Stor satsning på små stugor

Under senare år har många äldre kolonistugor i dåligt skick i och utanför Stockholm rivits och ersatts med nya. Men om alltför många av de gamla stugorna försvinner går viktiga delar av vår kulturhistoria förlorad. Därför bestämde sig Länsstyrelsen i Stockholms län för att dra igång en specialsatsning på kolonistugor. Satsningen har bidragit till bevarandet av den gamla stugbebyggelsen, skriver Kersti Lilja.

Kolonistugor kan se ut på många olika sätt. För de första koloniområdena som inrättades vid 1900-talets början upprättade Anna Lindhagen normer för hur stugorna skulle utformas, enkla och endast 6–8 kvadratmeter stora. Men snart uppfördes större och mer påkostade stugor, med inspiration från sekelskiftets villabebyggelse. Under den funktionalistiska perioden byggdes stora koloniområden, bl a Stockholms största område i Skarpnäck som omfattar mer än 550 stugor. Vid den tiden upprättade Stockholms stad typritningar för stugorna, som därigenom fick ett standardiserat utförande. På senare tid har stugorna återigen fått ett mer varierat utseende. Gemensamt