Kunskap som växer

Trädgårdar är till skillnad från byggnader högst föränderliga och kontinuerlig skötsel är en förutsättning för att de ska finnas kvar. Skötseln av en historisk trädgård ­behöver vara anpassad både till miljön som helhet och till behoven hos enskilda träd och växter. Det kräver både historisk kunskap och hantverksskicklighet. »Kunskap som växer« är ett projekt i vilket Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet utvecklar metoder för skötsel av just historiska trädgårdsmiljöer. ­Helena Kåks är projektledare och berättar mer.

Vad vill ni åstadkomma med ­projektet?

– Vi vill utveckla och förmedla handfast kunskap som trädgårdsmästare och andra får nytta av i sitt dagliga arbete. I ett tidigare projekt handlade det om gräsmattor, grusgångar och häckar. Nu har vi istället ägnat oss åt tapetgrupper (1800-­
talets prunkande mästarrabatter), kompostering och fruktträd. Väldigt mycket ny kunskap har kommit fram!
– Vi har också arbetat med metoder för att dokumentera skötsel och berätta om den för besökare. Vi tror på att dra in besökarna i den process som restaurering och skötsel är, snarare än att visa upp en »färdig« miljö.
– Många besöksträdgårdar gör ett fantastiskt arbete med att förvalta och tillgängliggöra det gröna kulturarvet. Extra roligt är det när tidigare kända kulturmiljöer »kommer ut« också som gröna kulturmiljöer. Lärka­stugan på Sollerön är ett fint exempel på det, en fäbodmiljö med en hundra­årig fruktträdgård.

Vilka kommer kunna ha nytta av resultatet?

– Vi riktar oss främst mot den ­kulturvårdande branschen, yrkesverksamma trädgårdsmästare, ­antikvarier och förvaltare av kulturhistoriskt intressanta miljöer. Men förhoppningsvis kommer många andra med intresse för äldre trädgårdar och växter också att få glädje av projektets resultat. Det är tydligt att allt fler byggnadsvårdsintresserade med äldre hus börjar intressera sig även för trädgården.

Tycker du att kunskapen om ”det ­gröna” generellt är låg inom kulturmiljövården?

– Den byggda miljön står för det mesta i förgrunden. Vi är ovana att betrakta parker, trädgårdar och ­andra miljöer där odling pågår som kulturmiljöer. Vi tänker heller inte alltid på att växter är lika unika och svåra att byta ut som originaldetaljer på ett hus. Det blev tydligt i ett projekt nyligen. En byggnadsantikvarie hade inventerat miljön och pekat på behovet av att ta bort »sly« vid husgrunden för att undvika sättningar. Ur byggnadens perspektiv var det förstås helt rätt. Men med våra trädgårds­mästarögon såg vi något annat. »Slyn« var rester av hundraåriga spaljerade päronträd. Då är det inte lika givet att växtmaterialet ska bort.

Projektet pågår 2020–2023 och finansieras av Riksantikvarie-­äm­betet via Länsstyrelsen Dalarna. Fyra besöksträdgårdar har fungerat som ”laboratorier” i projektet: Lärkastugan på Sollerön, Stora Hyttnäs och Carl Larsson-gården i Sundborn samt Göthlinska gården i Nora.

Trädgårdarna och klimatet

Våra trädgårdar påverkas av klimatförändringarna på flera sätt, men kan också spela en viktig roll för att minska växthuseffekten. Riks- förbundet Svensk Trädgård släppte nyligen en rapport, »Trädgårdens klimatnytta och betydelse för biodiversiteten«. Genom rapporten, som är en förstudie, vill man lyfta den enskilde trädgårdsägarens möjlighet till att bidra positivt till klimatet. Slutsatserna är hittills bland annat dessa:

• Det är anmärkningsvärt få buskar och korta sträckor med häck i våra trädgårdar idag. Buskars betydelse i avseende för både kol­inlagring och framför allt biologisk mångfald tycks få vara medvetna om.
• Många förknippar biologisk mångfald med blommande växter med gott om pollen och nektar. Betydligt färre personer tycks känna till att även buskar, häck, gräs och nässlor och så vidare också är viktiga ­inslag för att gynna djurlivet och den biologiska mångfalden.
• Det finns ett behov av information som kan öka medvetandet om fördelarna för hyresvärdar och kommuner att upplåta mark till odling.
• Det finns ett tydligt uttalat intresse bland trädgårdsägarna i studien för att utföra åtgärder som är bra för miljö och biologisk mångfald.

Riksförbundet Svensk Trädgårds publika rapport, Trädgårdens klimatnytta och betydelse för biodiversiteten, är en sammanställning av den mer omfattande huvudrapporten. Den publika rapporten finns för nedladdning på svensktradgard.se.

Vad växer i min trädgård?

Förutom att prata med en trädgårdsantikvarie finns det lite olika knep du själv kan använda för att identifiera vad du har för växter i trädgården, inte minst med modern teknik. De senaste åren har flera appar för identifiering av både växter och djur lanserats. Några tips som fungerar för både iOS och Android är: Google Lens, Naturgate, Plantnet och Gardenanswers.