

Det svåra bygglovet

Att söka bygglov och få godkänt att göra det man vill upplevs av många som svårt. Många historier finns om hur besvärliga tjänstemännen på kommunen är. Som arkitekt är det min uppgift att ta reda på vilka regler som gäller innan jag börjar skissa och sedan utforma förslaget så att det håller sig inom dessa regler. Om man gör detta samt omritningarna som lämnas för bygglov är professionellt utförda och fullständiga minskar problemen med att få bygglov.

Nästa steg är att ta reda på vad det kostar att förverkliga förslaget. Det innebär att jag kompletterar bygglovritningarna med beskrivningar så att det finns ett väldefinierat förfrågningsunderlag att skicka till olika byggmästare och materialleverantörer. Tack vare mitt kontaktnät kan jag ge tips om vilka som kan tillfrågas. Att sedan granska och utvärdera offerter kan jag också hjälpa till med.

Om det är ett enkelt projekt så kan en erfaren entreprenör klara sig med de ritningar jag redan gjort. I stället för att lägga ner mer tid på att göra ytterligare detaljritningar så ger det mer att jag är delaktig under genomförandet och har en dialog med både byggherre och hantverkare. Tyvärr så upplever jag ofta att kunden i detta skede håller hårt i plånboken och det är svårt att få medverka i den omfattning som jag anser behövs.

Vid ombyggnader uppstår många frågor att ta ställning till under genomförandet som inte går att förutse i förväg.

Beställarens goda råd till arkitekten

Efter att ha bott i sitt nya hus i 1,5 år så är Therese Westberg mycket nöjd med resutaltet. Folk stannar fortfarande på gatan och beundrar huset. Kostnaden för ombyggnaden blev däremot betydligt högre än hon hade räknat med. Hade hon vetat i förväg vad det skulle kosta så hade hon avstått från vissa saker för att hålla nere kostnaden. T ex så hade hon kunnat avstå från ett av badrummen och gjort en mindre utbyggnad på baksidan av huset.

Av mig fick hon skisser i form av planlösning samt exteriör utformning som illustrerades i en 3d-modell. Sedan skapades formella bygglovritningar samt förfrågnings- underlag på fönster och dörrar. Jag hade i förväg givit henne ett pris för skissförslag och bygglovritningar. Hon trodde då att det var allt som behövdes för att bygga huset. Därför var det svårt för henne att acceptera ytterligare projekteringskostnader utan lät byggmästare räkna ett pris med endast bygglovritningarna som underlag. Byggnationen genomfördes också med endast dessa ritningar som stöd.

Här kan jag konstatera att jag varit otydlig i min information. Min erfarenhet även från andra projekt är att det är svårt att få acceptans för ytterligare arbete och kostnader om jag inte klargör detta från början.

Therese tips till mig är att skapa en liten folder där jag tydligare än jag nu gör för- klarar de olika momenten i projekteringen som arkitekten kan göra och även ange kostnaden för dem. Lämna paketpris som kunden får möjlighet att ta ställning till.

Det Therese alltså är mest missnöjd med i hela projektet är att det kostade mer än hon föreställt sig.

För att slippa denna överraskning så ger Therese följande råd:
Låt projektet ta mera tid och ta in fasta priser på allt i förväg. Både i projekteringsstadiet och i byggfasen.
Min kommentar: För detta krävs mer planering och ett väl preciserat förfrågningsunderlag. Som arkitekt måste jag vara tydligare att förklara detta så att kunden förstår.

Var beredd på att själv engagera dig och lägga ner mycket tid i bygget. Det är ett antal frågor att ta ställning till varje dag då byggnationen pågår.
Min kommentar: Har du inte själv den tiden eller kunskapen så kan arkitekten sköta mycket av det här.

Ta personlig kontakt med bygglovhandläggare för att få en snabb hantering av bygglovet.
Min kommentar: Tydliga och fullständiga ritningar underlättar också.

Om du har en idé om hur du vill ha det så stå på dig. Det är så lätt att bli påverkad av hantverkarnas synpunkter.

Allt du behöver veta om projektereingsprocessen

Förundersökning. En ordentlig undersökning och dokumentation av huset med avseende på utformning, material och kvalité för att få ett bra underlag för bedömning av vad som bör sparas och vad som kan förändras.

