fbpx

Renovera varsamt med sunt förnuft

Detaljer är viktiga. Här exempel på bevarat dörrhandtag och nyckelskylt i vardagsrumsdörr, överfalsad lucka, originalgångjärn och tidstypiskt handtag i 1960-talslägenhet. Luckan på bilden till höger är nytillverkad. FOTO: SOFIA MEURK

Att bygga nytt kök måste inte vara lösningen för att höja bostadens standard. En varsam renovering är ofta ett bättre sätt att tillvarata bostadens kulturhistoriska värden och behålla den äldre inredningens höga kvaliteter. Sofia Meurk reder ut begreppet omredning som ett sätt att tillvarata både värden och resurser.

Det är stötande att våra bostäder, både privata och allmännyttiga, renoveras på ett sätt som leder till ett enormt resursslöseri och en utarmning av befintliga värden. Fasta inredningar av god kvalitet med lång livslängd åker ut och ersätts av fast inredning av lägre kvalitet. Det är fortfarande både tillåtet och standard att ersätta bra med sämre.
Det finns en missuppfattning om att var­sam renovering är mer kostsam än konven­tionell. Att renovera är i värsta fall lika kostsamt som att byta ut mot nytt. Om man dessutom räknar in att transporter och nytill­verkning minimeras blir vinsten ännu högre, sett ur ett samhällsperspektiv.
I PBL (Plan­ och bygglagen) 8 kap 13 § och 17 § anges förbud mot byggnadsförvansk­ning och att hänsyn ska tas till byggnadens karaktärsdrag. I BBR (Boverkets byggregler) 2:311 allmänt råd, anges att »ändringsarbe­ten bör föregås av en förundersökning där såväl byggnadens kulturvärden och övriga kvaliteter som brister tydliggörs. Förunder­sökningen bör göras så tidigt att dess resultat kan ligga till grund för den efterföljande pro­jekteringen.«

Renoverat 1960-talskök. Bland annat diskmaskin, engreppsblandare och bra punktbelysning kombinerat med om-målning och byte till tidstypiska handtag och bänkskivor ger ett attraktivt boende i toppskick. All fast inredning, inklusive diskbänken, är original. FOTO: SOFIA MEURK

Befintliga värden en dåligt utnyttjad resurs

Det är ännu inte standard att de kulturhisto­riska och befintliga värdena inventeras innan renoveringsbesluten fattas och förfrågnings­ underlaget skickas ut, om inte byggnaden har en kulturhistorisk klassning. Däremot görs alltid de tekniska inventeringarna.
Branschen är gravt tekniskt orienterad. Det ligger dock stora pengar även i de kulturhis­toriska värdena eftersom de av naturliga skäl blir alltmer sällsynta.
Inventeringar av både teknisk status och det vi här kallar befintliga värden bör göras parallellt och innan renoveringsbesluten är tagna. Först därefter kan målen med renove­ringen sättas och arkitektskisser tas fram. Se­dan skrivs förfrågningsunderlaget. Där ska fastighetsbolagets vision anges om hur de vill genomföra renoveringen och varför den ska ske utifrån högre grad av just renovering. Där ska också anges att kompetens inom renovering hellre än enbart inom montering efterfrågas. Så klart är det stimulerande för de firmor som svarar på anbudet att utökad kompetens värdesätts.

Fastighetsägare är öppna för idéer som leder till att deras fastigheter och varu­ märke ökar i värde. De medvetna inventerar befintliga värden innan beslut tas om renovering.

Omredningsanalys

Bänkskivor i 1960-talskök ska ha raka kanter. Här ett exempel med Sigvard Bernadottes klassiska virrvarrmönster, som återigen är en storsäljare. FOTO: SOFIA MEURK

En så kallad omredningsanalys, den invente­ring och identifiering av ett fastighetsbestånds fysiska, emotionella och estetiska befintliga värden som Omreda AB utför, innehåller bland annat områdes­ och renoveringshisto­rik, intervjuer med boende och en nuläges­analys. Den utförs parallellt med de tekniska inventeringarna. Allt sammanfattas i en rap­port med rekommendationer om hur renove­ringen, inte enbart av köken, bör utföras.
Många gånger har inte fastighetsbolaget kännedom om vilka befintliga värden deras fastighetsbestånd har eller att mycket kan renoveras hellre än bytas ut. Det är alltså avgörande att fastighetsbolaget har viljan att ta fram denna kunskap.

Ställ i ordning en visningslägenhet med en varsamt renoverad original­inredning. Boende, hantverkare och entreprenörer får då konkret se alter­nativet till nytt.

Kommunicera

De boende involveras nästan alltid för sent, vilket leder till oro och att aktionsgrupper bildas. Ärenden i hyresnämnden är kostsamma processer och projekten försenas med i ge­nomsnitt ett år. Med planerad kommunika­tion kan detta undvikas.
De boende får vanligen frågan om de vill ha kvar befintlig sliten inredning eller få ny. Majoriteten svarar då att de vill ha ny. Frågan borde ställas mer nyanserat. Vill du att vi renoverar ditt gamla kök, det vill säga målar om och byter ut trasiga delar, eller vill du ha ett nytt kök som inte håller lika länge som ditt befintliga?
Självklart ska det renoverade köket leva upp till dagens standard. Att ställa i ordning en visningslägenhet med en varsamt renove­rad originalinredning är klokt. Både boende, hantverkare och entreprenörer får då kon­kret se alternativet till nytt.

Rätt renoverat höjer värdet

Befintliga värden handlar också om upplevel­sevärden. En välbevarad köksinredning från 1967 är efter 50 år fortfarande funktions­duglig och kan hålla ytterligare flera decen­nier. Den uppskattas också av många efter­som det finns allt färre originalinredningar kvar. Rätt renoverat upplevs köket ofta som mer attraktivt än ett nytt.
Erfarenhetsmässigt är fastighetsägare öppna för idéer som leder till att deras fastigheter och varumärke ökar i värde. De medvetna invente­rar befintliga värden innan besluten tas. Och de tar gärna till sig att deras fastigheter har värden som skulle gå förlorade vid en så kall­ad konventionell renovering. Tanken att be­hålla och renovera befintliga material och om­tyckta detaljer rimmar väl med medvetna fastighetsbolags hållbarhetspolicy. Att riva ut och ersätta med nytt har hittills mött litet mot­stånd, men det håller på att ändras snabbt.

Sofia Meurk, Omreda AB, omredare sofia@omreda.se

keyboard_arrow_up