I Göteborg byggs det som aldrig förr. Överallt rivs, grävs, pålas och sprängs det och samtidigt avverkas fullt friska, fullvuxna, ofta skyddsvärda träd i en aldrig sinande takt. Hundratals, ja tusentals träd försvinner varje år. Trots klimatkris och kunskap om trädens betydelse för vår miljö samt fysiska och psykiska hälsa – så offras träden på utvecklingens altare. Det slår tillbaka mot oss som bor i staden.
Alla forskningsrapporter, översiktsplaner, miljökvalitetsmål, trädpolicys, internationella, nationella och lokala regleringar verkar inte vara nog, när staden ska växa explosionsartat och en ny generation tjänstemän och exploateringsintressen styr. Träden får helt enkelt inte plats och deras värde räknas inte i denna nya syn på staden. Inte ens om de finns inritade i detaljplaner eller har biotopskydd. Det finns alltid en möjlighet att gå runt både miljöbalk och skydd, till exempel genom att utmåla träd som riskträd.

I flera fall i Göteborg påstår man att framtida hus, som alltså ännu inte byggts, kommer så nära träden att de kan undantas från biotopskyddet. Träden, som ju redan växer på platsen sen decennier tillbaka, borde skyddas. Men istället resonerar man som så att man lika gärna kan fälla dem, eftersom de inte kommer skyddas i framtiden. När husen byggts. Ett moment 22 för träden, luften och vårt välmående.
I stället för att planera ny byggnation av bostäder och infrastruktur i samklang med vår stadsnära natur, unika kulturmiljö och oss medborgare som ska fortsätta bo i staden, sätts andra mer kortsiktiga intressen först. Ett exempel är det nya området bakom Centralen i Göteborg, där många av de planerade husen kommer vara upp till hundra meter högre än befintlig bebyggelse i området samt stå så tätt att det inte kommer att kunna växa någonting på marken. 12 meters avstånd mellan upp till 140 meter höga hus är tätare än i Shanghai, Hongkong eller på Manhattan.

De flesta av de träd som tidigare fanns i området, många av dem med flera meters stamomfång, avverkades tidigt i processen. För att ersätta ett sådant träd och få samma miljöeffekt (det vill säga luftrening, bindning av partiklar, omvandling av CO2, översvämningsskydd, sänkning av temperaturen, reducering av energikonsumtion och buller) krävs upp till tusen nya träd i den storlek som brukar planteras numera. Men när stadsplanerare pratar om kompensationsåtgärder för flerhundraåriga träd, handlar det om en tunn liten pinne till träd, några fågelholkar eller möjligtvis en plantering på ett tak.

I dessa tider av miljöhot, klimatkris, stress och psykisk ohälsa är det inte tillräckligt.

Forskare kategoriserar trädens funktion i urban miljö i fem huvudgrupper: arkitektoniska, sociala, hälsomässiga, ekologiska och ekonomiska. Det är dags att träden värdesätts och inkluderas i Göteborgs framtida stadsplanering.

Barbara Lindell

Föreningen Trädplan Göteborg