Programskrivning. Med ledning av förundersökningen av huset samt beställarens önskemål formuleras ett program som beskriver målet. Detta mål beskrivs i ord och inte i konkreta lösningar. I programmet bör också de ekonomiska ramarna anges.

Uppmätningsritning. Saknas ritningar eller om de är ofullständiga behöver det befintligt huset mätas upp för att ge korrekt information om nuläget. Uppmätningsritningar kan gälla både planer och fasader.

Skisser. Att skissa innebär att man försöker hitta konkreta lösningar som uppfyller uppställda mål. Utifrån det befintliga husets förutsättningar och beställarens önskemål skissas på olika tänkbara lösningar. Skisserna kan bestå av handritat eller digitalt material från cadprogram (Autocad) för planer samt ett 3d-modelleringsprogram (Sketch- up) för att studera volymer och fasadutformning. Digitala ritningar kan enkelt skickas med e-post som bilder i pdf- eller jpg-format. I skisskedet är det viktigt med en dialog där lösningen får växa fram. Skissfasen bör avslutas med att ritningar för att söka bygglov blir klara.

Bygglovsansökan. De formella ritningar som behövs för att söka bygglov är:
– Fasadritningar skala 1:100
– Planer skala 1:100
– Situationsplan, nybyggnadskarta skala 1:400 Dessa ritningar skapas i programmet Autocad. Du bör få ritningarna i pdf-format så att du själv kan skriva ut och/eller skicka digitalt.

Bygganmälan. Bygganmälan till kommunen ska göras senast 3 veckor före byggstart. I detta skede kräver kommunen ofta konstruktionsritningar och en teknisk beskrivning. Ofta kan arkitekten upprätta dessa handlingar, men vid mer komplicerade byggnader kan det vara nödvändigt att konsultera en konstruktör.

Förfrågningsunderlag. Detta är handlingar som ska underlätta för att få fram kostnader på att förverkliga byggplanerna. De ritningar som används för bygglov och bygganmälan användsäven för detta ändamål. De kan behöva kompletteras med ytterligare beskrivningar. Ett sådant exempel är ritningar och förteckningar på fönster för att kunna göra förfrågningar hos olika leverantörer.

Bygghandlingar. Detta är ritningar och beskrivningar som används vid byggnationen för att säkerställa att resultatet blir det som önskas. Hur mycket som behöver ritas och beskrivas för detta ändamål beror på vem som skall utföra byggnationen, er egen medverkan och överenskommelsen med hantverkarna. Bygglovritningarna kan inte betraktas som tillräckliga för att förverkliga byggnationerna, även om det förekommer att en van byggmästare bygger efter dessa och självlöser detaljerna på plats.

Byggprocessen. Under upphandlingen och byggprocessen kan arkitekten ha rollen som projektledare vilket innebär din förlängda arm i kontakten med myndigheter, leverantörer och hantverkare. Många frågor måste lösas under hand och då har arkitekten kontinuerlig kontakt med hantverkarna och ser till att det blir som du vill ha det. Du som beställare har det formella ansvaret för alla beslut vilket innebär att du hela tiden blir informerad och måste godkänna de beslut som tas.

Kostnader och betalning. En arkitekt bör så långt det är möjligt ge dig en uppskattning av kostnaderna. Det inledande skissarbetet är svårast att bedöma och en timdebitering som stäms av efterhand kan vara lämplig. Ett fast pris förutsätter att det går att skriva ett avtal där det klart framgår vad som skall göras och vad som ska levereras.Vanliga kostnader är timarvode och reskostnader, kopieringskostnader är vanligen en tillkommande kostnad. Fakturering kan ske efter varje avslutat delmoment eller 1 gång/månad.

Uppdragsavtal. Innan arbetet påbörjas bör ni skriva ner vad ni har kommit överens om för arbete och till vilka kostnader. Utöver vad ni skriver så bör ni arbeta efter de allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörs-verksamhet som finns beskrivna i ABK 96. Kontrollera att arkitekten du anlitar har F-skattsedel och ansvarsförsäkring.

Kommunikation och dokumentation. Det viktigaste för ett lyckat samarbete är en bra kommunikation. E-post är, till skillnad från telefonsamtal, ett smidigt sätt att dokumentera vad som ska göras, vad som är gjort och vad som överenskommits.

Kerstin Eriksson, arkitekt med egen verksamhet i Eskilstuna och länsombud i Svenska byggnadsvårdsföreningen

3/2009